Marknaden har globaliserats och företag vill allt snabbare nĂ„ ekonomisk vinning genom att öka i styrka och storlek pĂ„ marknaden, vilket bidragit till förvĂ€rv och fusioner i allt större omfattning. Syftet med detta arbete var att öka förstĂ„elsen för hur individer i en anstĂ€llning upplever företagskulturen efter att deras svenska arbetsgivare blivit förvĂ€rvade av en utlĂ€ndsk aktör. Resultatet baseras pĂ„ sex halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt teoristyrd tematisk analys. Det som framkom tydligast var att det upplevdes mer toppstyrt Ă€n tidigare, en ökad kĂ€nsla av byrĂ„krati med nya mer formella regler, vilket ledde till minskad flexibilitet och autonomi. Även tydligare informationskanaler samt en ökad personalrörlighet med karriĂ€rmöjligheter upplevdes.

LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.

The focus of this thesis is the conception of work and the relation between work, economic growth and welfare in today?s Sweden in the editorial of Dagens Nyheter (DN), which is the main morning paper in Sweden.As the theoretical foundation of this thesis is social constructionism and the method being used is critical discourse analysis, the language is considered as an important source for the construction of value and meaning of work. In that context it is important to investigate how DN, by certain ways of representing reality, preserves a certain view of the human being, the society and the economy. Which ideological ideas underlie the conception of work that emerges in DN? What social consequences will these ideas have?The thesis discusses the ?truths? that the editorialists mediate concerning for example the view of the human being as guided by rational choice and the view of economic growth as the main goal for social life.One of the conclusions is that DN considers work as a means for economic growth as economic growth is regarded fundamental for the survival of the welfare state..

SammanfattningMed bakgrund i en teoretisk modell som omfattar trygghetsdimensionerna: Arbetstrygghet,sysselsĂ€ttningstrygghet, inkomsttrygghet och kombinationstrygghet undersöker uppsatsenupplevelsen av arbetslivstrygghet. Dessa fyra trygghetsdimensioner utgör Ă€ven grunden föruppsatsens struktur bĂ„de i avseende empiri, tidigare forskning samt teoretiska perspektiv.Sammanfattningsvis visar uppsatsens resultat att det rĂ„dde en positiv syn pĂ„ anstĂ€llningsskyddetgenom LAS. Bland de fackligt aktiva respondenterna fanns det Ă€ven en uppfattningom att anstĂ€llningsskyddet i synnerhet gynnar arbetslivets mer utsatta grupper, nĂ„got somstĂ„r i kontrast till tidigare forskning. Även om anstĂ€llningsskyddet var av betydelse för respondenternavar dock möjligheten till arbete i generell mening viktigare och detta fram förallt för respondenter med lĂ„g utbildningsnivĂ„. Uppsatsen visar ocksĂ„ att inkomsttrygghet isynnerhet var viktig för ensamstĂ„ende med barn och i förlĂ€ningen att flerförsörjarmodellenuppgavs ha stor betydelse.

FrÄgan om var man kommer att hamna efter sin utbildning Àr en stÀndigt pÄgÄende process i varje students medvetande. I vÄra tankar kring valet av den önskvÀrda arbetsplatsen har vuxenvÀgledning varit det som tilltalat oss mest hittills under utbildningen. Med anledning av detta vill vi i vÄrt arbete gÀrna undersöka hur man arbetar med svensk vuxenvÀgledning idag och vilka tankar som finns inför framtiden. Syftet med vÄrt examensarbete har varit att granska nÄgra av de eventuella brister och behov som finns inom svensk vuxenvÀgledning idag och vilka tÀnkbara förklaringar det finns för dessa. Efter att ha förankrat dessa brister och behov i litteraturen har vi velat undersöka i vilken grad de upplevs i verkligheten.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ flexibilitet och dÀrför Àr personalinhyrning en företeelse som blir allt mer vanlig. Företag ska kunna hantera upp- och nedgÄngar i arbetskraftsbehov pÄ ett smidigt sÀtt, vilket personalinhyrning bidrar till. Företeelsen Àr Ànnu inte riktigt accepterad av samhÀllet och dÀrför var syftet med denna uppsats att undersöka hur den externa synen, pÄ företag som hyr in personal, ser ut. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av personliga intervjuer med Ätta intressenter till inhyrningsföretag. Den slutsats vi har kunnat dra Àr att synen pÄ inhyrningsföretag överlag Àr positiv bland intressenterna.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga förestÀllningarna om en fungerande service ser ut och sÀtta dem i relation till den faktiska utvecklingen pÄ landsbygden, och Àven att undersöka alternativa lösningar till hur servicen pÄ landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat pÄ svenska landsbygder generellt och för att söka svar pÄ syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats dÀr insikt har erhÄllits om hur servicen, nÄgot normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingÄngspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgÀnglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytÀnkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sÀtts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska förestÀllningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstÀmmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service pÄ landsbygden krÀvs ett nytÀnkande med lösningar som beaktar dagens samhÀlle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom..

Denna studie Àr gjord med syftet att ta reda pÄ unga chefsÀmnens motivation för att ingÄ ett framtida chefskap men Àven finna förstÄelse för hur företag idag kan arbeta med sin ledarförsörjning. Detta mot bakgrunden av att ett generationsskifte Àger rum och 80-talister Àr en utav de unga generationerna som förvÀntas överta chefskapet. Forskning visar att unga personer tenderar att motiveras av andra arbetsfaktorer Àn vad Àldre generationer har gjort, vilket kan komma att pÄverka en ung persons karriÀr. Studien Denna studie genomfördes genom en kvalitativ metod, dÀr 6 personer kom att intervjuas (3 manliga och 3 kvinnliga). Bland dessa 6 personer var det bÄde manliga och kvinnliga deltagare.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjÀlpmedel. Om patientjournalen Àr tillgÀnglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhÄllning samt utveckla ett minne och sjÀlvstÀndighet. I rapporten skriver vi ocksÄ om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har pÄverkat utvecklingen av det grafiska grÀnssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar pÄ hur viktig anvÀndarmedverkan Àr.

I dag arbetar organisationer i en turbulent miljö och med komplexa arbetsuppgifter med ökade krav pÄ prestationer, anpassningsförmÄga och flexibilitet. Detta medför att mÄnga organisationer vÀljer projekt bÄde som organisationsform och som arbetsform. DÄ denna arbetsform ofta har snÀva tidsramar, knappa resurser och en hög innovationstakt leder detta till att projektet ofta omges av olika osÀkerheter och risker. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka osÀkerheter som kan finnas i ett projekt och hur dessa pÄverkar projektet. Teorierna behandlar projekt, osÀkerheter i projekt samt projektledarrollen.

Det grÀnslösa arbetet, sprunget bland annat ur utvecklingen av informationsteknologin, innebÀr flexibilitet och valmöjligheter att vÀlja nÀr, var och hur arbetet ska utföras. Det avkrÀvs individuellt ansvar för arbetsinsatserna, samt att individen sjÀlv upprÀtthÄller sin konkurrenskraft. Dessa nya krav kan skapa stress, och det antas att personer med prestationsbaserad sjÀlvkÀnsa (pbs) Àr sÀrskilt sÄrbara dÄ de pressar sig sjÀlva hÄrt. Den allostasiska belastningsteorin menar att ihÄllande stress Àr hÀlsoskadligt dÄ ÄterhÀmtningsmöjligheter inte ges. Föreliggande studies syfte var att undersöka skillnader i pbs mellan personer med olika ÄterhÀmtningsgrad.

LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.

De fyra svenska storbankerna; Nordea, Föreningssparbanken, Handelsbanken och SEB agerar och vÀrderas internationellt. VÀrderingarna grundas pÄ bankernas kompetens, resurser och finansiella produkter och framförallt vÀrderas bankernas marknadsandel och befintliga kundrelationer. Den svenska bankmarknaden pÄverkas av den vÀxande internationella konkurrensen och bankerna mÄste dÀrför skapa egna eller anskaffa internationellt konkurrenskraftiga finansiella produkter. Syftet med denna artikel Àr att utifrÄn den resursbaserade teoriansatsen analysera fallföretaget Sparbanken Finn. Framförallt skall vi applicera ett modulÀrt angreppssÀtt pÄ produktion av finansiella produkter; detta för att avgöra den modulÀra teorins eventuella tillÀmpbarhet.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ anvÀnder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och anseende. UtifrÄn teorier om anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundÀrdata i form av ett webinarium gÀllande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av TwitterinlÀgg.Analysen visar att sociala medier kan upprÀtthÄlla ett gott anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer mÄste i sociala medier mötas med flexibilitet, bÄde nÀr det gÀller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgÀnglighet kanalen har. Dessutom mÄste företag vara vÀl förberedda sÄ att de kan leva upp till kundernas ökade förvÀntningar.

VÄr uppgift har varit att utveckla och förbÀttra Svalsons produktsortiment av eldrivna skjutluckor. Vi som har arbetat med att utveckla produkten Àr tre studenter frÄn LuleÄ tekniska universitet, Institutionen i SkellefteÄ. Under arbetets gÄng har vi gjort det möjligt att reglera skjutluckornas hastighet, vilket inte Àr praktiskt möjligt pÄ de produkter företaget har ute pÄ marknaden i dag. Utöver det har vi utvecklat en fjÀrrkontroll, som kommer att ge personalen större flexibilitet dÄ de idag bara kan anvÀnda sig av en kontroll som vanligtvis Àr placerad precis intill luckan. Slutligen har vi utvecklat en möjlighet att kontrollera och justera skjutluckorna via Internet.