Begreppet flexibilitet attraherar bÄde anstÀllda och organisationer i arbetslivet. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att söka svar pÄ vilken betydelse flexibel arbetstid har för anstÀlldas psykosociala arbetsmiljö. Det hypotetiska antagandet var att ett arbete med en högre nivÄ av flexibel arbetstid resulterar i en bÀttre psykosocial arbetsmiljö för de anstÀllda. Antagandet grundar sig pÄ att flexibel arbetstid kan innebÀra ett större inflytande över arbetstiden för de anstÀllda. En kvantitativ undersökning genomfördes vid FörsÀkringskassan och Tekniska förvaltningen i LuleÄ, vilka har liknande administrativa miljöer men olika nivÄer av flexibel arbetstid för sina anstÀllda.

De strukturomvandlingar pÄ marknaden som uppstÄtt till följd av globaliseringen, finansiella marknadens framvÀxt och den informationsteknologiska-revolutionen har inneburit att företag idag prÀglas av ett högre tempo och hÄrdare konkurrens. Detta har i sin tur inneburit att företagen blivit allt mer konkurrensmedvetna och anpassat sina verksamheter efter de nya förutsÀttningarna. En del i detta Àr att göra organisationen mer flexibel för att stÀndigt kunna anpassa sig efter förÀndringar i efterfrÄgan. Företagens flexibilitet krÀver att Àven arbetskraften blir mer flexibel. Detta handlar i praktiken om att företagen i större utstrÀckning erbjuder tillfÀlliga anstÀllningar och deltidsarbete istÀllet för heltidstjÀnster.  Arbetsgivarorganisationen svensk Handel (2011) uttalar sig: ?Vi mÄste kunna ha personal i butikerna pÄ de tider nÀr kunderna vill handla.

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ anvÀnder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och anseende. UtifrÄn teorier om anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundÀrdata i form av ett webinarium gÀllande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av TwitterinlÀgg.Analysen visar att sociala medier kan upprÀtthÄlla ett gott anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer mÄste i sociala medier mötas med flexibilitet, bÄde nÀr det gÀller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgÀnglighet kanalen har. Dessutom mÄste företag vara vÀl förberedda sÄ att de kan leva upp till kundernas ökade förvÀntningar.

Trots mÀnniskans mÄngfacetterade karaktÀr spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra mÀnniskor. Den slutsats vi drar Àr att arbete har en central roll i de flesta mÀnniskors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en mÀnniskas vardag vilket bidrar till en mÀnniskas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpÄ arbete betraktas som ÄtrÄvÀrt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för mÀnniskors identitetsskapande.

Denna studie syftar beskriva och analysera hur lÄngtidsarbetslösa och korttidsarbetslösa individer upplever sin tillvaro och hur de förhÄller sig till denna. Inom den teoretiska ramen ligger sociologisk tidigare forskning pÄ arbetslöshet samt tillfÀlliga anstÀllningar och sociologiska teorier till grund. Genom 10 intervjuer delges lÀsaren exklusiva utsagor med gemensamma nÀmnare i form av fyra teman av den upplevda tillvaron. Det framkommer dock att olika mentaliteter delvis prÀglar de lÄngtidsarbetslösas och de korttidsarbetslösas resonemang och dÀrmed hanteras den upplevda tillvaron olika. LÄngtidsarbetslösa tenderar att ha en cynisk instÀllning till arbetsmarknadens ansprÄk, dÀrför tillÀmpas gÀrna defensiva strategier sÄsom döljande av arbetslösheten för utomstÄende till exempel.

Jag fÄngades av enkelheten i inredningsarkitekten Hans Johanssons konstruktioner, flexibiliteten och den eleganta lÀttheten i hans möbler, de nÀtta dimensionerna och sÀttet han anvÀnder materialet trÀ. I mitt examensarbete undersöker jag möjligheten att vidareutveckla hans konstruktioner för att passa ett modernt liv pÄ grÀnsen mellan ute och inne.Hans Johansson, som i Är fyller nittio, började arbeta med sin idé om möbler konstruerade av ramar som ihopfogas utan skruv eller beslag för mer Àn ett halvt sekel sedan. Kanske Àr det först nu, i en ny sorts trÄngboddhet, som tiden Àr mogen för hans demonterbara möbler. Sparsamheten i material, flexibilitet, inhemska trÀslag och platta paket kÀnns tidslöst och modernt. Jag vill lÀra mig att tÀnka om mitt hantverk i nya banor och Hans Johanssons arbete innehÄller en del av det jag tror mig sakna.

VĂ„rt examensarbete gick ut pĂ„ att utveckla ett nytt flexibelt fotstöd till Boden Rehab:s elektriska rullstolar. Med flexibelt menas att fotstödet ska kunna fĂ€llas upp frĂ„n vertikalt till horisontalt lĂ€ge. Under den rörelsen mĂ„ste Ă€ven en steglös förlĂ€ngning av fotstödet ske för att ge en riktigt bra komfort. Det befintliga fotstödet har vissa brister, dels i flexibilitet och dels i hĂ„llfasthet. ÖnskemĂ„len pĂ„ det nya fotstödets funktion frĂ„n Boden Rehab var: ? UppfĂ€llning: 90° frĂ„n vertikalt till horisontalt lĂ€ge.

Denna studie har syftat till att undersöka serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer för att identifiera centrala faktorer vid affÀrsmodellering. Intervjuer har, med hjÀlp av intervjutekniken repertory grid, genomförts med tio serieentreprenörer runt om i Norrbotten. I denna studie har serieentreprenörernas affÀrsmodeller delats upp efter tillvÀxtgrad för att möjliggöra jÀmförelser av företag med olika tillvÀxtgrader. JÀmförelserna visar hur serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer tar sig uttryck vid affÀrsmodellering i företag med olika tillvÀxtgrad. Data frÄn intervjuerna har utmynnat i en medelvÀrdesanalys, en klusteranalys och en principalkomponentanalys som presenterats och analyserats med inspiration frÄn studiens teoretiska referensram.

Syftet med uppsatsen Àr att bedöma om officerare i logistikrollen har liknade uppfattningsom officerare i chefsrollen, avseende vilka interoperabilitetskrav som anses viktiga för attnÄ ökad effekt i logistikfunktionen i ett internationellt perspektiv. Detta har gjorts med stödav teorin om interoperabilitet samt analyserats med hjÀlp av en komparativ metod.Avseende den övergripande slutsatsen sÄ talar resultatet för att stora skillnader mellangrupperna har sammantaget inte kunna styrkas. Det finns emellertid skillnader frÄnundersökningen som indikerar att det rÄder olika uppfattningar om synen pÄ enstakainteroperabilitetskrav. Det rör sig framförallt om synen pÄ, framgÄngsfaktorn ledarskap medbetydelsen intellektuell förÀndring och ?ökat joint tÀnkande?, principerna flexibilitet- ochenkelhet samt samarbete och koordinering, basfunktionen uthÄllighet med de ingÄendelogistikfunktionerna drivmedel, reparation och materielunderhÄll samt reservdelar.Skillnaderna gÀllde i bÄde fredsbevarande- och fredsframtvingande operationer..

Denna studie har syftat till att undersöka serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer för att identifiera centrala faktorer vid affÀrsmodellering. Intervjuer har, med hjÀlp av intervjutekniken repertory grid, genomförts med tio serieentreprenörer runt om i Norrbotten. I denna studie har serieentreprenörernas affÀrsmodeller delats upp efter tillvÀxtgrad för att möjliggöra jÀmförelser av företag med olika tillvÀxtgrader. JÀmförelserna visar hur serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer tar sig uttryck vid affÀrsmodellering i företag med olika tillvÀxtgrad. Data frÄn intervjuerna har utmynnat i en medelvÀrdesanalys, en klusteranalys och en principalkomponentanalys som presenterats och analyserats med inspiration frÄn studiens teoretiska referensram.

Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att studera processen kring utformandet av Svensk kod för bolagsstyrning samt undersöka vilka effekter den kan komma att fĂ„ för förtroendet för svensk bolagsstyrning. Metod: Vi har i vĂ„r uppsats tillĂ€mpat en samhĂ€llsvetenskaplig ansats och vĂ„r undersökning prĂ€glas av ett fenomenologiskt tankesĂ€tt. Det senare kĂ€nnetecknas av flexibilitet och möjligheten att successivt anpassa undersökningen allt eftersom ny kunskap om det studerade objektet erhĂ„lls. Även om vi delvis anvĂ€nt oss av befintlig teori har vĂ„r undersökning till stor del baserat sig pĂ„ egna studier, vilket gör att den kan kategoriseras som en kombination mellan induktiv och deduktiv. Vidare anvĂ€nder vi oss av en kvalitativ metod, dĂ„ denna öppnar upp för flexibilitet och inriktar sig pĂ„ att skapa sig en djupare förstĂ„else för det studerade fenomenet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och dÀrigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslÄngt lÀrande och den teoretiska grunden Àr socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet Àr gymnasievalsinformation till Ärskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att vÀlja, vÀgen som metafor, flexibilitet som egenvÀrde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk mÀnniskosyn samt tydliga bilder av vad som Àr manligt och kvinnligt dÀr teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskiljs hur en bra vuxen förvÀntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller Àr önskvÀrda i dagens samhÀlle.

Socialförvaltningens enhet för vÄrd och omsorgsboenden i LuleÄ stÄr inför omfattande utmaningar. Under vÄren Är 2015 förvÀntas Socialstyrelsens nya riktlinjer för bemanning och hemtjÀnstinsatser mot kund vid sÀrskilt boende för Àldre och dementa trÀda i kraft. Samtidigt som den allmÀnna utvecklingen av verksamheten har lett de ansvariga fram till ett vÀgskÀl. Verksamhetens bemanningssystem som idag utgÄr frÄn en vÄrdtyngdsmÀtning har enligt mÄnga inom verksamhetens ledning börjat tjÀna ut sin rÀtt dÄ den lokala ?Àldre strategin? och den allmÀnna utvecklingen av en allt Àldre befolkning medfört att den spridning av vÄrdtyngd som existerade nÀr systemet infördes nu mera förvandlats till en enhetlig massa.

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.