VÄrt intresse för det flexibla arbetslivet och dÀrigenom de flexibla studierna har byggts upp under vÄr egen studietid. Flexibilitet Àr ett ord som ?ligger i tiden? och som syftar till att öka möjligheterna för individen i bl.a. arbetslivet eller studierna. För vissa kan flexibilitet vara en möjlighet till att kunna styra sin tid sjÀlv, för andra ett hinder dÄ de inte kan hantera den flexibla tiden.

I dag löser mÄnga företag bÄde lÄngsiktiga men frÀmst kortsiktiga personalbehov med personalinhyrning. I vÄr undersökning har vi försökt att identifiera bakomliggande drivkrafter till personalinhyrning med hjÀlp av en fallstudie. Vi har Àven försökt kartlÀgga om det finns nÄgon skillnad pÄ drivkrafter nÀr företag hyr in rutinmÀssiga eller professionella medarbetare. NÄgon sÄdan skillnad kunde vi inte hitta. Att det gÄr snabbt och Àr enkelt att hyra in personal Àr enligt vÄr undersökning den frÀmsta drivkraften till personalinhyrning, oavsett vilken typ av personal företaget vÀljer att hyra in.

Det finns en tendens i dagens samhÀlle att ungdomar, istÀllet för att resa och 'hitta sig sjÀlv', satsar pÄ en bra utbildning och/eller jobb. De verkar inte följa sina drömmar i allt större grad, utan deras förvÀntningar Àr mer realistiska och nÄbara. FrÄgan Àr om detta Àr ett beslut som individen fattar helt sjÀlv eller om det finns andra krafter som pÄverkar detta beslut. Denna studie har tagit upp hur dagens ungdomar upplever sin framtid, vad som pÄverkar denna syn och om det finns plats för drömmar i dagens samhÀlle. Det teoretiska och begreppsliga ramverket bestod av Giddens teori om reflexivitet, Sennetts teori om flexibilitet samt begreppet govermentality, dessa har hjÀlpt till i förstÄelsen av hur ungdomarna ser pÄ sin framtid.

Syftet med denna undersökning Àr att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebÀr i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det sÄg ut tidigare pÄ arbetsmarknaden och Sveriges lagar angÄende förÀldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som Àr förmÄgan att hantera bÄde arbetssfÀren och icke-arbetssfÀren utan att nÄgon av sfÀrerna tar över eller sÀtter press pÄ den andra. VÄrdkapital Àr Àven ett viktigt begrepp i denna undersökning och det stÄr för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, Àldre eller sjuka familjemedlemmar.

Studien avser att beskriva om och hur faktorernakÀrnkompetens, osÀkerhet, nyttoaspekter och kontroll/flexibilitet pÄverkat besluten vid inköp av cloud-tjÀnsten SaaS. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som Àr baserad pÄ semistruktuerade intervjuer med nyckelpersoner pÄ tvÄ smÄ IT-företag samt vetenskapliga artiklar och litteratur inom ÀmnesomrÄdet. Studiens slutsats Àr att de bÄda företagen pÄverkats av nÄgra eller alla faktorer vid inköpen av cloud-tjÀnsten. Faktorn nyttoaspekter pÄverkade bÄda företagens inköpsbeslut i hög grad. Faktorerna osÀkerhet och kontroll/flexibilitet pÄverkade inte alls inköpsbeslutet hos det ena företaget medan de till stor del pÄverkade inköpsbeslutet hos det andra företaget. Faktorn kÀrnverksamhet pÄverkade det ena företagets inköpsbeslut till en viss del och det andra företaget till en stor del..

Undersökningen syftar till att undersöka hur Ă„tta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsĂ€renden pĂ„ FörsĂ€kringskassan. I och med att vi strĂ€var efter en djupare förstĂ„else för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis anvĂ€nt oss av den kvalitativa metoden. Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å ena sidan har vi försökt att se drag av byrĂ„krati i undersökningsgruppen med hjĂ€lp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi anvĂ€nt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen. Relationen mellan det byrĂ„kratiska och det flexibla Ă€r det genomgĂ„ende temat i undersökningen. Balansen mellan dessa bĂ„da faktorer Ă€r nĂ„got som TB-gruppen stĂ€lls inför varje dag.

Examensarbetet har haft som syfte att utifrÄn dagens montering ta fram ett förslag pÄ hur ettoptimalt monteringssystem kan se ut med avseende pÄ effektivitet och flexibilitet pÄ befintligyta.En beskrivning av nulÀget har genomförts med hjÀlp av observationer och intervjuer. Efter attdagslÀget analyserats har ett flertal förslag tagits fram, dessa har sedan utvÀrderats mellanförfattarna. För att nÄ en slutgiltig lösning har utvÀrdering skett med handledaren pÄ Moving.För att fÄ inblick i olika monteringssystem har författarna utfört benchmarking inom olikabranscher. Detta har sedan anvÀnts som uppslag i den detaljerade utformning för att fÄ framdet bÀsta möjliga resultatet.Projektet har resulterat i ett slutgiltigt layoutförslag samt hur en bra monteringscell enligt dekrav som finns och dÄ frÀmst med tanke pÄ flexibilitet ska se ut. För att pÄvisa att dessa nyaidéer kan öka produktiviteten och effektiviteten i Movings montering har en ekonomiskkalkyltagits fram.

För att uppnÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle stÀlls idag höga krav pÄ en miljömÀssigt och ekonomiskt hÄllbar utveckling. SamhÀllets expansion i form av nybyggnation Àr en stor del i detta. Genom att planera och bygga mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader sÄ kan dessa krav uppfyllas. Att skapa flexibla byggnader, som kan anpassas efter samhÀllets framtida behov, leder till en effektivisering av lokalutnyttjandet och genererar mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader. I Sverige Àr kommunerna landets största byggherrar och de har dÀrför ett stort ansvar att förse samhÀllet med fastigheter och dÄ framförallt offentliga lokaler.

Denna studie Ă€mnar studera ansvarsomrĂ„den, samverkan och upplevda grĂ„zoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anstĂ€llning. Berörda organisationer för denna studie Ă€r Arbetsförmedlingen, FörsĂ€kringskassan, SocialtjĂ€nsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla Ă€r verksamma inom samma organisatoriska fĂ€lt, dĂ„ de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anstĂ€llning, alltsĂ„ samma mĂ„lgrupp.Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsomrĂ„den. Även samverkan och överlĂ€mningar av Ă€renden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna sjĂ€lva upplever eventuella grĂ„zoner inom det organisatoriska fĂ€ltet.Resultat visar att det framförallt Ă€r mĂ€nniskor med multipla behov som riskerar att förbises inom det organisatoriska fĂ€ltet. Respondenterna menar dĂ€remot inte att individerna hamnar utanför ansvarsomrĂ„den, utan snarare att de fastnar inom dem.

Barns fem första levnadsĂ„r prĂ€glas av en omfattande utveckling av sprĂ„kliga förmĂ„gor och exekutiva funktioner, vilka Ă€r fĂ€rdigheter som visat sig ha en stor pĂ„verkan pĂ„ hur barn utvecklar förstĂ„else för sina egna och andras tankar, det vill sĂ€ga deras Theory of Mind. En central aspekt inom forskning har varit att undersöka hur förmĂ„gorna samvarierar vid olika Ă„ldrar.Syftet i föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Theory of Mind, sprĂ„kliga förmĂ„gor och exekutiva funktioner hos barn i tre Ă„rs Ă„lder med typisk utveckling. Av intresse var Ă€ven att undersöka om det förelĂ„g skillnader i resultat mellan pojkar och flickor samt om de del-tagande barnens demografiska förhĂ„llanden vad gĂ€ller antal Ă€ldre och/eller yngre syskon, socio-ekonomisk status och vuxenkontakt pĂ„verkade de deltagande barnens Theory of Mind.Totalt medverkade 30 barn med typisk utveckling, varav 16 var flickor och 14 var pojkar. Åldersanpassade testmaterial anvĂ€ndes för att undersöka Theory of Mind, grammatisk förmĂ„ga, semantisk förmĂ„ga, kognitiv flexibilitet, arbetsminne och fonemdiskrimination. Den demografiska informationen inhĂ€mtades i form av en enkĂ€t som förĂ€ldrarna fick fylla i.Resultatet indikerar att treĂ„riga barns förmĂ„ga att hantera och förstĂ„ Theory of Mind-uppgifter samvarierar med bĂ„de grammatisk förmĂ„ga och kognitiv flexibilitet.

Bakgrund: Bemanningsbranschen har vuxit vÀldigt mycket sedan 1990-talets början, dÄ en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet skedde.Syfte: Att fÄ en överblick över bemanningsbranschens utveckling samt att se vad den har för stÀllning idag pÄ den informationella arbetsmarknaden.UtgÄngspunkter och upplÀgg: Uppsatsen börjar med en bakgrund och översikt över bemanningsbranschens utveckling sedan tidigt 1990-tal och framÄt. Som teoretiska utgÄngs-punkter anvÀnds begrepp som nÀtverkssamhÀlle, informationell arbetsmarknad, flexibilitet och individualisering. Huvudsaklig metod Àr fyra semistrukturella intervjuer som gjorts med fyra kvinnliga anstÀllda pÄ fyra olika bemanningsföretag. De teoretiska utgÄngspunkterna har sedan kopplats till empirin för analys.Slutsatser: Bemanningsbranschen Àr vÀl anpassad till den informationella arbetsmarknaden. Den har en stadig och stabil stÀllning, finns till för att den behövs och Àr hÀr för att stanna..

MÄlet med detta verk var att undersöka vilken AI-teknik som Àr mest lÀmpad att styra beteende i ett artificiellt ekosystem. En tillstÄndsmaskin och en genetisk algoritm har implementerats. Dessa AI-tekniker har jÀmförts med avseende pÄ tre olika aspekter: effektivitet, anpassningsbarhet och flexibilitet. För att kunna genomföra tester har individer och en experimentmiljö implementerats. Testerna gjordes pÄ fyra olika banor.

Sammanfattning: Det hÀr Àr en empirisk studie om fritidgÄrdens samarbete med sex olika högstadieskolor i en medelstor kommun. Vi valde endast en fritidsgÄrd för att det Àr den enda som finns i kommunen. Eftersom att det finns stor kriminalitet bland ungdomarna i den hÀr kommunen undersöker vi vilka ÄtgÀrder skolan och fritidsgÄrden tar tillsammans för att hjÀlpa ungdomarna ifrÄga.Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera samarbetet mellan fritidsgÄrden och högstadieskolorna ur ett ledarperspektiv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie.En av de största hinder Àr att struktur och mÄl Àr oklara i samarbetena. Fritidsledarna och skolans ledning har stor flexibilitet i utbildningsbakgrunden och olika erfarenheter och dÀrför kunde de ge mycket mer i de hÀr samarbetena om mÄl och struktur var tydligare.

Förr i tiden producerades musik med analog hÄrdvara och datorer anvÀndes inte i nÄgon vidare utstrÀckning. PÄ 80-talet introducerades datorer och nu produceras nÀstan all musikmed hjÀlp av datorer. Denna uppsats belyser om, och i sÄ fall hur, införandet av datorer i musikproduktion har pÄverkat musikproducenter i deras arbete i vardagen. Vi har intervjuat ett antal musikproducenter för att se hur deras anvÀndande av datorer i sina arbetsuppgifter har förÀndrat, förbÀttrat och försÀmrat deras arbete. Undersökningenhar genomförts med avstamp i ett sonderingssamtal med en musikproducent pÄ en musikstudio i Malmö för att sedan mynna ut i semistrukturerade intervjuer med fem musikproducenter.

Motivation frÀmjar innovation, men innovationsprocesser mÄste samtidigt ta hÀnsyn till organisationens förutsÀttningar. Det krÀvs en jÀmvikt mellan flexibilitet och struktur i organisationen dÀr team Àr ett optimalt sÀtt att skapa en sÄdan balans. Resultatet presenteras Àven i analysverktyget ITM med praktiska tillÀmpningsomrÄden..