I denna uppsats utvecklar vi ett ramverk för verksamhetsförbÀttring genom attvisa pÄ att vid organisering av en verksamhet strÀvar organisationer efter att uppnÄ flexibilitet och stabilitet. Flexibilitet syftar till förmÄgan att vara lÀttförÀnderlig, att kunna anpassa sig till nya situationer. Stabilitet innebÀr förmÄgan att kunna undvika osÀkerhet och generera resurser som ingen annan kan efterlikna. AffÀrssystem Àr en del av organisering och viljan att uppnÄ stabilitet och flexibilitet. Vi relaterar den organisatoriska strÀvan till processförbÀttring som Àr ett viktigt inslag för organisationer.

Slutsatsen i vÄr studie Àr att syftena för inhyrning av personal Àr likvÀrdiga mot tidigare studier som utförts. Vi har i studien klargjort att flexibilitet Àr fortfarande ett centralt syfte att hyra personal istÀllet för att anstÀlla. Vi konstaterar Àven att motivet ?undvika LAS? inte Àr ett vanligt syfte att hyra personal, Àven fast undvikandet av LAS Àr en omdiskuterad faktor i den teoretiska referensramen. Tidigare studier visar att den största anledningen till att hyra personal frÄn ett bemanningsföretag, Àr som ett alternativ för vikariat.

Studiens syfte Àr att undersöka förhÄllandet mellan arbete och familj/fritid samt att undersöka om faktorerna kön, livsfas, ledningsposition, arbetskrav och arbetskontroll pÄverkar förhÄllandet mellan arbete och familj/fritid. NÀrmare bestÀmt om anstÀllda upplever konflikter mellan arbete och familj/fritid eller en balans samt om det finns nÄgot samband mellan ovanstÄende faktorer och konflikter. Studien Àr av en kvantitativ ansats som genomförts genom webbenkÀt som mÀtinstrument. Populationen Àr anstÀllda pÄ ett vÀrldsledande stÄlföretag i Norra VÀrmland med cirka 800 anstÀllda. I denna studie har vi anvÀnt oss utav ett strategiskt urval dÀr vi har delat upp populationen i tvÄ strata och dessa Àr kollektivanstÀllda och tjÀnstemÀn.

Det nya samhÀllets arbetsliv kÀnnetecknas av krav pÄ flexibilitet pÄ organisationer och individer. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pÄ vilka kriterier utöver formella meriter sökande fÄr medlemskap i en arbetsorganisation. UtgÄngspunkten i teorin Àr en beskrivning av förÀndringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv dÀr individer sÄ vÀl som organisationer stÀlls inför nya krav. DÀrefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrÄn fyra kÀnnetecken; tillhörighet, tillgÄng till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter frÄn fyra organisationer.

Denna studie inriktar sig pÄ lÀromedelsanvÀndandet inom samhÀllskunskapsÀmnet i den svenska grundskolan. SÀrskilt granskar den anvÀndandet av Internet som lÀromedel, motiveringar kring detta och konsekvenser nÀr det gÀller den pedagogiska vardagen pÄ skolorna. För att fÄ en bild av de statliga, formuleringsarenan, rekommendationerna kring Internet som lÀromedel analyseras den nya lÀroplanen Lgr11 i relation till tidigare gÀllande lÀroplaner. För att se hur dessa rekommendationer tillÀmpas i skolan, realiseringsarenan, analyseras intervjuer med sex olika verksamma samhÀllskunskapslÀrare i grundskolan. Studien visar att de statliga direktiven ger lÀrare flexibilitet i urvalet av lÀromedel.

Idag kommer det hela tiden nya enheter, alla med olika egenskaper, med möjlighet att koppla upp mot internet. DÀrmed blir det allt svÄrare för webbdesigners att anpassa webbplatser för anvÀndarens behov och förutse i vilken kontext anvÀndaren brukar webbplatsen. Syftet med studien var att undersöka hur webbutvecklare kan implementera flexibilitet för webbplatser, för att webbplatsen ska passa de olika enheterna, genom responsiv webbdesign. Vidare undersöks ocksÄ hur anvÀndare upplever en webbplats utvecklad med responsiv webbdesign.Studien omfattar utvecklingen av en prototyp som ocksÄ har anvÀnds som grund för anvÀndartestning och kvalitativa intervjuer. AnvÀndartestningen omfattade test pÄ en webbplats utvecklad med fasta mÄtt samt testning av den responsiva prototypen.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Uppsatsen unders?ker om det finns en generell princip om likabehandling inom f?retagsobligationsmarknadsr?tten i Sverige, med s?rskilt fokus p? regleringen av obligationsinnehavares r?ttigheter i f?rh?llande till emittenter. Genom redog?relse och analys av de r?ttsliga utg?ngspunkterna konstateras det att EU-r?tten ensamt inte f?reskriver likabehandling av obligationsinnehavare ut?ver den l?pande informationsgivningen. D?remot talar den svenska implementeringen av ?ppenhetsdirektivets krav i 18 kap.

Chefsrollen förknippas frÀmst med egenskaper som traditionellt sett anses vara av manlig karaktÀr, vilket medför att kvinnor uppfattas mindre lÀmpade som chefer. Kvinnor kan dÀrmed ha svÄrare att se sig sjÀlva i en ledande position. Konsekvensen blir ett felaktigt fokus pÄ kvinnors svÄrigheter att bli chefer snarare Àn att titta pÄ deras möjligheter. Syftet med föreliggande studie var att definiera gemensamma faktorer hos framgÄngsrika kvinnliga chefer. Urvalet bestod av tio unga chefer som intervjuades med hjÀlp av fokuserade intervjuer.

Slutsatsen i vÄr studie Àr att syftena för inhyrning av personal Àr likvÀrdiga mot tidigare studier som utförts. Vi har i studien klargjort att flexibilitet Àr fortfarande ett centralt syfte att hyra personal istÀllet för att anstÀlla. Vi konstaterar Àven att motivet ?undvika LAS? inte Àr ett vanligt syfte att hyra personal, Àven fast undvikandet av LAS Àr en omdiskuterad faktor i den teoretiska referensramen. Tidigare studier visar att den största anledningen till att hyra personal frÄn ett bemanningsföretag, Àr som ett alternativ för vikariat.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en stelkroppssimulator. Syftet Àr att föreslÄ en generell design som tillÄter stor flexibilitet i val av algoritmer för implementeringen. Rapporten förutsÀtter att lÀsaren Àr bekant med linjÀr algebra och objektorienterad programmering. Teoriavsnittet ger en introduktion till rotationer i tre dimensioner, grundlÀggande fysiska begrepp och fysiksimulering. Den slutgiltiga produkten baseras en objektorienterad modell implementerad i C++.

Outsourcing, som innebÀr att ett företag köper in tjÀnster frÄn ett annat företag, har blivit allt vanligare bland fastighetsbolag i dagens samhÀlle. De outsourcade aktiviteterna rör sig mest om fastighetsförvaltning, men kan Àven innefatta mycket av de administrativa delarna i en organisation. De fastighetsbolag som idag anvÀnder sig av outsourcing pekar gÀrna pÄ de positiva effekterna som externt upphandlade tjÀnster innebÀr sÄ som kostnadsbesparingar, ökad flexibilitet samt möjlighet att kunna fokusera pÄ det som Àr viktigt. Men att lÀgga ut tjÀnster pÄ entreprenad innebÀr inte bara positiva effekter, det finns Àven nackdelar. Samtidigt som man kan fokusera pÄ det som Àr viktigast genom att lÀgga ut en mindre viktig aktivitet pÄ entreprenad innebÀr det Àven förlorad kontroll.

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och ÄterberÀttelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sÄdant projekt kan gÄ till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien Àr att utifrÄn begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och pÄ vilket sÀtt det pÄgÄende innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterÀr fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.

I samband med en accelererande förÀndringstakt pÄ marknaden, Àndrade krav frÄnkunder och aktieÀgare samt en mer omfattande global konkurrens har företag identifierat behov av att i allt större utstrÀckning effektivisera verksamheten och bli mer flexibla, för att pÄ lÀngre sikt öka sitt vÀrde. DÀrför tillhandahÄller konsultbranschen sedan ett par Är tillbaka tjÀnsten Transformational Outsourcing. TO innebÀr att en aktivitet överflyttas frÄn kund till konsultföretag vilka tillsammans förÀndrar och förbÀttrar aktiviteten pÄ ett sÄdant sÀtt att en betydande effektivisering, flexibilitet och vÀrdeökning uppnÄs. VÄrt primÀra syfte Àr att redogöra för vad som karaktÀriserar Transformational Outsourcing genom att se pÄ hur tjÀnsten skiljer sig ifrÄn outsourcing. Vi vill Àven ta reda pÄ var i Gill & Whittles livscykeln som TO befinner sig för att försöka utröna hur TOs framtid kommer att te sig.

De senaste decennierna har globaliseringen pÄverkat företagen i allt större utstrÀckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sÀtt att effektivisera Àr att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, sÄ kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillÄten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende pÄ inhyrning av personal, utifrÄn John Atkinsons indelning av personalgrupper.