De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vÄrden utifrÄn olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svÄrigheter att bibehÄlla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna.Studien uppmÀrksammar en rad samhÀlleliga förÀndringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förÀndringar avseende ökade krav pÄ bland annat rörlighet och flexibilitet för bÄde organisationen och individen. Dessa förÀndringar pÄverkar förutsÀttningarna för den prehospitala vÄrden och de individer som Àr yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrÄn deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsstÀllelse i arbetet och Àven förutsÀttningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vÄrd har förÀndrats och verksamheten har fÄtt en tydligt ökad omsÀttning av arbetskraft.

Regeringen lanserade visionen om ?Sverige - det nya matlandet? 2008. En vision som verkar för god mat, upplevelser i vĂ€rldsklass och en levande landsbygd. För att visionen ska uppnĂ„s finns bland annat möjlighet för projekt att söka finansiellt stöd ur landsbygdsprogrammet. VicTualia ekonomisk förening har under tre Ă„r drivit projektet "Utveckling av Örebroregionens vicTualier" med finansiering genom projektstöd.

Syfte: Att undersöka vad som utmÀrker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.Genomförande: Empirin har insamlats med hjÀlp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frÄgor och tio respondenter frÄn tvÄ olika företag inom banksektorn. UtifrÄn empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.Slutsatser: UtifrÄn analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsÀttningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgÀnglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmÀrkande.

I och med det svenska bidraget till NATO missionen i Afghanistan samt den nyupprÀttade bergsplutonen pÄ Arméns JÀgarBataljon i Arvidsjaur sÄ har frÄgor kring taktik i bergsterrÀng Àven blivit aktuellt för Sverige. DÄ svenska utbildningarna och doktriner i huvudsak saknar problematiseringen kring att strida eller verka i bergsterrÀng sÄ kan man dÀr av stÀlla sig frÄgan hur ska vi fÄ kunskap om detta? Detta arbete syftar dÀrför till att jÀmföra den av USA anvÀnda taktiken i Afghanistans bergsterrÀng och den Sovjet har anvÀnt sig av. FrÄgan som arbetet försöker besvara Àr dels vad skillnaden har varit mellan taktiken hos stormakterna samt vad som varit den största framgÄngsfaktorn och begrÀnsningen i respektive lands konflikt. Arbetet bygger pÄ ett underlag frÀmst frÄn litteratur samt artiklar om operationer genomförda i Afghanistan.Arbetets resultat kan sammanfattas med att de faktorer som mest har pÄverkat dessa lÀnders lösande av uppgift har varit hur ledarskapet har varit inom deras förband, och dÄ frÀmst hur i vilken utstrÀckning dessa har anvÀnt sig av uppdragstaktik.

Studiens syfte har varit att undersöka och analysera hur baspersonal i Àldreomsorgen uppfattar sin yrkesroll samt vad de tror att brukare och anhöriga förvÀntar sig av dem. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit teorier kring yrkesroll och situerat lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frÄgestÀllningarna har studien en kvalitativ ansats och data har samlats in genom vinjettmetoden samt en Äterkopplande gruppintervju. Datamaterialet har kodats och analyserats utifrÄn tidigare forskning samt ovan nÀmnda teorier.Studiens resultat visar att baspersonalen uppfattar sitt arbete som varierande och yrkesrollen krÀver att baspersonalen har förmÄga att hantera mÄnga olika situationer. En förutsÀttning för arbetet Àr att personalen har ett genuint intresse för andra mÀnniskor.

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? PÄ vilka sÀtt förÀndras förutsÀttningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvÀrvetenskapligt förhÄllningssÀtt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter frÄn den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mÀnskliga rÀttigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nÀtverk dÀr autonomi, decentralisation och flexibilitet Àr nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfÀr för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhÄllande med etablerade mediekanaler. Vi gÄr dÀrmed ifrÄn att vara ?konsumenter? till att bli ?anvÀndare? ? en radikalt förÀndrad maktrelation mellan producent och mottagare.

Detta examensarbete Àr utfört vid Institutionen för produktionsekonomi pÄ Linköpings tekniska högskola, för Scania Motortillverkning i SödertÀlje. Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga ledtider i motortillverkningens produktion och att ta fram förbÀttringsförlag och arbetsmetoder för ledtidsreducering. Av Scania Motortillverknings totalt 13 flöden valdes fyra att studeras. De fyra flödena har olika karakteristik och representerar i viss mÄn samtliga produktionsflöden. Slutsatserna i detta arbete bygger pÄ en omfattande kartlÀggning, vilken innefattar ledtider och operationstider men Àven hur förflyttning av material sker och hur buffertar byggs upp.

Kommunal Àldreomsorg har under de tvÄ senast decennierna genomgÄtt stora organisations-förÀndringar. Syftet med studien var att fÄ insyn i hur enhetschefer i kommunal Àldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förÀndrats i takt med olika organisationsförÀndringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lÄng tid, och mycket litteratur finns pÄ omrÄdet. Dock finns det fÄ empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att bestÀllar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i tvÄ kommu-ner.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

SammanfattningTitel:FörÀndrade kundkrav i projekt-En analys av hur förÀndrade kundkrav kan bemötas i projektarbete Syfte:Att analysera hur ett företag kan bemöta förÀndrade kundkrav i projektets livscykel, med fokus pÄ planerings- och genomförandefasen Metod:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med medarbetare som arbetar i projektform pÄ fallföretaget. Inledande intervjuer samt litteraturgenomgÄng har gett oss en förstÄelse för undersökningsomrÄdet. Teoretiska perspektiv:Med utgÄngspunkt i projektlitteratur, relationsmarknadsföring och transaktionskostnadsteori kommer vi bygga en teoretisk referensram som hjÀlper oss i vidare analys. Empiri:Fallföretaget var lÀmpligt dÄ det genomgÄende arbetar med olika omfattande projekt hos externa kunder. Resultatet av intervjuer med sex anvÀndare presenteras med utgÄngspunkt i intervjuteman.

Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anstÀller arbetstagare som dÀrefter hyrs ut till kundföretag som strÀvar efter högre flexibilitet i schemalÀggningen av arbete. Finns det ingen efterfrÄgan av arbete blir dessa anstÀllda utan sysselsÀttning trots att de har anstÀllning i ett bemanningsföretag. Syftet Àr att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anstÀllda vad gÀller arbetsförhÄllanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen Àr utförd som en flerfallsstudie byggd pÄ intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB.

MÄlet med det hÀr arbetet Àr att se bortom de senaste Ärens negativa utveckling för glasindustrin och undersöka vilka fördelar som finns i glasindustrin idag.Researcharbetet bestÄr av studiebesök och intervjuer av nyckelpersoner för att skapa en bild av hur branschen ser ut. Till det kommer Àven en analys av bilden som glasbruken ger av sig sjÀlva mestadels med hjÀlp av internet. Dagens glasindustri Àr smÄskalig och det ger fördelar som hög flexibilitet, korta beslutsvÀgar och möjlighet att tillverka mindre produktserier. Legotillverkning lyfts fram som ett bra exempel pÄ hur man kan fÄ avsÀttning för svensktillverkat glas. För att som designer utnyttja detta undersöks möjligheten att arbeta som ett slags glaskonsult.

Uppsatsen behandlar hur tvÄ organisationer samarbetar och koordinerar deras kooperativa arbete med hjÀlp av en artefakt. De tvÄ organisationerna Àr Marinmuseum och TuristbyrÄn dÀr deras kooperativa arbete handlar om att skapa guidade turer tillsammans. Vi har jobbat mot mÄlgruppernas mÄlsÀttningar, behov och krav för att hitta det ultimata stödet för deras verksamhet. Syftet Àr att förmedla förstÄelse för hur organisationerna idag anvÀnder artefakten i deras gemensamma arbete, baserat pÄ intervjuer och observationer. HuvudfrÄgorna i vÄr studie har varit: Hur kan vi som utvecklare kan stödja de tvÄ olika organisationernas samarbetsmöjligheter och förbÀttra koordinationen i det fall dÄ de anvÀnder denna artefakt, deras pappersbaserade bokningslista som primÀr informationsplats? Hur kan denna artefakt ersÀttas utan att tappa dess koordinations och interaktions förmÄgor samt flexibilitet? Studien har visat att den pappersbaserade artefakten, deras bokningslista, innefattar mÄnga positiva egenskaper som vid digitalisering mÄste tas hÀnsyn till.

Att leva med svÄr kronisk hjÀrtsvikt har beskrivits som att vara i dödens vÀntrum och tidigare forskning har visat att personer med hjÀrtsvikt inte fÄr tillgÄng till palliativ vÄrd. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av behov och tillgÄng till palliativ vÄrd för personer med hjÀrtsvikt. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. UtifrÄn resultatet framkom tre kategorier och 11 underkategorier. Den första kategorin var; ?Att fÄ vara hemma i trygghet? med underkategorierna; att vara hemma, att fÄ kontinuitet, palliativt specialistteam, att fÄ medicinsk symtomlindring, att ha kunskap och att fÄ tillgÀnglighet.

I en vÀrld dÀr kraven pÄ flexibilitet, sÀkerhet och hÄrdvaruoptimering Àr nyckelfaktorer nÀr det kommer till att vÀlja IT-miljöer för företag blir virtuella skrivbord mer och mer poulÀra. Med dessa miljöer finns det ocksÄ problem nÀr det kommer till anvÀndarupplevelsen om nÀtverket ifrÄga inte kan uppfylla de krav som ett sÄdant system stÀller. I detta arbete undersöks implikationerna vissa nÀtverksvariabler kan ha för en Virtual Desktop-infrastruktur, VDI. För att belysa dessa problem har tvÄ tester utförts pÄ en VDI miljö. Det första testet gick ut pÄ att mÀta latensen dÄ skrivbordsmiljön renderades för klienten frÄn virtualiseringsservern vid olika nÀtverksdiamterar.