Den 1 januari 2002 bildades myndigheten "Nationellt centrum för flexibelt lÀrande" i HÀssleholm. Myndighetens bildande innebar att flexibelt lÀrande pÄ allvar etablerades som ett begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen.Syftet med uppsatsen Àr att studera innebörden av begreppet och undersöka hur begreppet etablerades. Arbetet med att undersöka hur begreppet etablerades ledde till, att mitt val av metod blev en textanalys av ett kapitel ur dokumentet SOU 2000:28 "Kunskapsbygget 2000 det livslÄnga lÀrandet" och ett kapitel ur dokumentet Prop. 2000/01:72"Vuxnas lÀrande och utveckling av vuxenutbildningen".Begreppets innebörd har utvecklats frÄn att ha varit en diskussion gÀllande e-learning och/eller distansutbildning till en diskussion gÀllande en vidare innebörd, som innebÀr att flexibilitet ska relateras till individen och mÄlet ska vara att underlÀtta för individen att lÀra och att delta i lÀrande.Det livslÄnga och livsvida lÀrandet innebÀr ett behov för flexibla utbildningsvÀgar. Detta innebÀr att flexibelt lÀrande troligtvis har kommit för att stanna som begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen..

Process standardization is a topic that has generated a lot of research and literature. At first, the focus was on production; today processes are used in all different kind of business areas.The aim of this study has been to analyze how processes can be applied on development businesses and how IT systems affect the result of the process. To accomplish this, we have asked questions such as what standardization is in a development process? Why are the processes standardized? What difficulties can appear with standardization? And how the IT-systems affect the result of the process?To answer these questions, we have preformed a case study on Saab. Saab is a well know Swedish company who are working with a project called the GMS-project, where they develop processes to cover the whole companyÂŽs business areas.The literature gives the reader an understanding of processes and standardization.

Flexibilitet utgör idag en generell trend inom organisationer vilken förÀndrat arbetets villkor och ökat kravet pÄ sjÀlvstÀndighet för arbetstagare oberoende av verksamhet och bransch. Forskning visar att det finns ett positivt samband mellan flexibla arbetsvillkor och den anstÀlldes arbetsmotivation. Eftersom mÀnniskorna i en organisation i mÄnga fall utgör den viktigaste resursen Àr det viktigt ur konkurrenssynpunkt att arbetsgivaren utformar arbetet pÄ ett sÀtt som genererar arbetsmotivation hos den anstÀllde och dÀrmed bÀttre prestationer. Vad en individ motiveras av har dock enligt tidigare forskning visat sig skilja Ät bland annat beroende pÄ dennes generationstillhörighet. DÀrav Àr det av intresse att öka förstÄelsen för hur olika generationers arbetstagare upplever att de flexibla arbetsvillkoren inverkar pÄ deras arbetsmotivation.

För att ett belöningssystem ska fungera för alla parter i en organisation krÀvs det att det Àr genomtÀnkt och vÀl implementerat. Det mÄste leva upp till ledningens krav, som att behÄlla och attrahera vÀrdefull personal och fÄ denna att arbeta i företagets önskade riktning. Belöningssystemet mÄste ocksÄ uppmuntra till sjÀlvtÀnkande och flexibilitet för att fÄ det lilla extra av personalen och det Àr viktigt att det Àr rÀtt prestationer som belönas. Det mÄste vara enkelt för de anstÀllda att se vilka mÄl de ska uppfylla och att förstÄ vilken prestation som belönas. Det Àr viktigt att sÀtta grÀnser för belöningssystemet, som man kan se i vÄrt fallföretag dÀr man har chans att fÄ större bonus ju högre upp i organisationen man befinner sig.

Bakgrunden till denna studie var en vilja att lyfta fram sexarbetande kvinnors sÀtt att definiera sig sjÀlva; en ambition som bottnar i ett konstaterande av att den aktuella gruppen Àr vida omtalad, men till stor del saknar en offentlig röst. Undersökningen bestÄr av en diskursanalys av sexarbetande kvinnors representationer pÄ internet lokaliserade huvudsakligen i blogginlÀgg. Texterna har studerats som ett forum för motmakt, dÀr kvinnorna har möjlighet att bestrida negativa attityder och förestÀllningar om kvinnor som arbetar med sex, vilket i rapporten illustreras som narrativt motstÄnd. UtifrÄn frÄgestÀllningen hur sexarbetande kvinnor konstruerar sin identitet pÄ internet har tre framtrÀdande tolkningsrepertoarer identifierats: Sexbranschen som tjÀnstesektor, Sexualdriftens karaktÀr och Den fria mÀnniskan ? samt tre övergripande subjektspositioner: Den aktivt deltagande samhÀllsmedlemmen, Sexperten, och Offret.

UpphovsrÀtt i en digital miljö Àr ett dynamiskt och stÀndigt förÀnderligt rÀttsomrÄde som stÀller höga krav pÄ den gÀllande rÀttens flexibilitet. Ny teknik krÀver nya angreppssÀtt för att skydda upphovsrÀttshavare pÄ Internet. I denna uppsats belyser vi hur det svenska rÀttssystemet anpassas för att bekÀmpa problemen med illegal fildelning, genom att studera gÀllande rÀtt och analysera hur den tillÀmpas av Sveriges domstolar. Vi har under arbetets gÄng kunnat se att domstolarnas huvudsakliga angreppssÀtt Àr att tillÀmpa medverkansansvarsbestÀmmelsen i BrB och utdöma ansvar för medhjÀlp till huvudbrottet i URL. Bland annat analyserar vi det i media mycket uppmÀrksammade mÄlet om The Pirate Bay (TPB).

SAMMANFATTNINGMÄnga företag lÀgger idag stor vikt vid flexibilitet och effektivitet och mÄnga arbetstagare kÀnner sig manade att hela tiden utvecklas och göra sig mer kompetenta för det arbete de söker. Tidigare forskning visar pÄ att fenomenet anstÀllningsbarhet Àr omtalat och de ökade kraven pÄ arbetstagarna har bland annat lett till en ökad utbildningsnivÄ.Bakgrund: Bakgrunden till uppsatsen Àr bland annat de förÀndringar som skett pÄ arbetsmarknaden med avseende pÄ organisationsstruktur, fokus pÄ individen samt globaliseringen. Fenomenet anstÀllningsbarhet har lÀnge diskuterats men har haft olika innebörder genom Ären och idag regleras arbetsmarknaden Àven av styrdokument frÄn EU, dÀribland Bolognaprocessen. Detta har inneburit att större fokus lagts pÄ individen och var och en mÄste ta ansvar för sin egen personliga utveckling.Syfte: Undersökningens syfte handlar om hur nyanstÀllda upplever konkurrensen pÄ arbetsmarknaden i förhÄllande till den egna attraktionskraften nÀr det gÀller att fÄ och behÄlla en anstÀllning. Vi vill Àven undersöka pÄ vilket sÀtt faktorer som utbildning, arbetslivserfarenhet och familjesituation pÄverkar den upplevda anstÀllningsbarheten.Metod: En kvalitativ studie med hermeneutiskt perspektiv.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtÀnkt bemötande i kritiska och vÄldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för hÀndelseutvecklingen. Ett lÄgaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende pÄ ett icke-krÀnkande och icke-vÄldsamt sÀtt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger pÄ tre olika sÀrskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste Äret gÄtt en tredagarskurs i lÄgaffektivt bemötande.

Bakgrund och problematisering: FörĂ€ndringar pĂ„ marknaden sĂ„som globalisering ochhĂ„rdnande konkurrens stĂ€ller krav pĂ„ företag att öka sin flexibilitet för att kunna överleva.Företag behöver röra sig bort frĂ„n den traditionella ekonomistyrningen och flytta fokus frĂ„ntillgĂ„ngar och produkter till de möjligheter som finns i mĂ€nniskorna inom organisationen ochistĂ€llet styra med hjĂ€lp av mer moderna styrmedel, sĂ„som empowerment. Med empowermentkan ledningen inom organisationer göra de anstĂ€llda mer delaktiga genom att ge demmöjligheten att vara med och pĂ„verka deras arbetssituation. Detta leder i sin tur till ett ökatengagemang hos de anstĂ€llda, vilket kan förbĂ€ttra organisationens resultat pĂ„ sikt dĂ„ ökatengagemang leder till en bĂ€ttre effektivitet och produktivitet.Även arbetsmarknaden har förĂ€ndrats och bemanningsbranschen har vuxit mycket de senastetjugo Ă„ren. Att ha inhyrd personal Ă€r alltmer förekommande och det finns anledning att tro attden hĂ€r typen av anstĂ€llning kan ha en negativ inverkan pĂ„ den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang i den inhyrande organisationen.Syfte: Syftet med studien Ă€r att skapa förstĂ„else för hur chefer i organisationer kan skapadelaktighet och engagemang hos inhyrd personal för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna sĂ€kerstĂ€lla att deutför ett tillfredsstĂ€llande jobb.Metod: Den vetenskapliga ansatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken. Vidare Ă€rforskningsansatsen kvalitativ och inspirerad av abduktion.

Abilia utvecklar, tillverkar och sÀljer tekniska hjÀlpmedel till personer som antingen har en fysisk eller psykisk begrÀnsning som pÄverkar deras vardag. För att dra ner pÄ kostnaderna och fÄ en bÀttre enhetlighet vill Abilia att ytterförpackningarna ska standardiseras samt att ett flexibelt inrede som ska kunna anpassas till mÄnga av företagets produkter utvecklas.En förstudie lade grunden för projektet dÀr mÄnga olika omrÄden och metoder undersöktes. De existerade förpackningarna utvÀrderades, deras och produkternas livscykel kartlades varpÄ det framgick vilka som var projektets huvudanvÀndare. Dessa intervjuades och en kravspecifikation kunde sedan faststÀllas. Förstudien resulterade i att det fanns tvÄ grupper av produkter som lösningen mÄste kunna anpassas till.

En Acceptance and Commitment Therapy (ACT)-intervention pÄ tre sessioner å tre timmar har erbjudits en icke-klinisk grupp stressade kvinnor (N=20). MÄlet var att undersöka deltagarnas reaktioner pÄ interventionen och att se huruvida ACT kan tÀnkas pÄverka deltagarnas upplevelse av och resurser för att hantera stress. Data samlades in före och efter interventionen, vid varje session, samt vid en tre mÄnaders uppföljning. Deltagarnas reaktioner undersöktes med hjÀlp av enkÀter och skriftliga utvÀrderingar, medan förÀndring i stressupplevelse och copingresurser mÀttes med sjÀlvskattningsskalorna Perceived Stress Scale respektive Coping Resources Inventory. Acceptance and Action Questionnaire-2 anvÀndes för att mÀta den för ACT centrala variabeln psykologisk flexibilitet.

Att bedriva internationell verksamhet Àr ett omtalat fenomen dÄ vi idag handlar mer med andra delar av vÀrlden, lÀr oss fler nya sprÄk och reser lÀngre bort Àn förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillvÀxten av företag och det ses som en ofrÄnkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till vÀrdefulla erfarenheter och anvÀndbart lÀrande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket strÀcker sig utanför den egna nationens grÀnser. De senaste decennierna har inneburit att vÀrlden dramatiskt har förÀndrats och dÀrigenom Àven det ekonomiska samhÀllet. Den globala marknaden har Àndrat synen pÄ landsgrÀnser och geografiska avstÄnd vilket har lett till att vÀrlden numera Àr mer integrerad.

Att bedriva internationell verksamhet Àr ett omtalat fenomen dÄ vi idag handlar mer med andra delar av vÀrlden, lÀr oss fler nya sprÄk och reser lÀngre bort Àn förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillvÀxten av företag och det ses som en ofrÄnkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till vÀrdefulla erfarenheter och anvÀndbart lÀrande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket strÀcker sig utanför den egna nationens grÀnser. De senaste decennierna har inneburit att vÀrlden dramatiskt har förÀndrats och dÀrigenom Àven det ekonomiska samhÀllet. Den globala marknaden har Àndrat synen pÄ landsgrÀnser och geografiska avstÄnd vilket har lett till att vÀrlden numera Àr mer integrerad.

Amsterdamfördraget som trÀdde i kraft 1999 hade bland annat som mÄl att, med unionens svagaagerande pÄ Balkan i minnet, reformera och utveckla den gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitikenskapad sex Är tidigare genom Maastrichtfördraget. Denna uppsats syftar till att analysera de förÀndringarsom skedde i EU:s aktörskapacitet inom den andra pelaren i samband med Amsterdamfördraget samtpÄvisa dessa förÀndringar i unionens konkreta arbete i ett fall. För detta ÀndamÄl anvÀnds en modell avGunnar Sjöstedt framtagen för vÀrdering av unionen utifrÄn dess strukturella förutsÀttningar. Detempiriska materialet utgörs till stor del av unionens officiella dokument och fördragstexter men Àven föromrÄdet relevant litteratur har anvÀnts.Analysen visar pÄ den grundproblematik som rÄder inom omrÄdet i form av en intressekonflikt mellangemensamt agerande och medlemslÀndernas inflytande över förd politik. Uppsatsen lyfter fram tvÄförÀndringar som trots denna konflikt stÀrkt unionens förutsÀttningar att agera pÄ det internationellaplanet.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur och i vilken utstrÀckning grundskolelÀrare upplever stress i sin arbetssituation. Stressens omfattning i skolvÀrlden har ökat markant under de tvÄ senaste decennierna i Sverige. UtifrÄn tidigare forskning sÄ menar lÀrare att orsakerna till detta Äterfinns i bÄde omrÄden som de har pÄverkningsgrad inom, samt omrÄden dÀr de inte har det. De mest psykosocialt pÄfrestande faktorerna har bland annat visat sig vara det administrativa arbetets omfattning, tidsbristen, samt stökiga och ointresserade elever. Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr med utgÄngspunkt i fenomenologin och söker synliggöra lÀrarnas egna uppfattningar och upplevelser med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer.