Öppna uppgifter kan generera flera lösningar och lĂ„ter Ă€ven eleverna utveckla sin problemlösningsförmĂ„ga. Syftet med undersökningen har varit att ta del av erfarenheter som lĂ€rare gjort genom att delta i ÄlMa, ett fortbildningsprojekt med fokus pĂ„ öppna uppgifter. Undersökningens frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Vad behöver lĂ€rare kunna för att arbeta med öppna uppgifter och hur har lĂ€rarna utvecklats genom att delta i projektet? Undersökningen har bestĂ„tt av intervjuer dĂ€r sex lĂ€rare som deltagit i projektet, beskriver sitt arbete med öppna uppgifter. För att arbeta med öppna uppgifter anser lĂ€rarna att de behöver kunskaper som flexibilitet, att lĂ€raren lĂ„ter eleverna diskutera, att lĂ€raren vĂ„gar slĂ€ppa kontrollen, samt att lĂ€raren har matematisk kunskap.

SammanfattningTidsbegrÀnsade anstÀllningar Àr ingen ny förekomst, utan behovet fanns Àven innan 1974-Ärs LAS trÀdde i kraft. DÀremot aktualiserades problematiken pÄ allvar dÄ en restriktiv bestÀmmelse gÀllande tidsbegrÀnsade anstÀllningar fördes in i lagen. Dagens reglering Äterfinns i 1982 Ärs anstÀllningsskyddslag. Problematiken rör dock Àn idag balansen mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intresse av flexibilitet respektive trygghet. Det Àr viktigt att finna en lösning pga det ökade antalet tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

OmvÄrdnadsbehovet Àr vÀsentligt vid typ 1 diabetes, och sjuksköterskan spelar en central roll vid omhÀndertagandet. Insulinpumpen, som utvecklades för ca 25 Är sedan, medförde hopp om bÀttre metabol kontroll och livskvalitet. Den anvÀndes ocksÄ i ökande omfattning hos barn. Barndiabetessköterskor har förvÀrvat god kunskap om metoden och unik möjlighet att utvÀrdera dess betydelse för barndiabetesvÄrden. Hittills har det emellertid kommit fÄ rapporter om deras observationer.Syftet med den aktuella intervjustudien, var att belysa barndiabetessköterskors erfarenheter och omvÄrdnadsstrategier vid insulinpumpbehandling hos barn med typ 1 diabetes, och jÀmföra dessa med traditionell insulintillförsel.

Personlig assistans Àr en relativt ny och vÀxande yrkeskategori i Sverige. FÄ studier har fokuserat pÄ yrket ur ett personalperspektiv, varför det rÄder brist pÄ kunskap om hur personliga assistenter upplever sina arbetsförhÄllanden. Syfte: Att undersöka hur personliga assistenter upplevde sitt arbete och sin arbetsmiljö med fokus pÄ den belastning, belöning och (o)hÀlsa som kan uppstÄ. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och byggde pÄ sex semistrukturerade intervjuer med sÄvÀl privat- som kommunalanstÀllda personliga assistenter frÄn en stad i södra Norrland. Analysmetoden som anvÀndes var inspirerad av kvalitativ innehÄllsanalys.

Det hÀr examensarbetet utvÀrderar om det Àr möjligt att anvÀnda en eller flera GPUs för att under realtidsförhÄllanden utföra radarsignalbehandling i ett pulsdopplerradarsystem. En kedja med radarsignalbehandlingsalgoritmer som anvÀnds för att utföra detektion har implementerats med CUDA och sedan prestandaanalyserats med fokus pÄ lÄg exekveringstid. TvÄ CFAR-detektionsalgoritmer, CA- och OS-CFAR, har inkluderats i analysen. För CFAR-algoritmerna har flera alternativ formulerats och implementerats för att utvÀrdera hur de bÀst kan anpassas för att exekvera pÄ en GPU.Prestandaanalysen av de implementerade algoritmerna visar att det Àr möjligt för det tÀnkta systemet att anvÀnda grafikkort för att utföra radarsignalbehandlingen i realtid. Implementationslösningar har presenterats bÄde för CA- och OS-CFAR som uppfyller tidskraven för systemet, i vissa fall med god marginal.

Denna uppsats avsÄg, som en pÄbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rÀttslig belysning?, utreda frÄgan hur lÄngt semidisposiviteten i LAS strÀcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begrÀnsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gÀllande reglerna om turordning samt företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning. RÀttslÀget verkar nÀr samtliga rÀttskÀllor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevÀrd semidisposivitet i lagen om anstÀllningsskydd sÄ lÀnge avsteg frÄn LAS sker med kollektivavtal pÄ centralnivÄ.

Detta arbete tar upp utvecklingen av ett nytt protokoll för anvÀndning inom Home Automation över IP-nÀtverk, med stor vikt pÄ flexibilitet och enkelhet. Vi valde att utveckla ett nytt protokoll för Home Automation dÄ en granskning av dagens protokoll visar att dessa inte Àr tillrÀckligt öppna eller flexibla för att passa alla enheter som anvÀnds eller alla scenarion som kan uppstÄ.I vÄra litteraturstudier samlades information in som skapade grunderna för vÄrt protokoll och gav oss en större inblick i teknikerna bakom dagens tekniker inom home automation. Detta gav oss Àven möjlighet att senare jÀmföra vÄrt fÀrdiga protokoll med redan existerande protokoll för att se om vi lyckats skapa nÄgot som kan anvÀndas. Metoden vi valde för att utveckla protokollet Àr en generell designmetod dÀr vi efter granskningen av tidigare protokoll tar fram ett antal punkter som det nya protokollet skall uppnÄ. Det visade sig dock vara problematiskt att fÄ fram svar om vissa protokoll sÄ vi frÄngick metoden genom att istÀllet utveckla protokollet utefter ett antal olika scenarion som det bör kunna hantera.Resultatet av arbetet Àr ett protokoll som uppfyllde nÀstan alla mÄl vi satt upp för det.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

Detta examensarbete har Àgt rum vid Produktionsverkstad 1 (PV1) pÄ Wexiödisk AB dÀr diskmaskiner av huvtyp tillverkas. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka lagerstyrningsmodeller som Àr lÀmpliga för att styra avdelningens materialflöden med. Arbetet har genomförts i tvÄ steg. Först behandlades artiklar unika för produkterna vid PV1, dÀrefter artiklar gemensamma med andra produkter. Enligt modeller ur relevant litteratur utformades förslag pÄ hur dessa kunde appliceras praktiskt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förmÄgan till interoperabilitet ser ut i dag, mellanlogistiksystem i USA, Storbritannien, Tyskand och Sverige, utifrÄn en övergripande nivÄ.Uppsatsen grundar sig pÄ litteraturstudier och har genomförts med utgÄngspunkt i manöverteorinoch teorin om operativ logistik.Den empiriska undersökningen bestÄr av en jÀmförelse av lÀndernas nyttjande av respektivelogistiksystem utifrÄn deras förmÄga till flexibilitet, tempo och effektivitet. Den efterföljandeanalysen visar pÄ eventuella likheter och skillnader. Hur dessa likheter/skillnader sedan pÄverkarlÀndernas förmÄga till interoperabilitet undersöks och dÀrefter sker en analys för att visa hur derasförmÄgan till samarbete vid multinationella operationer ser ut i dag.Slutsatserna i uppsatsen besvarar delfrÄgorna:·  Vad finns det för likheter och skillnader i lÀndernas nyttjandet av respektivelogistiksystem?·  Hur pÄverkar likheterna/skillnaderna respektive lands förmÄga till logistiskt samarbete?.

 Krav pĂ„ flexibilitet har bidragit till att tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar har ökat och bemanningsbranschen expanderat de senaste Ă„ren. Den nya utmaningen har blivit att bevara det organisatoriska engagemanget hos anstĂ€llda nĂ€r inte lĂ€ngre anstĂ€llningstrygghet kan erbjudas. Studiens syfte var att identifiera vilka faktorer som pĂ„verkar unga, vidareutbildade bemanningskonsulters organisatoriska engagemang till bemanningsföretag och klientföretag. Åtta bemanningskonsulter uthyrda pĂ„ heltidsuppdrag deltog i halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys.

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt dĂ„ det idag rĂ„der en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte Ă€r inbjudande nog. Torget brukas inte i den utstrĂ€ckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad anvĂ€ndning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet Ă€r indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras bĂ„de flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig anvĂ€ndning dĂ„ den flexibla ytan inte fylls av ytkrĂ€vande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sĂ€llan nĂ„gon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, dĂ€rav uppstĂ„r problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet Ă€r en fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för att ge svar pĂ„ varför det efterfrĂ„gade i undersökningen intrĂ€ffar (brist pĂ„ attraktivitet och lĂ„g anvĂ€ndning).

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

YrkeslÀrare med ansvar för arbetsplatsförlagt lÀrande (APL) anvÀnder sig av olika metoder för att sÀkerstÀlla att APL följs upp pÄ ett strukturerat sÀtt. Studien ÄskÄdliggör de metoder som lÀrare med APL-ansvar anvÀnder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgÄngspunkten fokuserar pÄ vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsÀttningar för en bÀttre slutprodukt. Slutprodukten likstÀlls i studien med en mer yrkeskunnig elev.

Den hÀr uppsatsen handlar om strategi under osÀkerhet. Med detta menas en osÀkerhet som hÀrrör frÄn bÄde den yttre omgivningen och inre faktorer inom företaget. Syftet Àr att beskriva och jÀmföra hur strategiarbetet ser ut i smÄföretag med hög- respektive lÄg tillvÀxt som agerar under en osÀkerhet i omgivningen. I undersökningen har det dÀrför identifierats skillnader och likheter mellan högtillvÀxtföretag och lÄgtillvÀxtföretag. Studien har genomförts med hjÀlp av telefonintervjuer pÄ fem högtillvÀxtföretag och fem lÄgtillvÀxtföretag i datakonsultbranschen.