Sök:

Sökresultat:

678 Uppsatser om Flexibel planlösning - Sida 35 av 46

§ 500 California Corporations Code : en alternativ lösning till borgenÀrsskyddet vid vÀrdeöverföringar?

Denna uppsats behandlar borgenÀrsskyddet vid vÀrdeöverföringar. Det primÀra mÄlet för begrÀnsningar vid vÀrdeöverföringar Àr att skydda borgenÀrer. BorgenÀrsskyddet i svensk rÀtt Äterfinns i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen i form av beloppsspÀrren, som benÀmns som principen om skyddet för det bundna kapitalet, och försiktighetsregeln. De lege lata ger inte lagregeln nÄgot nÀmnvÀrt skydd för bolagets borgenÀrer.

ÅtgĂ€rdsplan för gröna företag i expansions- och utvecklingsfas

Det traditionella lantbruket minskar mer och mer, gÄrdarna som fortsÀtter med lantbruk blir större och mer nischade pÄ antingen djur eller vÀxtodling. Det Àr mÄnga som helt lÀgger ner sin produktion för att ge plats Ät nÄgot annat pÄ gÄrden som t.ex. bed and breakfast-stÀllen, spa, m.m. NÀr produktionen lÀggs om och företagen nysatsar sÄ Àr det mycket att tÀnka pÄ. En ny affÀrsidé ska arbetas fram och kalkyler berÀknas.

Arbetsintegrerande sociala företags behov av stöd: En kvalitativ studie om möjligheten till en gemensam stödstruktur inom LuleĂ„-PiteĂ„-Boden-Älvsbyn

Arbetsintegrerande sociala företag Ă€r en företagsform som pĂ„ senare Ă„r uppmĂ€rksammats av beslutsfattare i Sverige, samhĂ€llets kunskaper om företagen Ă€r dock begrĂ€nsade. Dessa företag Ă€mnar sĂ€tta mĂ€nniskan i fokus för deras egna liv genom att integreras pĂ„ arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som Ă€r anpassade för dem. Det kan vara svĂ„rt att ta steget frĂ„n utanförskapet till arbete och sedan hĂ„lla sig kvar, dĂ€rför Ă€r syftet med studien att undersöka i vilken utstrĂ€ckning de sociala företagen inom omrĂ„det LuleĂ„-PiteĂ„-Boden-Älvsbyn Ă€r i behov av stöd och vad som saknas, hur de fĂ„r detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gĂ„ att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgrĂ€nsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken frĂ„n kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, FörsĂ€kringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förstĂ„elsen och analysen av materialet anvĂ€nds begreppet socialt kapital.

Automatisering av flexibel fixtur

This thesis was conducted at Linköping University and SAAB Aerostructures, Linköping, and focuses on the automation of flexible fixturing in machining applications. At Linköping University a project called "Koofix" is conducted with support from Strategiska stiftelsen and several manufacturing industries including SAAB Aerostructures. The purpose of this project is to develop a more cost-effective, flexible, technique for fixation of workpieces during processing and assembly.Fixtures are an important part during the machining process, especially if you process the parts with high accuracy. Today a large number of fixtures are used at SAAB and they would prefer to reduce the number of fixtures by using flexible fixtures instead. SAAB uses one fixture for each article and this result in a high fixture cost and it also takes time to design and construct a new fixture.There are several advantages with using a flexible fixture such as that you can process workpieces with different length, height and thickness in the same fixture.

Möjliggöra och ta tillvara lÀrosituationer : en studie om vÀgledarens roll i förmedlandet av naturligt friluftsliv under tvÄ vinterfÀrder

I pedagogiken som vÀgledarskap i naturligt friluftsliv baseras pÄ handlar det om att lÀra genom verkliga situationer. Den syftar till att deltagarna pÄ en fÀrd, genom egna upplevelser och erfarenheter, ska utveckla fÀrdigheter för att sjÀlva kunna ge sig ut pÄ liknande fÀrder i framtiden. Huvudsyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur en lÀrosituation pÄ en fÀrd kan se ut, och vilken roll vÀgledaren har för att en situation ska intrÀffa och leda till lÀrdomar. Studien bygger pÄ deltagande observation under tvÄ vinterfÀrder och efterföljande intervjuer med vÀgledarna.Till grund för vad vÀgledarna förmedlar under fÀrderna finns deras egna uppfattningar om friluftslivet. NÀr vÀgledarna beskriver sin syn pÄ friluftsliv tar de upp att friluftslivet i princip innebÀr att flytta sitt liv ut i naturen, och att de kÀnner sig hemma i att vistas i naturen.

LayoutförÀndring pÄ SCA Förpackningsservice VÀrnamo

Fabriken vid SCA Packaging Förpackningsservice i VÀrnamo har under en lÀngre tid haft en layout som inte har varit Àndamalsenlig till dess funktion. För att kunna möta ökad konkurrens och interna krav pa effektivisering behövdes en ny lösning för maskinuppstÀllning och flödeshantering.1 oktober 2005 inleddes examensarbetet vid SCA i VÀrnamo, dÄ det hade beslutats att en limmaskin skulle flyttas in i de redan trÄngbodda lokalerna. Examensarbetarna fick i uppgift att, med gÀngse metoder, ta fram en ny layout som dels var möjlig ur ett rent praktiskt perspektiv, och dels sa effektiv att den nya maskinen kunde installeras utan att nyanstÀllningar skulle behövas göras.1 inledningsfasen gjordes en flödeskartlÀggning av produktionen vid företaget med hjÀlp av de produktionskort som anvÀnds i tillverkningen. Denna flödesanalys lÄg senare till grund för hur den nya layouten utformades. Med metoden systematisk lokalplanlÀggning arbetades en ny maskinuppstÀllning fram.

Ledtidsreduktion pÄ El-Björn AB - ur ett lönsamhets- och mÄlkonfliktsperspektiv

Detta examensarbete har utförts vid El-Björn AB som Àr ett familjeföretag i Anderstorp, SmÄland. Deras produktsortiment bestÄr av mobila el-centraler, byggbelysning, avfuktare och vÀrmeflÀktar. El-Björn AB har ungefÀr 60 anstÀllda och en omsÀttning pÄ cirka 170 MSEK. PÄ grund av den ökande konkurrensen anser företaget att det Àr nödvÀndigt att effektivisera sin produktion för att göra den mer flexibel. VÄrt angreppssÀtt för att uppnÄ flexibilitet Àr att studera möjligheten att reducera företagets ledtider.MÄlet med detta arbete Àr att presentera ett antal förslag pÄ ÄtgÀrder för att korta ledtiden för en utvald produktgrupp och att visa pÄ ett antal konsekvenser som dessa förslag fÄr för ledtiden och lönsamheten samt vilka mÄlkonflikter detta medför.

Familjecentrerad omvÄrdnad för barn med kronisk sjukdom/funktionshinder

Familjecentrerad omvÄrdnad (FCO) utvecklades i början pÄ 1990-talet i Kanada. VÄrdfilosofin strÀvar efter att stödja familjen i dess naturligt vÄrdande roll samt stÀrka individerna som delar av familjen. FörÀldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vÄrden. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras förÀldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstÀmde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie dÀr 11 artiklar granskades.

Flödesgrupper och andra framgÄngsfaktorer för ökad flexibiltet i verkstÀder utifrÄn ett Lean-perspektiv

I denna rapport beskrivs effekterna av att införa flödesgrupper och andra Lean-principer i en verkstad med avseende pÄ flexibilitet i volym och produktmix. Fallstudier har gjorts pÄ tre tillverkningsföretag dÀr man har infört flödesgrupper; Sandvik Coromant (Sandvik), Atlas Copco Tooling (Atlas) och Volvo Construction Equipment (VCE).Efter att ha analyserat resultaten frÄn fallstudierna kan konstateras att företag med hjÀlp av flödesgrupper och andra Lean-principer kan öka flexibiliteten i produktionen. De besökta företagen har erhÄllit liknande fördelar med avseende pÄ flexibilitet efter införandet av flödesgrupper. Efter införandet fick man en kortare total genomloppstid för produkterna i verkstaden, vilket Àr indirekt kopplat till flexibilitet i bÄde volym och produktmix. Den minskade genomloppstiden kunde erhÄllas dels tack vare enklare materialflöden och mindre rörelsestrÀckor för operatörer nÀr maskiner flyttades nÀrmare varandra till flödesgrupper.

Strandskyddsdispener - hur kommer dispensgivningen att förÀndras med förnyelsen av strandskyddslagen?

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

Lik men unik ? En kvalitativ studie kring hur en grupp unga tjejer beskriver identitetsskapande och sjÀlvpresentation pÄ Facebook

Sammanfattning:Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp unga tjejer pÄ gymnasiet beskriver och menar sig anvÀnda det sociala nÀtverket Facebook som ett redskap för identitetsskapande och sjÀlvpresentation. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn har handlat om hur tjejerna beskriver att deras syn pÄ sig sjÀlva och andra pÄverkas av FacebookanvÀndningen, hur man kan framstÀlla sig pÄ ett lyckat respektive miss-lyckat sÀtt samt om mÀnniskors identitet framstÀlls representativt pÄ sidan. Empiri har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som metodverktyg och intervjuer har genomförts med sex stycken tjejer frÄn tvÄ olika gymnasieskolor i och i nÀrheten av Göteborg. VÄr teoretiska utgÄngspunkt vid analys av vÄr empiri har i huvudsak varit Erving Goffmans dramaturgiska sociologi, den symboliska interaktionismen dÀr Anthony Giddens och George Herbert Meads tankar och begrepp lyfts fram samt Judith Butlers genusteori. Resultat som framkommit Àr att Facebook pÄ flera sÀtt fyller en funktion för tjejer vid skapandet av identitet.

LikstÀllighetsprincipen, sjÀlvkostnadsprincipen och principen om förbud mot retroaktiva beslut ? begrÀnsningar i den kommunala verksamheten

Kommunernas behörighet att företa ÄtgÀrder i sin verksamhet begrÀnsas av ett antal kommunalrÀttsliga principer. Principerna, som utvecklats i domstolspraxis, beskriver vilken typ av verksamheter som fÄr företas och hur kommunerna skall agera nÀr de utför dessa verksamheter. Principerna kan delas upp i tvÄ olika typer. Det finns dels sÄdana principer som sÀtter de yttre ramarna för kommunernas verksamhet och dels de principer som begrÀnsar kommunernas handlande inom ramen för den kommunala kompetensen. Det Àr framför allt den senare typen av principer som uppsatsen behandlar.

Dialog, information eller samtal?

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Oberoende aktörer och customer perceptions of value

Idag Àr mÄnga skogsÀgare i Sverige beroende av olika aktörer för att sköta och avverka sin skog. Dessa aktörer Àr ofta samma företag som de sÀljer sitt virke till. Skogspartner AB (vidare SP) Àr ett litet företag som vill positionera sig inom marknaden för skogsbruksplanering, som ett företag som erbjuder oberoende rÄdgivning och tjÀnster.Syftet med denna studie Àr att bedöma den framtida möjligheten att positionera SP som ett oberoende företag genom att undersöka marknadspotentialen för oberoende skogsbruksplaner. Marknaden för skogsbruksplaner bestÄr frÀmst av skogsföretag som erbjuder planer som en del av en helhetsservice. Dessa företag lÀgger sedan ut planeringen Ät underleverantörer.

GSM-R Probe: en flexibel lösning för övervakning till GSM-R

MÄnga av de europeiska jÀrnvÀgsbolagen hÄller pÄ eller har gÄtt över till att anvÀnda GSM-R teknologi för kontakt med sina tÄg och personal. Förut anvÀndes enklare sÀtt för att hÄlla kontakt med tÄg, till exempel sÀndare nedgrÀvda lÀngs rÀlsen och visuella tavlor. PÄ det viset kunde tÄgen positionsbestÀmmas och föraren kunde kontaktas. NÀr ett modernare system skulle byggas kom man fram till att GSM-R standarden skulle konstrueras. Vad innebÀr egentligen GSM-R standarden? Jo, det Àr en utbyggnad av GSM-nÀtet och opererar pÄ frekvenserna 876 - 880 MHz och 921 - 925 MHz.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->