Ett av de mest komplexa grÀnssnittsomrÄdena pÄ Scanias lastbilar Àr grÀnssnittet mellan komponenter och ramsidobalkarna. Orsaken till detta Àr att det inte finns nÄgot standardiserat grÀnssnitt pÄ hur infÀstningen av en rammonterad komponent ska ske, utan varje komponent har idag ett unikt grÀnssnitt mot ramsidobalken. Detta försvÄrar möjligheten till fri placering och speglingsbarhet lÀngs ramsidobalkarna.Detta examensarbete har utförts i syfte att ta fram en beskrivning pÄ hur en rammonterad modul bör utformas, vilka grÀnssnitt den ska ha mot ramen samt vilken standardiserad lÀngdenhet den bör delas in i. Vidare har de komponenter och parametrar som pÄverkar chassikompositionen studerats för att fÄ en bild över den problematik som finns nÀr en flexibel chassikomposition ska uppnÄs. Examensarbetet behandlar komponenter mellan hjulhusen och de komponenter som studerats Àr bland annat: Trycklufttankar, SCR-tankar, ljuddÀmpare, tvÀrbalkar, brÀnsletankar och fjÀdring.MÄlet har varit att ge rekommendationer pÄ hur dagens chassikomposition kan förbÀttras för att öka flexibiliteten och fÄ en mer modulÀr produkt.Efter övergripande studier av dagens komponenter har ett koncept tagits fram pÄ hur ett grÀnssnitt bör se ut för infÀstningen av en rammonterad komponent, var media ska dras och var fÀsten för pÄbyggnationer ska placeras.Resultatet visar att den första komponenten bör börja pÄ ett avstÄnd av 675 mm frÄn det teoretiska framaxelcentrumet i stÀllet för de 700 mm som det Àr idag.

VÄrt syfte med denna studie var att förstÄ fenomenet retorik som partiledare anvÀnder sig av i partiledardebatter i Sveriges riksdag. För att klarlÀgga fenomenet har vi utgÄtt frÄn teorierna, övertygningsmedel och parteslÀran. Vi har sedan jÀmfört vÄrt empiriska resultat med vÄra teoretiska utgÄngspunkter.Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats med en hermeneutisk inriktning och jÀmfört en fallstudie genom att utföra retorikanalyser med tvÄ svenska partiledare som underöskningsobjekt, Fredrik reinfeldt och Mona Sahlin. Valet föll pÄ dessa dÄ de Àr partiledare för de tvÄ största partierna i Sverige, Moderaterna och Socialdemokraterna. VÄra analysresultat visar att de bÄda följer den retoriska arbetsprocessen men de nyttjar den inte till fullo.

Rapporten beskriver förslag pÄ framtidens ?Rear Seat Entertainment? som baseras pÄ anvÀndning av pekskÀrm, istÀllet för de DVD-baserade TV-skÀrmar som finns i t ex Volvo S80 i dagslÀget. Projektet utfördes som ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde. Syftet med arbetet var att hitta lösningar som möjliggör anvÀndning av ?touchteknik? som krÀver armavstÄnd till displayen.

SamhÀllets behov av naturvetenskapliga problemlösningar nÀr de rör kemin ökar mer och mer, men ungdomars kunskaper och intresse för kemi har minskat det sista decenniet. Den kemididaktiska forskningen pekar ofta pÄ brister och Àven om lÀrarens praktik har en avgörande betydelse för elevernas lÀrande Àr det vÀldigt lite av lÀrarens praktiska undervisnings metoder som kommer till tals. Syftet med denna studie Àr att sammanstÀlla och lyfta fram det positiva i det praktiska arbetssÀttet som nÄgra yrkesverksamma lÀrare anvÀnder sig av för att uppfylla nÄgot eller delar av kursmÄlen i kemi för Ärskurs 5. Resultatet kan förhoppningsvis anvÀndas för att fÄ fler lÀrare att vÄga undervisa i kemi i grundskolans tidigare Är. Studien genomfördes genom djupintervjuer.Genom att vÀlja en flexibel undervisning dÀr elevernas intresse och förmÄga var i fokus kunde lÀrarna genomföra en undervisning som bidrog till att delar av de beskrivna mÄlen skulle kunna uppfyllas.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka affÀrskulturen pÄ den norska marknaden, för att se om det föreligger nÄgra skillnader med den svenska affÀrskulturen och om nÄgra av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs Àr utforskande.För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affÀrskulturen har vi anvÀnt oss av flera olika kÀllor. Dels har vi inom omrÄdet affÀrskultur sökt efter svenska och norska sÀrdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har Àven sökt i böcker och pÄ Internet efter affÀrsrÀttsliga skillnader mellan lÀnderna.I analysen har vi sedan med hjÀlp av litteraturen och resultaten frÄn intervjuerna undersökt om det finns nÄgra skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att lÀnderna, precis som mÄnga tror, Àr lika finns det ocksÄ en hel del som skiljer dem Ät.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja mÀnniskors förÀndring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hÀlsosamtal vilket Àr av stor vikt för att identifiera ohÀlsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förÀndring Àr motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan anvÀnda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan pÄ flera hÀlsorelaterade beteenden sÄsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och instÀllning till hÀlsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehÄllsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.

I ett samhÀlle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. NÄgot som ocksÄ blir vanligare Àr att företag anvÀnder olika tekniska hjÀlpmedel för att optimera verksamheten och dÀrigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssÀtt. Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affÀrssystem anvÀnds som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som pÄ nÄgot vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gÀller informationsbehandling eller direkt anvÀndning av den mobila enheten. För att utifrÄn syftet besvara de uppstÀllda frÄgestÀllningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlÀgga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns nÄgon nÀmnvÀrd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affÀrssystem. Studien pÄvisade bland annat effekter sÄ som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet pÄ informationen och minskade felkÀllor. Den pÄvisade Àven att företagen i mÄnga fall upplevt liknande effekter men ocksÄ att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan sÀga Àr att de tre företagen gemensamt var vÀldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv pÄ mÄnga plan. Vi hoppas dÀrmed att vi pÄ nÄgot vis har bidragit till att skapa förstÄelse för att en integration mellan ett företags affÀrssystem och mobila enheter skapar vÀrde för ett företag pÄ flera plan..

Jag har under min tid som lÀrare funderat över hur man ska anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms dÀr. För att finna ett lÀmpligt svar pÄ ovanstÄende fundering, sÄ beslutade jag mig för att ta reda pÄ vilka olika lÀrstilar som finns. DÀrefter undersökte jag vilken som Àr min egen lÀrstil som pedagog. NÀsta steg var att göra en analys av elevernas stilar i en klass, i det hÀr fallet den som jag Àr handledare för. Slutligen ville jag, med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur, undersöka hur kunskaper om min egen samt elevernas olika stilar kunde utnyttjas för att undervisa pÄ ett mer individanpassat sÀtt.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtÀnkt bemötande i kritiska och vÄldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för hÀndelseutvecklingen. Ett lÄgaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende pÄ ett icke-krÀnkande och icke-vÄldsamt sÀtt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger pÄ tre olika sÀrskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste Äret gÄtt en tredagarskurs i lÄgaffektivt bemötande.

I en alltmer konkurrensmÀssig vÀrld, dÀr synbarheten blir allt viktigare, fyller public relations en viktig funktion i hur företag finner och behandlar relationer till sina följare. En ny trend Àr att utelÀmna information i kampanjer för att skapa förvirring och dÀrmed fÄ nyhetsvÀrde. Branschen Àr delad i huruvida detta Àr ett etiskt korrekt tillvÀgagÄngssÀtt. I denna studie undersöker vi, genom en fallstudie, hur kampanjer av detta slag dels ser ut men Àven planeras med syfte att skapa förstÄelse för eventuella för- och nackdelar med tillvÀgagÄngssÀttet. Studiens teoretiska inramning bygger pÄ att med hjÀlp av förstÄelse kring kampanjplanering, medias dagordning och vikten av förtroende, ge insikt i hur en PR-kampanj skapar vÀrde genom uppmÀrksamhet.

Att bli utbrÀnd Àr nÄgot som drabbar allt fler i vÄrt samhÀlle. Mitt syfte med studien, har varit att se vilka processer i organisationerna som kan leda till att de som arbetar dÀr blir sjuka.För att kunna göra detta, har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat fem stycken som har diagnosen utbrÀnd och bett dem berÀtta vad de upplevt i sina organisationer.Jag har sedan försökt förklara resultatet av undersökningen och efter det gjort en analys- och diskussionsdel, dÀr jag tar upp konsekvenserna av de processer som mina intervjuade tog upp.Resultatet av undersökningen pekar pÄ att det Àr extra viktigt att ha tydliga syften med organisationen nÀr man har styrning genom kultur. Detta blir Ànnu viktigare om man samtidigt har en sÄ flexibel struktur, som organiska strukturer innebÀr. MÄnga organisationer har dolda syften och dÀrmed dubbla budskap.Mycket i min undersökning tyder pÄ att individen och gruppen sjÀlv styr sitt arbete utifrÄn en egen kvalitetssyn, som Àr svÄr att fÄ gemensam i organisationen.

I ett samhÀlle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. NÄgot som ocksÄ blir vanligare Àr att företag anvÀnder olika tekniska hjÀlpmedel för att optimera verksamheten och dÀrigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssÀtt. Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affÀrssystem anvÀnds som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som pÄ nÄgot vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gÀller informationsbehandling eller direkt anvÀndning av den mobila enheten. För att utifrÄn syftet besvara de uppstÀllda frÄgestÀllningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlÀgga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns nÄgon nÀmnvÀrd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affÀrssystem. Studien pÄvisade bland annat effekter sÄ som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet pÄ informationen och minskade felkÀllor. Den pÄvisade Àven att företagen i mÄnga fall upplevt liknande effekter men ocksÄ att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan sÀga Àr att de tre företagen gemensamt var vÀldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv pÄ mÄnga plan. Vi hoppas dÀrmed att vi pÄ nÄgot vis har bidragit till att skapa förstÄelse för att en integration mellan ett företags affÀrssystem och mobila enheter skapar vÀrde för ett företag pÄ flera plan..

Detta examensarbete har utförts pĂ„ Svenska TrĂ€broar AB belĂ€get i Kroksjön utanför SkellefteĂ„. Företaget projekterar, tillverkar och monterar broar av trĂ€ för den nordiska marknaden. Bakgrunden till arbetet har varit att företaget velat skapa en atmosfĂ€r av ordning och reda genom att införa ett kvalitetsledningssystem. Ett kvalitetssystem syftar, bland annat, till att: • Klargöra arbetssĂ€tt • Tydliggöra ansvarsfördelning • FörbĂ€ttra relationer till kunder • Öka kvalitetsmedvetandet bland personalen • FörbĂ€ttra den interna kommunikationen • Ge ledningen ett beslutsunderlag för att fatta rĂ€tta och riktiga beslut avseende kvalitetspĂ„verkande Ă„tgĂ€rder • FörbĂ€ttra leverantörsrelationer • Skapa en mer flexibel organisation • Möjliggöra förbĂ€ttringsarbete • Öka produkt- och tjĂ€nstekvaliteten och styra den sĂ„ att den motsvarar kundens behov OvanstĂ„ende punktlista Ă€r en upprĂ€kning av önskade effekter av ett offensivt kvalitetsarbete. Ett bra stöd för att nĂ„ dessa effekter Ă€r att jobba enligt ett kvalitetssystem som styr arbetssĂ€tt vad gĂ€ller: processer, produkter och tjĂ€nster, förbĂ€ttringsarbete etc.

Inledning: Stockholm stÄr idag inför en breddning av hotellutbudet, hur förhÄller sig hotellen till den ökande konkurrensen? Kommer hotellen att förÀndra prisstrategierna och kan eventuella prisförÀndringar leda till ett priskrig?Syfte: Syftet med studien var att titta pÄ hur olika hotell skiljer sig i prissÀttning och fÄ insikt kring priskrig och om det kommer uppstÄ dÄ konkurrensen ökar.Metod: EnkÀtstudie med viss kvalitativ metodundersökning har anvÀnts, pÄ grund av flexibel och hanterbar data som svarar pÄ syfte och frÄgestÀllning. Teoretisk data har inhÀmtats frÄn artiklar och publicerade böcker. Det har Àven anvÀnts artiklar för att pÄvisa Àmnets aktualitet. Tio Revenue Managers (RM) har intervjuats.

Uppsatsen syftar till att fÄ kunskap om aktörernas handlingar med utgÄngspunkt i en lÀrare/elevinteraktion.Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr vi genom observationer i Ärskurs 7 och 9 vill visa pÄ flödet av hÀndelser i klassrummet. Vi diskuterar och analyserar interaktionen mellan lÀrare och elever utifrÄn följande aspekter: Relationer i klassrummet, gester, inflytande och delaktighet, ramfaktorer samt makt.VÄra resultat visar pÄ att interaktionen som uppstod i klassrummet mellan lÀrare och elev inte gynnade elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen. I det stora hela hade eleverna inte sÄ mycket inflytande över sin situation och det inflytande de hade var frÀmst formellt och ytligt. Eleverna fick sÀga vad de tyckte men dÄ inget mervÀrde lades i deras tankar och Äsikter pÄverkade de inte sin situation överhuvudtaget. Det Àr tydligt att det sker en trög maktrelation i klassrummet eftersom eleverna inte Àr jÀmstÀllda med lÀraren.