Tidigare forskning pekar på brister inom nutritionen för äldre och att undernäring är vanligtförekommande. I dagsläget är undernäring ett tillstånd som inte är ovanligt inom svensksjukvard och främst inom äldrevården. Studier visar att upp till 70 procent av de äldre inomvården av kroniskt sjuka är underndrda. För att förebygga undernäring är det vikigt attmatserveringen är flexibel och det att finns valmöjligheter'Rapportens sftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattning kring mältiderna inomäldrevården och att undersöka vilken mat som serveras. För uppsatsens datainsamling valdeskvalitativa undersökningsmetoder i form av observationer och fokusgruppssamtal.Undersökningen genomfördes på två olika enheter på ett äldreboende i Göteborgs kommun.Under observationerna upplevde författarna serveringen av mat skedde rutinmässigt och utanart de boende hade möjligheter att påverka sin måltidssituation.

Detta examensarbete beskriver arbetsprocessen med att ta fram ett webbverktyg som ska hjälpa arkitekter som är i skisskedet av ett passivhusprojekt att förverkliga sitt projekt på bästa sätt.Det politiska klimat som råder i världen och framförallt Sverige idag manar tillen kraftig sänkning av energiförbrukningen och därigenom koldioxidutsläppen. Detta gäller inte minst för den svenska bostadssektorn som normalt sägs stå för 40 % av Sveriges totala energiförbrukning. Ett av medlen för att sänka denna energiförbrukning är att bygga fler passivhus samt att omvandla befintliga hus till passivhus. Problemet är att många arkitekter och byggherrar inte har någon erfarenhet av passivhus och vågar därför inte starta upp denna typ av projekt. Detta examensarbete syftar till att ta fram ett verktyg som hjälper arkitekter m.m.

Syftet med studien är att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lärande och hälsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvärderingen av studiecirkelnDet goda livet, från två studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet från den ena studiecirkelgruppen består av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkelträffar. Från den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkelträff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfälle, fick besvara några frågor.Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förväntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande.

SammanfattningSyfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

 Sammanfattning Studien syftade till att belysa hur vuxna patienter som isolerats på en infektionsavdelning upplever sin vårdtid. Den ville även utröna om patienterna från sitt perspektiv kunde ge några förslag på hur vårdprocessen skulle kunna förbättras. Fem informanter valdes ut genom bekvämlighetsurval och intervjuades utifrån en strukturerad frågeguide innehållande både faktafrågor, åsiktsfrågor och känslolägesfrågor. Den insamlade informationen bearbetades genom innehållsanalys. Denna process ledde fram till sex kategorier av vikt.

Bakgrund: En psykos innebär att tappa fotfästet i verkligheten. Risken för att drabbas av försämrad livskvalitet med stort lidande är hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sällan kunskap gällande omvårdnad. Patienters symptombild med starka vanföreställningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vårdrelation kan vara svår att utveckla i och med patienternas speciella tillstånd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vårdprocessfrämjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos på en slutenvårdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder på fördelar med att skapa tillit på ett tidigt stadium med hjälp av vårdrelationen.

I Sverige har uppemot 700 000 människor kronisk obstruktiv lungsjukdom och antalet människor som drabbas ökar varje år. Människor med KOL har en försämrad andningsfunktion som hos många bidrar till en försämrad livskvalitet. Andningssvårigheter som förekommer kan få människan att bland annat uppleva smärta och ångest och dessa orsakar ett lidande. Eftersom sjuksköterskan har i uppgift att minska patientens lidande och främja hälsan är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser av att leva med KOL. Syftet med studien är därför att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL.

De senaste åren har skolsköterskans roll förändrats till att fokusera på att främja hälsa, i vilket det ingår att stödja barn med behov av särskilt stöd. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att stödja barn med särskilda behov i grundskolan. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju skolsköterskor. Tematisk innehållsanalys användes för att analysera intervjutexten och resulterade i två teman: Att uppmärksamma barnen på deras villkor och Att vid varje möte alltid vara närvarande. Temat: Att uppmärksamma barnen på deras villkor hade två kategorier: Att arbeta för alla barns hälsa och lika värde; Att samarbeta för att stödja alla barn att nå sina mål.

Detta arbete beskriver möjligheten att renovera och energieffektivisera fyra fastigheter i stadsdelen Sätra i Gävle. Den totala ytan på alla fyra huskroppar är ca 4200m2. Ägare till fastigheterna är Gavlegårdarna AB och arbetet utförs åt Tema-gruppen som har ansvar för bland annat energiavsnittet i restaureringen. Målet med renoveringen var att sänka energiförbrukningen med ca 60 % samt att byta fastigheternas energilösning, både för uppvärmning och tappvarmvatten. Den planerade renoveringen kan sedan fungera som en vägvisare för övriga fastighetsbolag vilka kan dra nytta av resultaten i detta projekt. Arbetet omfattar även teoretiska beskrivningar på funktionen hos olika system som tas upp som intressanta för projektet, såsom olika ventilationslösningar, funktionen hos en värmepump, energilager samt hur solens strålar påverkar energibalansen i en fastighet. Olika åtgärder för energibesparing och energiproduktion som inte är planerade för detta projekt, men som skulle kunna appliceras även här, har också tagits upp för att ge en större bild av hur mycket som finns att åtgärda på gamla hus när det gäller energibesparing. Förslag på extra åtgärder är: energibesparing vid byte av belysningskällor, återvinning av gråvatten, byte av cirkulationspumpar, injustering av värmesystemet samt egen produktion av el från vinden. Resultatet av detta arbete visar att det är fullt möjligt att, efter att de presenterade åtgärderna verkställts, minska energiförbrukningen med de 60 % som målet var.

Yrkesfiskare utsätts dagligen för tufft fysiskt arbete och hårt klimat. Att hålla sig varm och torr är ett stort problem. Samtidigt som det yttre plagget är helt tätt mot de yttre påfrestningarna, släpper plagget inte igenom den ånga och fukt som kroppen skapar vid ett fysiskt krävande arbete. Varför det är av största vikt att den inre beklädnaden skapar en så god komfort som möjligt. Genom ett samarbete med företaget Grundéns, som tillverkar PVC belagda yrkeskläder för olika yrkesgrupper, har denna studies ämnesbakgrund tagits fram.

SammanfattningDet kan finnas miljö- och hälsofarliga ämnen i olika material och produkter som används vid om- och nybyggnationer. De kan finnas i till exempel betong, golvmaterial, isolering, lim och fog, plast, spackel, färg och lack. Kemikalieinspektionen har en PRIO- guide där utfasningsämnen, ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas och riskminskningsämnen, ämnen som ska ges särskild uppmärksamhet finns inlagda. Dessa typer av ämnen finns markerade i SundaHus databas där materialen får bedömningen A-D beroende på innehåll och egenskaper. Region Jämtland Härjedalen vill minska på dessa ämnen i sina lokaler.

SAMMANFATTNINGIntroduktionTrots framskriden forskning kring faktorer som överlevnad, behandling och livskvalitet för den organtransplanterade patienten saknas en förståelse av den transplanterade patientens upplevelse av sin sociala funktion. Uppsatsen fokuserar på den organtransplanterade patientens upplevelse av sin sociala funktion ett år efter transplantationen. SyfteSyftet med denna studie är att undersöka huruvida det finns ett huvudsakligt problem avseende social funktion för den organtransplanterade patienten.MetodMetoden i denna studie grundar sig på grounded theory, vilket innebär att det inte finns ett på förhand förutbestämt antal informanter utan intervjuer pågår tills en mättnad uppstår. I syfte att pröva metoden genomfördes en pilotstudie med tre levertransplanterade personer, två män och en kvinna.ResultatTre huvudsakliga kategorier som visade på den sociala processen i den sociala funktionen under det första året som transplanterad framstod i resultatet; Anpassar sig till isolering, försöker vara aktiv och anspassar sig till bakslag/komplikationer samt är aktiv och anpassar sig till tröttheten. I den preliminära analysen relaterades dessa därefter i en möjlig kärnkategori; Att återfå ett normalt liv så snart som möjligt.

En organisation som önskar vara både lärande och flexibel behöver kunna tillvarata, överföra, och utveckla kunskap och kunnande mellan medarbetare oavsett roll och position. Syftet med studien är därför att bidra till förståelsen för hur organisationer kan främja överföring och utveckling av kunskap mellan anställda och konsulter, genom att studera individers förståelse av kunskapsöverföring i vardagen i en kunskapsintensiv offentlig verksamhet. Den teoretiska referensramen bygger på teorier om flexibilitet och konsulthantering tillsammans med lärandeteorier om kunskapsöverföring. Dessa knyts sedan samman genom tidigare forskning vilken kombinerar båda forskningsfälten. En kvalitativ fallstudie har genomförts av två grupper på en IT-avdelning i en offentlig verksamhet och resultatet baseras på 11 semistrukturerade intervjuer med konsulter, anställda och chefer.Föreliggande studie visar att det krävs olika strategier för kunskapsöverföring beroende på vilken typ av konsult som används.

Syftet med studien är att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lärande och hälsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvärderingen av studiecirkelnDet goda livet, från två studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet från den ena studiecirkelgruppen består av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkelträffar. Från den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkelträff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfälle, fick besvara några frågor.Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förväntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande.

Personer som vårdas på sjukhus påverkas av vårdmiljöns design och atmosfär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer i livets slut upplever den fysiska och psykosociala vårdmiljön. Fjorton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem slutkategorier: Att ett gott bemötande och professionalitet hos vårdpersonalen ökar tryggheten, Att den fysiska vårdmiljöns utformning påverkar förtroendet för vården, Att önskemål om avskildhet ska tillgodoses, Att relationer med andra patienter ökar välbefinnandet och Att en humoristisk atmosfär ökar livskvaliteten. Resultatet av studien visade att patienterna uppskattade att känna sig väntade, sedda och inbjudna.