Inom företagshälsovården söker många patienter för stressrelaterad ohälsa. Problematiken kan i större eller mindre grad vara relaterad till arbetsmiljön, men också påverkas av den totala livssituationen. En del av dessa patienter uppfyller kriterier för utmattningssyndrom. Funktionsnedsättningen vid utmattningssyndrom medför ofta sjukskrivning. Frågan är hur dessa patienters hälsa och sjukskrivningssituation påverkas av omgivningsfaktorer i arbetsliv och privatliv? En annan frågeställning gäller vilken påverkan som erhålls från försäkringssystemets regler och kontakterna med Försäkringskassan samt betydelsen av sjukvårdens insatser.

Denna uppsats behandlar borgenärsskyddet vid värdeöverföringar. Det primära målet för begränsningar vid värdeöverföringar är att skydda borgenärer. Borgenärsskyddet i svensk rätt återfinns i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen i form av beloppsspärren, som benämns som principen om skyddet för det bundna kapitalet, och försiktighetsregeln. De lege lata ger inte lagregeln något nämnvärt skydd för bolagets borgenärer.

Det traditionella lantbruket minskar mer och mer, gårdarna som fortsätter med lantbruk blir större och mer nischade på antingen djur eller växtodling. Det är många som helt lägger ner sin produktion för att ge plats åt något annat på gården som t.ex. bed and breakfast-ställen, spa, m.m. När produktionen läggs om och företagen nysatsar så är det mycket att tänka på. En ny affärsidé ska arbetas fram och kalkyler beräknas.

Arbetsintegrerande sociala företag är en företagsform som på senare år uppmärksammats av beslutsfattare i Sverige, samhällets kunskaper om företagen är dock begränsade. Dessa företag ämnar sätta människan i fokus för deras egna liv genom att integreras på arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som är anpassade för dem. Det kan vara svårt att ta steget från utanförskapet till arbete och sedan hålla sig kvar, därför är syftet med studien att undersöka i vilken utsträckning de sociala företagen inom området Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn är i behov av stöd och vad som saknas, hur de får detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gå att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgränsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken från kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förståelsen och analysen av materialet används begreppet socialt kapital.

This thesis was conducted at Linköping University and SAAB Aerostructures, Linköping, and focuses on the automation of flexible fixturing in machining applications. At Linköping University a project called "Koofix" is conducted with support from Strategiska stiftelsen and several manufacturing industries including SAAB Aerostructures. The purpose of this project is to develop a more cost-effective, flexible, technique for fixation of workpieces during processing and assembly.Fixtures are an important part during the machining process, especially if you process the parts with high accuracy. Today a large number of fixtures are used at SAAB and they would prefer to reduce the number of fixtures by using flexible fixtures instead. SAAB uses one fixture for each article and this result in a high fixture cost and it also takes time to design and construct a new fixture.There are several advantages with using a flexible fixture such as that you can process workpieces with different length, height and thickness in the same fixture.

I pedagogiken som vägledarskap i naturligt friluftsliv baseras på handlar det om att lära genom verkliga situationer. Den syftar till att deltagarna på en färd, genom egna upplevelser och erfarenheter, ska utveckla färdigheter för att själva kunna ge sig ut på liknande färder i framtiden. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur en lärosituation på en färd kan se ut, och vilken roll vägledaren har för att en situation ska inträffa och leda till lärdomar. Studien bygger på deltagande observation under två vinterfärder och efterföljande intervjuer med vägledarna.Till grund för vad vägledarna förmedlar under färderna finns deras egna uppfattningar om friluftslivet. När vägledarna beskriver sin syn på friluftsliv tar de upp att friluftslivet i princip innebär att flytta sitt liv ut i naturen, och att de känner sig hemma i att vistas i naturen.

Fabriken vid SCA Packaging Förpackningsservice i Värnamo har under en längre tid haft en layout som inte har varit ändamalsenlig till dess funktion. För att kunna möta ökad konkurrens och interna krav pa effektivisering behövdes en ny lösning för maskinuppställning och flödeshantering.1 oktober 2005 inleddes examensarbetet vid SCA i Värnamo, då det hade beslutats att en limmaskin skulle flyttas in i de redan trångbodda lokalerna. Examensarbetarna fick i uppgift att, med gängse metoder, ta fram en ny layout som dels var möjlig ur ett rent praktiskt perspektiv, och dels sa effektiv att den nya maskinen kunde installeras utan att nyanställningar skulle behövas göras.1 inledningsfasen gjordes en flödeskartläggning av produktionen vid företaget med hjälp av de produktionskort som används i tillverkningen. Denna flödesanalys låg senare till grund för hur den nya layouten utformades. Med metoden systematisk lokalplanläggning arbetades en ny maskinuppställning fram.

Detta examensarbete har utförts vid El-Björn AB som är ett familjeföretag i Anderstorp, Småland. Deras produktsortiment består av mobila el-centraler, byggbelysning, avfuktare och värmefläktar. El-Björn AB har ungefär 60 anställda och en omsättning på cirka 170 MSEK. På grund av den ökande konkurrensen anser företaget att det är nödvändigt att effektivisera sin produktion för att göra den mer flexibel. Vårt angreppssätt för att uppnå flexibilitet är att studera möjligheten att reducera företagets ledtider.Målet med detta arbete är att presentera ett antal förslag på åtgärder för att korta ledtiden för en utvald produktgrupp och att visa på ett antal konsekvenser som dessa förslag får för ledtiden och lönsamheten samt vilka målkonflikter detta medför.

Familjecentrerad omvårdnad (FCO) utvecklades i början på 1990-talet i Kanada. Vårdfilosofin strävar efter att stödja familjen i dess naturligt vårdande roll samt stärka individerna som delar av familjen. Föräldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vården. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras föräldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstämde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie där 11 artiklar granskades.

I denna rapport beskrivs effekterna av att införa flödesgrupper och andra Lean-principer i en verkstad med avseende på flexibilitet i volym och produktmix. Fallstudier har gjorts på tre tillverkningsföretag där man har infört flödesgrupper; Sandvik Coromant (Sandvik), Atlas Copco Tooling (Atlas) och Volvo Construction Equipment (VCE).Efter att ha analyserat resultaten från fallstudierna kan konstateras att företag med hjälp av flödesgrupper och andra Lean-principer kan öka flexibiliteten i produktionen. De besökta företagen har erhållit liknande fördelar med avseende på flexibilitet efter införandet av flödesgrupper. Efter införandet fick man en kortare total genomloppstid för produkterna i verkstaden, vilket är indirekt kopplat till flexibilitet i både volym och produktmix. Den minskade genomloppstiden kunde erhållas dels tack vare enklare materialflöden och mindre rörelsesträckor för operatörer när maskiner flyttades närmare varandra till flödesgrupper.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, även om man tidigare hade skydd för vissa naturområden för att säkra allmänhetens tillgång. De första lagarna som gav stränderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrätten som då lyftes fram och fick en ny betydelse i samhället. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent några år senare, och har därefter har kompletterats och förändrats. Den största förändringen skedde 1975, då strandskyddet blev generellt och därmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebär att inga byggnader, anläggningar eller verksamheter får uppföras inom 100 meter från strandlinjen, både i havet och på land.

Sammanfattning:Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp unga tjejer på gymnasiet beskriver och menar sig använda det sociala nätverket Facebook som ett redskap för identitetsskapande och självpresentation. Frågeställningarna vi utgått från har handlat om hur tjejerna beskriver att deras syn på sig själva och andra påverkas av Facebookanvändningen, hur man kan framställa sig på ett lyckat respektive miss-lyckat sätt samt om människors identitet framställs representativt på sidan. Empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metodverktyg och intervjuer har genomförts med sex stycken tjejer från två olika gymnasieskolor i och i närheten av Göteborg. Vår teoretiska utgångspunkt vid analys av vår empiri har i huvudsak varit Erving Goffmans dramaturgiska sociologi, den symboliska interaktionismen där Anthony Giddens och George Herbert Meads tankar och begrepp lyfts fram samt Judith Butlers genusteori. Resultat som framkommit är att Facebook på flera sätt fyller en funktion för tjejer vid skapandet av identitet.

Kommunernas behörighet att företa åtgärder i sin verksamhet begränsas av ett antal kommunalrättsliga principer. Principerna, som utvecklats i domstolspraxis, beskriver vilken typ av verksamheter som får företas och hur kommunerna skall agera när de utför dessa verksamheter. Principerna kan delas upp i två olika typer. Det finns dels sådana principer som sätter de yttre ramarna för kommunernas verksamhet och dels de principer som begränsar kommunernas handlande inom ramen för den kommunala kompetensen. Det är framför allt den senare typen av principer som uppsatsen behandlar.

Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Idag är många skogsägare i Sverige beroende av olika aktörer för att sköta och avverka sin skog. Dessa aktörer är ofta samma företag som de säljer sitt virke till. Skogspartner AB (vidare SP) är ett litet företag som vill positionera sig inom marknaden för skogsbruksplanering, som ett företag som erbjuder oberoende rådgivning och tjänster.Syftet med denna studie är att bedöma den framtida möjligheten att positionera SP som ett oberoende företag genom att undersöka marknadspotentialen för oberoende skogsbruksplaner. Marknaden för skogsbruksplaner består främst av skogsföretag som erbjuder planer som en del av en helhetsservice. Dessa företag lägger sedan ut planeringen åt underleverantörer.