Som ett verktyg för organisationer att möta en alltmer komplex omvärld och komplexa problem har Ronald A. Heifetz (1994) utvecklat Adaptive Leadership Theory. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om Adaptive Leadership Theory kunde användas för att få en förståelse för varför kommunikationsproblem återkommer. Frågeställningen var; Kan det undersökta företagets återkommande kommunikationsproblem förklaras, utifrån Heifetz? (1994) teori, med att medarbetarna har identifierat och hanterat dem felaktigt? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer på en svensk arbetsplats och analyserades enligt en induktiv tematisk analys.

År 2007 är det högkonjunktur och arbetslösheten sjunker i Sverige. Fler väljer att läsa vidare på högskola och universitet och färre människor föds. En attraktiv arbetsplats vinner konkurrensen om den kompetens som finns. Arbetslivsinstitutet startade därför, tillsammans med Högskolan Dalarna, ett gemensamt forskningsprojekt 2001 som avslutades 2003. Projektet resulterade bla.

De teknologiska framstegen inom mobiltelefoni de senaste åren, har bidragit till att människor kan utföra sysslor oberoende av plats. För företag som tillhandahåller webbtjänster är mobila applikationer någonting som kan utnyttjas för att öka användning av deras tjänst. I uppsatsen undersöks om detta stämmer eller ej.För företag blir det viktigt hur en mobil applikation integreras mot den befintliga webbtjänsten. Det är dessutom relevant för företag att veta hur applikationen påverkar användningen av den initiala webbtjänsten.I studien utvecklas en mobil applikation från grunden för att se vilka potentiella problem företag kan stöta på vid utveckling av en mobil applikation. Intervjuer görs med företag som utvecklat mobila applikationer till befintliga webbtjänster, för att undersöka hur de upplevt effekterna av applikationen efter lansering.Resultaten visar att lansering av en mobil applikation ofta görs till mer än en typ av mobiltelefon.

Syftet med studien är att förstå hur den utvalda organisationen arbetar mångfaldsfrämjande vid rekrytering och tar tillvara på de egenskaper mångfalden bidrar till. Studien baseras på en empirisk undersökning där en kvalitativ metod i form av informantintervjuer i kombination med en dokumentstudie ligger till grund. De teoretiska utgångspunkterna för studien baseras kring två stora huvudområden för studien: rekrytering och mångfald. Där författarna Lindelöw (2008) och Fägerlinds (2012) tankar och teorier till största del har använts i bakgrunden och resonemangen. Studien visar att organisationen har verktyg och metoder för att främja mångfald i organisationen vid rekrytering, men att cheferna har kommit olika långt i sina verksamheter med mångfalden.

Medarbetarskapet har på senare tid blivit mer och mer aktuellt i både den privata och offentligasektorn. Organisationer och företag har börjat se sina medarbetare som de centrala aktörerna isina verksamheter, istället för att enbart se till cheferna och deras ledarskap. I stort handlarmedarbetarskapet om hur medarbetarna på en arbetsplats hanterar sin relation till sinarbetsgivare, till det egna arbetet och till sina arbetskollegor. Det medarbetarskap som råder på en arbetsplats kan, enligt litteraturen, beskrivas i termer av öppenhet och förtroende, engagemangoch meningsfullhet, gemenskap och samarbete samt ansvarstagande och initiativtagande.Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka det medarbetarskap som existerar i tvåav Lilla Edets kommuns äldreomsorgsverksamheter. Genom enkäter och intervjuer har vi undersökt medarbetarnas och chefernas uppfattning om det rådande medarbetarskapet, och deras vilja till delaktighet gällande förbättring och utveckling av deras medarbetarskap.

En anställds erfarenheter av arbetet påverkar commitment; bra erfarenheter höjer commitment och dåliga erfarenheter sänker den. Det finns olika former av commitment, affektiv och continuance. Affektiv commitment avser en känslomässig bindning till företaget, medan continuance commitment avser kostnaden  som uppkommer vid byte av arbetsplats.  Människor som känner starkt för sitt arbete uppvisar också mindre organisatorisk cynism. Organisatorisk cynism är en negativ  attityd mot det anställande företaget. Syftet med arbetet är att belysa förhållandet mellan organisatorisk cynism och affektiv respektive continuance commitment och besvara huruvida anställningstid påverkar dessa.

Snabba omstruktureringar i näringslivet, internationaliseringar av företag samt nya förutsättningar för det strategiska och taktiska arbetet idag ökar behovet av managementkonsulter i Sverige. Det starkt ökade behovet av den kompetens som managementkonsulter besitter resulterar även i ökat utbud av kompetens vilket leder till mer konkurrens och höjda krav från marknaden. För att då lyckas som managementkonsult är det av avgörande betydelse att man är lyhörd och flexibel för de anpassningskrav som uppstår. Med utgångspunkt från dessa omständigheter har vår studie fokuserat på den kundmedverkan som uppstår mellan managementkonsulter och dess kunder. Studien bygger på att påvisa vilka delar av denna kundmedverkan som är avgörande för att skapa en högre tjänstekvalitet inom managementkonsulteringen.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen.

Studien undersöker hur New Public Management (NPM) påverkar socialsekreterares möjlighet att arbeta professionellt, samt hur de hanterar denna påverkan. Studiens metodologiska ansats är kvalitativ där empirin baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kring NPM, professionalitet och handlingsstrategier. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas bild av professionalitet. Denna beskrivning sätts därefter i relation till NPM:s inverkan på deras professionalitet.

Syfte med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt kvinnliga och manliga vårdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. Våra frågeställningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vårdarna på yrket som vårdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vårdare och skiljer sig uppfattningen åt mellan de kvinnliga och manliga vårdarna? I vår analys av resultatet har vi använt oss av ett könsperspektiv med fokus på hur kön ses som en social konstruktion. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre män, som alla arbetade som vårdare på olika boenden för vuxna i behov av särskilt stöd.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda barn med nyupptäckt diabetes typ 1 och barnets familj.Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de mest vanliga sjukdomar som ett barn kan drabbas av. Det är en traumatisk upplevelse för hela familjen och det förändrar barnets och familjens livssituation. Sjuksköterskorna på barnklinikerna är de som dygnet runt möter barnet och familjen.Design: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.Metod: Åtta individuella intervjuer med sjuksköterskor på barnkliniker i mellan Sverige. Intervjuerna spelades in och svarsmaterialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Att möta barnet, Att möta föräldrarna och Att vara en del i vårdteamet.

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, särskilt inom tjänstemannasektorn,vilket innebär att medarbetaren själv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gäller när,var och hur arbetet ska utföras. Utifrån detta syftar vår uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens gränslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgångspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förståelseinriktat angreppssätt i studien.Vidare är studien kvalitativ och empirin hämtas från kvalitativa intervjuer med åtta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet ställer krav på medarbetarna attsjälva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med såvälkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förväntas även vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov såväl som ständigt utvecklas och anpassa sig till förändringarav arbetssätt.

The aim of this study was to investigate how a workplace should be formed to promote health according to the employees. The study was made in IKEA handla hemma in Älmhult, Sweden. The aim of the study was to find out why people experience health at their workplace environment, from a salutogenetic point of view. The study is based on 12 strategically selected interviews and where analysed according to Grounded Theory. This resulted in a model where the core category was ?The prevailing spirit of the organisation? and the five main categories was ?That the organisation creates favourable conditions to promote health?, ?That there is a god atmosphere amongst the colleagues and the bosses?, ?The personal point of view about health?, ?The relationship to goals and responsibility? and ?The personal point of view about their surroundings?.

Följande uppsats är skriven på uppdrag av Göteborgs Spårvägar med syfte att kartlägga hur organisationen kan bli en attraktivare arbetsplats för kvinnor, då kvinnor idag är i en klar minoritet i organisationen. För att uppnå vårt syfte har vi under arbetets gång använt oss av tre övergripande frågeställningar: ?Hur upplever förarna sin situation på arbetsplatsen med fokus på de kvinnliga medarbetarna, både svårigheter och möjligheter samt potential till förändring??, ?Finns det faktorer inom organisationen som påverkar manliga och kvinnliga förare på olika sätt? Vilka är i så fall dessa och hur kan de hanteras?? samt ?Bör organisationen ändra arbetsförhållandena för kvinnorna som jobbar idag och hur ska de locka fler att söka sig dit??. Undersökningarna genomfördes genom två kvinnliga och en manlig fokusgrupp, intervjuer med två arbetsledare och genom deltagande observation. Detta för att ge en övergripande bild av både männen och kvinnornas syn på verksamheten som den ser ut idag, och vad som enligt dem bör göras för att skapa en attraktivare arbetsplats för kvinnor.

Under polisutbildningens ungdomsmoment stötte vi på Polislagens tolfte paragraf, vilken vi spontant såg som ett utmärkt redskap för polisen att använda för att hjälpa ungdomar i olämpliga miljöer genom att slå larm till föräldrar och socialtjänst. Dock fick vi genom våra lärare reda på att denna lag ska användas mycket restriktivt, vilket vi inte förstod syftet med. Vi upplevde det som att det skulle krävas extrema förhållanden för att den skulle vara tillämplig, och undrade hur ofta dessa situationer uppstod i verkligheten. Vår önskan var att med denna rapport undersöka hur det egentligen stod till med användandet av PL § 12. Vi hade en hypotes om att den var för restriktivt formulerad, och därmed alltför sällan använd.