De senaste årtiondena har sjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa ökat drastiskt i Sverige. Det är därför viktigt att ta reda på vad man kan göra för att minska dessa problem. Arbetsplatsen är en viktig del i detta, då stressrelaterade problem och sjukskrivningar i många fall grundas i arbetetssituationen. En del i arbetet för att främja hälsa på arbetsplatser skulle kunna utgöras av naturkontakt på jobbet - denna uppsatsens mål är att visa vilken påverkan naturkontakt kan ha på den anställde. Metoden för arbetet har varit en litteraturstudie av först och främst miljöpsykologisk forskning som behandlar natur på arbetsplatser.

Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dåligt ställt det är bland äldre som bor på äldreboenden i Sverige. Däremot talas det inte ofta om hur personalen mår och trivs på sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar på äldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade på två äldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som användes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide.

Syftet med vår studie var att ta reda på vad det är som gör att föräldrar väljer att placera sina barn på en uteförskola och vad det är som gör att pedagoger väljer att ha en uteförskola som arbetsplats. Vi frågar oss också om de är nöjda med verksamheten och om den uppfyller deras förväntningar. Som metod valde vi att använda oss av intervjuer både med föräldrar och med pedagoger. Vi intervjuade sex pedagoger från olika förskolor och sammanlagt åtta föräldrar. Vi menade att intervju var den lämpligaste metoden för att få fram de olika tankar som vår undersökningsgrupp hade.

Människor har sedan länge tillbringat en stor del av sin vakna tid på arbetet och det har därmed alltid varit viktigt att trivas på arbetet. Arbetslivet förändras dock hela tiden och ett exempel är det nya yrket callcentersäljare. Deras arbetsmiljö är annorlunda jämfört med den som fanns då de klassiska teorierna om arbetstrivsel utarbetades och villkoren för att trivas på arbetet har därmed förändrats. I denna kvalitativa uppsats undersöks arbetstrivsel hos callcentersäljare. 8 heltidsarbetande företagssäljande callcenterkommunikatörer (säljare) intervjuas om vilka faktorer som påverkar deras arbetstrivsel.

Tjänsteföretagen befinner sig i en dynamisk omgivning och för att öka sin konkurrenskraft måste de snabbt kunna reagera på förändringar på marknaden. Då en viktig strategisk strävan för tjänsteföretagen är ökad flexibilitet, är det väsentligt även med en flexibel styrning. Ekonomistyrningen är ett centralt verktyg för att möta kundernas krav och för att till en låg kostnad kunna hålla en hög kvalitet på sina tjänster. Idag används traditionell budgetstyrning i de flesta företag trots att det har framkommit kritik gentemot detta styrmedel. En kontinuerlig och mer aktuell styrning, som kan förbättra flexibiliteten och lätt kan signalera om förändringar i omvärlden, är rullande prognoser.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar de anställda inom handikappomsorgen i Piteå kommun att bedriva sitt yrke, som innebär omhändertagande av brukare. Genom intervjuer med 15 anställda söktes svar på: ?Vilka faktorer påverkar trivsel och arbetsmotivation och vilka individuella egenskaper är av vikt för arbetet?? och ?Hur inverkar organisation och ledarskap på motivationen?? Teorierna som detta arbete bygger på är Herzbergs tvåfaktorteori och den arbetskaraktäristiska modellen av Hackman och Oldham. Resultaten visar att de anställda var motiverade på sin arbetsplats på grund av en god arbetsgrupp, ledarskapet och responsen från brukarna. Genomgående var svaren i intervjuerna likartade med få avvikelser.

Det är betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hållbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra chefskap. Just målgruppen mellanchefer besitter en komplex position då de är under ett högt tryck av krav, både från de undre och de övre nivåerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det är möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd på deras respektive arbetsplats. Studien tillämpade en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Vårt samhälle är idag ett föränderligt kunskapssamhälle som ställer allt högre krav på oss medborgare. Från att vårt samhälle har varit mer kollektivistiskt, har det börjat ta några stadiga kliv mot ett mer individualistiskt samhälle. Idag kräver vårt arbetsliv allt mer av oss medborgare och det kräver att vi tar fram det bästa hos var och en av oss. Därmed har jag som avsikt att undersöka om arbetstagare på en specifik arbetsplats, märkt av denna förändring som sker enligt författare som forskar på området. Att vi har gått från det kollektiva till ett mer individinfluerat samhälle.

Ambitionen och målet med mitt projekt var att visualisera delar av en berättelse med hjälp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. Målet var inte att producera en färdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestått av att producera innehåll som sedan ska analyseras.

Syfte: Att undersöka om direktivet lägger en grund för en effektivare revision av företag inom EU. Metod: Uppsatsen är deskriptiv och en deduktiv forskningsansats har tillämpats. En dokumentstudie har genomförts av rättsligt material samt artiklar. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats, eftersom att den är mer flexibel samtidigt som fokus vilar på att analysera text. Teori: Teoriavsnittet utgår från teorier kring global governance, vilket bidrar med ett globalt angreppssätt.

I bakgrunden tas betydelsen av en bra vårdrelation upp, liksom transpersoners plats inom dagens vård. Även tidigare forskning presenteras. Syftet är att belysa transpersoners (könskorrigerade och icke könskorrigerade) upplevelser av brister inom vården. För att besvara syftet har en litteraturöversikt utförts enligt Fribergs (2006) modell. Resultatet redovisar att vården idag för denna minoritetsgrupp är bristfällig, med diskriminering och okunskap som ständigt möter transpersoner inom vården, liksom att vården styrs av heteronormativitet.

Denna studie har utförts på uppdrag av ett företag. Syftet med studien är att undersöka företagets attraktivitet för framtida arbetstagare. För att göra det tar vi reda på om det finns några medarbetarlöften på företaget dvs. vilka förmåner organisationen erbjuder sina anställda. Studiens resultat kan sedan komma att ligga till grund för företagets vidare arbete med att bli ännu mer attraktiv som arbetsgivare.

För att skapa en likvärdig och flexibel demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilken skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka och försöka förstå ledarskap i klassrummet utifrån sex olika ledarskapsteorier. Inom tidigare forskning har det skett en viss utveckling där man från att kategoriserat ledarskapet inom tydliga ramar, istället börjat se ledarskapet utifrån den kontext där den befinner sig. Resultatet har blivit att man förespråkat ett situationsanpassat ledarskap.Utifrån frågeställningen Hur kan man förstå balansen mellan lärarens kontroll och elevernas självkontroll i två olika ämnen utifrån sex olika ledarskapsteorier? har fallstudie valts som metod. Med hjälp av videoobservationer och halvstrukturerade intervjuer har uppsatsskrivarna följt en musiklärare på gymnasieskolan i hans vardagliga arbete.Utifrån analysen av empirin blirarbetets slutsats att informantens ledarskap är i linje med olika ledarskapsteorier utifrån vilken situation han befinner sig i.