Studiens syfte var att belysa hur behandlare bemöter och arbetar med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var: Vad anser behandlare vara ett gott bemötande i arbetet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp? Hur förhåller sig behandlare i mötet med dessa barn? Hur ser arbetsättet ut kring dessa barn? De teoretiska utgångspunkterna, KASAM och Anknytningsteorin, har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet. Studiens resultat visade: Ett professionellt förhållningssätt utgör ett gott bemötande.

Problemområdet vi har valt att undersöka och skriva om är vad förskollärare har för uppfattningar om fenomenet barn i behov av särskilt stöd samt hur de bemöter de här barnen. Vi har utgått ifrån ett pedagogperspektiv när vi har skrivit den här uppsatsen. Anledningen till att vi valde just pedagogperspektivet är att vi var nyfikna på hur pedagogerna ställde sig till det ovan nämnda fenomenet. Syftet med examensarbetet är att få ta del av pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd. Vi hoppas även kunna ta med oss deras resonemang och idéer kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd ut i vårt yrkesliv..

Bakgrund: Få ett prematurt barn kan vara en oförutsedd händelse. Den första kontakten mellan föräldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. När prematura barn kommer till neonatalavdelningen och läggs i en kuvös kan kontakt och närhet mellan barn och föräldrar störas. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av närhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie på artiklarna som är genomförda med kvalitativ ansats.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse hur förskolans miljö och lärarnas arbets- och förhållningssätt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som används vid arbetet med barn som har autism så som t.ex. allmän daglig träning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  användes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  våra  anteckningar. Fem förskollärare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det är  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats.Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssätt  med  barn som  har  autism  även  kan  hjälpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskådlig miljö, små barngrupper och bildschema vara några av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar på att det krävs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  få  ut  så  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  är  i  förskolan. Föräldrasamverkan är betydelsefull för att lärare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar även att det finns en önskan från lärarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lärare..

Sjuksköterskor som jobbar på akutmottagningar inom Västra Götalandsregion vårdar i viss utsträckning barn, dock finns inget krav på vidareutbildning inom barnsjukvård. Den forskning vi tagit del av belyser vikten av att ha rätt kompetens vid vård av barn. Syftet med studien är att belysa allmänsjuksköterskors upplevelser vid vård av barn på en akutmottagning. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjumetod enligt Kvale och Brinkmann (2009). Deltagarna bestod av sex sjuksköterskor utan vidareutbildning inom barnsjukvård.

Syftet med arbetet är att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvärvat en hjärnskada. Arbetet utgår från en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvärvat en hjärnskada..

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av särskilt stöd påverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, alla med lång erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Förskollärarna arbetade även i stora barngrupper där det fanns barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna ansåg att stora barngrupper påverkade barn i behov av särskilt stöd. De intervjuade förskollärarna uttryckte svårigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrån barnets förutsättningar i stora barngrupper.

Syftet med detta examensarbete är att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgår sorg. Vi vill genom detta arbete få kunskap om hur pedagoger bör förhålla sig till barn som sörjer. Genom att utgå från litteraturen som finns inom ämnet och intervjuer med förskollärare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjälpa dem. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. Då barn inte har den verbala förmågan att utrycka sin sorg kan de istället göra det genom att till exempel leka och rita.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Sexuella beteendeproblem hos barn är ett relativt outforskat område i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i åldern sex till tolv år och vilka insatser som finns att tillgå för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill även få mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjänstemän som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke. Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos både pojkar och flickor och att det både finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem på många sätt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende.

Murhagen, U,. & Jantunen, E. (2013). Att ha barn med autism i förskolan och på fritidshem ? En studie om pedagogers arbetsätt med barn med autism.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka dilemman pedagoger i förskolan kan mötas av när det finns barn i barngrupp med skyddad identitet. De frågeställningar som har varit utgångspunkt för studien är vilka dilemman framträder i det pedagogiska arbetet med identitetsskyddade barn? Hur bemöter pedagogerna barn med skyddad identitet? Samt hur kan pedagogernas erfarenheter bidra till att utveckla arbetet för barn med skyddad identitet? Metoden för att ta reda på detta sker via kvalitativa intervjuer som sedan har analyseras. De resultat som framkom var att det råder en osäkerhet hos pedagoger hur de ska agera samtidigt som det är viktigt för pedagogen att veta hur pedagogen ska agera om det uppstår ett kritiskt läge. Det framkom även att förskolan är en miljö som är svår att hålla identitetsskyddad och att öppning och stängning av förskolan är kritiska moment utifrån en säkerhetssynpunkt.

Syftet är att få en insikt hur det är att arbeta med barn i av särskilt stöd ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att skapa större kunskap och förståelse inom ämnet för oss som blivande pedagoger. Frågeställningar -Hur ser pedagoger respektive specialpedagoger på barn i behov av särskilt stöd? -Vad är viktigt i mötet och relationer med barn i behov av särskilt stöd enligt pedagoger och specialpedagoger? -Hur kan pedagoger arbeta med och för barn med behov av särskilt stöd? Kvalitativ metod i form av enkäter och intervjuer. Vi kom fram till i vår undersökning att barn i behov av särskilt stöd finns mer eller mindre överallt inom förskolan. Antalet barn som har svårigheter har ökat med åren och det är idag vanligt att de inte har någon diagnos.

Syftet med det här examensarbetet är att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrågor till åtta pedagoger i två förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i åldrarna ett till sex. Resultatet pekar på att stressfaktorer i dagens samhälle påverkar båda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar också att de vuxna (pedagogerna och föräldrarna) i första hand behöver lära sig att hantera sin egen stress.

Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien är att förstå och beskriva hur sju förskollärare upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Samtliga respondenter berättar om barn som har behov av särskilt stöd av socioemotionell karaktär. De beskriver att de arbetar med barn som har svårt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.