I den hÀr studien undersöker jag hur aktiva lÀrare reflekterar kring motivation och vilka metoder och tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder för att öka elevers motivation till lÀsning. Jag tar del av lÀrarnas egna perspektiv och erfarenheter och valde dÀrför att anvÀnda mig av kvalitativ intervju som val av metod. Dessa intervjuer utför jag pÄ tre lÀrare som alla arbetar pÄ mellanstadiet med Àmnet svenska dÄ jag anser att detta ger mig tillrÀckligt med information för att besvara mina frÄgestÀllningar. Denscombe (2009) beskriver intervju som en lÀttvindig och fördelaktig metod vid de tillfÀllen dÄ man vill undersöka en mÀnniskas tankar.Resultatet visar ganska tydligt hur lÀrare reflekterar över motivation och alla anser det vara en viktig del i arbetet som lÀrare för att kunna hjÀlpa elever frammÄt. Det visar Àven att samtliga lÀrare anvÀnder sig av liknande mönster för att skapa motivation till lÀsning och dessa har jag kategoriserat i resultatet i form av olika underrubriker, exempelvis ''böckernas Ätkomlighet'', ''lÀrarens betydelse'' och ''hemmets betydelse''.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en inblick till skolkuratorers upplevelser och tankar kring nÀtmobbning. Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat sex stycken skolkuratorer. För att uppnÄ undersökningens syfte formulerade vi tvÄ stycken frÄgestÀllningar som blev vÄr utgÄngspunkt. Dessa var följande; Upplever skolkuratorerna nÄgon könsskillnad angÄende nÀtmobbning? Vilka tankar och upplevelser har skolkuratorerna angÄende deras arbetssÀtt i förhÄllandet till nÀtmobbning? Resultaten i denna studie visar att samtliga skolkuratorer inte ville anvÀnda sig av begreppet nÀtmobbning utan föredrog istÀllet att anvÀnda sig av krÀnkningar pÄ nÀtet.

Syftet med denna studie var att undersöka rehabiliteringscoachers tankar och erfarenheter kring faktorer som kan stÀrka motivationen för ÄtergÄng i arbete i rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ kunskapsansats. Sex semistrukturerade intervjuer har utförts med rehabiliteringscoacher som arbetar inom arbetslivsinriktad rehabilitering samt har erfarenhet och kunskap om sjukskrivna med syfte att ÄtergÄ i arbete. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrÄn en innehÄllsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; 1.

Forskning har visat att vÄld Àr ett samhÀllsproblem och anses vara en av de frÀmsta bakomliggande orsakerna till den ohÀlsa som finns bland kvinnor i vÀrlden. Kvinnor tillhör en grupp i samhÀllet som löper stor risk att utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. För att begrÀnsa vÄr studie har vi valt att inrikta osspÄ vÄldsutsatta kvinnor frÄn mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utlÀndsk bakgrund Àr en ytterst sÄrbar och utsatt grupp. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur personal pÄ skyddade boenden konstruerar vÄldsutsatta kvinnor frÄn mellanösterns hjÀlpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

Syftet med detta arbete var att synliggöra hur den fysiska lÀrmiljön kan frÀmja barn i deras lÀrande. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att utveckla barns lÀrmiljö. Vi ville Àven ta reda pÄ hur barnen uppfattar sin lÀrmiljö samt hur de önskar att deras lÀrmiljö ska se ut. Vi ville Àven undersöka hur lÀrare anser att barnen gynnas i sitt lÀrande av att arbeta i en vÀlplanerad lÀrmiljö. För att ta reda pÄ detta genomförde vi en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerade intervjuer för att synliggöra barn och lÀrares tankar kring Àmnet.

Detta Àr en fallstudie och resultaten gÄr inte att generalisera. Huvudsyftet med studien Àr att belysa pedagogens och utemiljöns betydelse för barns tankar om naturen. Uppsatsen inleds med en genomgÄng av lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98. DÀrefter följer forskning inom olika omrÄden sÄsom utomhuspedagogik och olika teorier om lÀrande, Piaget och Vygotsky.Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ förskolor med olika utemiljöer. Enskilda intervjuer med tjugo barn, tre-fem Är, och gruppintervju med pedagogerna samt observationer har skett pÄ bÄda förskolorna.

BAKGRUND:Innebörden i begreppet ?god klassrumsmiljö? kan sÀgas bestÄ av faktorer i tvÄ kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stÀmningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhÄllningssÀtt skapar utrymme för lek och lÀrande. Leken Àr en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter Àr mycket vÀsentliga för hela verksamheten. Det innebÀr att barnen pÄverkas av den socialaoch kulturella vÀrld de lever i och genom leken lÀr sig dess sociala och kulturella koder.

PrestationsutvÀrderingssystem Àr tÀnkta att frÀmja uppfyllandet av ett företags strategi. För att uppnÄ avsedd styreffekt bör prestationsutvÀrderingssystemen enligt teorin ej vara beroende av sÄdant som ligger utanför den anstÀlldes kontroll. I företag som agerar i en osÀker omgivning, sÄsom vÀderberoende företag, kan det vara svÄrt att vÀlja ut relevanta mÄtt som inte i onödan belastas av vÀdereffekter som de anstÀllda inte kan kontrollera. Om valda mÄtt ÀndÄ belastas av vÀdereffekter uppstÄr frÄgan om och hur den anstÀlldes belöning ska skyddas frÄn vÀdereffekter. VÄrt syfte Àr att fördjupa förstÄelsen för hur vÀderberoende hanteras i prestationsutvÀrderingssystem.

UtifrÄn frÄgestÀllningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestÀmbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet Àr att utveckla en modell för hur jag som bildlÀrare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrÄn modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nÀtet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera vÀrderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar pÄ hur bilderna Àr en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och pÄverka mÀnniskors sjÀlvbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel Àn undantag för hur femininitet representeras.

Sett över hela vÀrlden Àr fotboll den vanligaste idrotten som utövas. Skadefrekvensen inom fotbollen i Sverige ligger pÄ 3-7 skador per 1000 trÀningstimmar och 14-30 skador per 1000 matchtimmar. Det vanligaste skadeomrÄdet hos fotbollsspelarna Àr nedre extremitet dÀr ankelstukningar Àr den vanligaste skadan. Orsakerna till skador inom fotbollen Àr inte helt klarlagda, men sÄdant som kan leda till skador Àr inre och yttre faktorer. Svenska Fotbollförbundet hÄller i trÀnarutbildningar som baseras pÄ tre olika nivÄer: bas, avancerad och professionell.

Detta Àr ett 10-poÀngs examensarbete pÄ C-nivÄ, som vi under vÄrterminen avlagt vid Karlstads universitet. MÄlet med vÄrt projekt var att skapa ett nytt grafiskt grÀnssnitt till en komprimeringsalgoritm vid namn PAZ. Nuförtiden finns en hel uppsjö av grafiska grÀnssnitt till komprimeringsalgoritmer, men inget av dem stöder möjligheten att plugga in en egenutvecklad algoritm. DÀrför var vi tvungna att skapa vÄrt eget grÀnssnitt, som förutom PAZ ocksÄ skulle stödja ZIP, RAR och andra etablerade algoritmer. Vi har alltsÄ skapat ett grafiskt grÀnssnitt, vilket Àr anpassat för en implementation av den nya PAZ-algoritmen.Algoritmen har utvecklats av vÄr uppdragsgivare Martin Larsson.

Studiens syfte Àr att undersöka förskoleklassens funktion, Àr det skola eller inte? Vad har femÄringar för tankar och förvÀntningar om att börja förskoleklassen samt hur upplever sexÄringar verksamheten? Undersökningen utförs utifrÄn hermeneutisk ansats och metodval Àr semistrukturerade intervjuer. Anledningen till valet av metod Àr att fÄ en djupare och nyanserad information inom forskningsomrÄdet. Studien visar att femÄringarna upplever en positiv förvÀntan över att börja förskoleklassen. De tycker att det ska bli spÀnnande och roligt att fÄ byta verksamhet och trÀffa nya vÀnner.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur brukare som har kontakt med socialtjÀnsten pÄ grund av missbruksproblematik upplever och beskriver sitt inflytande över den egna behandlingen. Studien utgÄr frÄn den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats - sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med brukare som har kontakt med socialtjÀnsten pÄ grund av missbruksproblematik. Resultatet tolkades utifrÄn den nyinstitutionella teorin och visade att brukarna upplever att de har inflytande i sin kontakt med socialtjÀnsten, men pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning varierar och pÄverkas till stor del av vilken socialsekreterare brukaren trÀffar. NÀr vÄrd enligt LVM ligger nÀra till hands upplever brukarna att kommunikation och information brister frÄn socialsekreterarens sida. Samtliga brukare framhÄller att kommunikation och delaktighet underlÀttar behandlingsarbetet och ökar den egna motivationen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka och fÄ kunskap om förskollÀrarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. VÄr första frÄgestÀllning utgick frÄn förskollÀrarnas Äsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frÄgestÀllningen inriktade sig pÄ hur förskollÀrarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansÄg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frÄgestÀllningen fokuserades pÄ vilka erfarenheter förskollÀrarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.