VÄrt syfte med den hÀr undersökningen var att undersöka pÄ vilket sÀtt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrÄn ett genusperspektiv. Vi ville ta reda pÄ om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn pÄ genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vÄr undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att fÄ ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda pÄ om deras tankar stÀmde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den hÀr undersökningens resultat samt vÄr slutsats Àr att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen.

Abstract Jonasson, M & Swane, J (2010). Pedagogers perspektiv pÄ den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt examensarbete handlar om pedagogers tankar kring den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer av Ätta pedagoger vilka arbetar pÄ en och samma förskola pÄ en mindre ort i södra Sverige.

Abstract Blomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssÀtt i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. VÄrt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssÀtt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet nÀr det gÀller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar Àven om hur pedagogerna pÄ förskolan förhÄller sig till barns upptÀckarlust, hur de tar tillvara pÄ det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssÀtt. VÄr forskningsteoretiska utgÄngspunkt Àr frÀmst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssÀtt, samt det pedagogiska förhÄllningssÀttet i ett naturvetenskapligt utforskande.

Studiens syfte Àr att granska tvÄ fysiska klassrumsmiljöers artefakter och utifrÄn dessa konstruera meningsfulla teman för att tala om klassrumsmiljöer. Den fysiska miljön förstÄs i denna studie uttrycka mer Àn bara dess fysiska funktion; som en vidare analytisk ansats förstÄs artefakterna och de konstruerade temana ingÄ i en mer övergripande skoldiskurs som producerar vissa specifika kunskaper och maktrelationer i skolkontexten. Kunskaperna kan tÀnkas Äterskapa vissa sociala utfall och reproducerar institutionen skolans stÀllning i samhÀllet. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Hur Àr klassrummen utformade? Vad kan olika artefakter uttrycka om skolans sociala liv? Vilka likheter och skillnader finns mellan de bÄda klassrumsmiljöerna??.

Under de senaste Ären har tillsatser i skolmÄltiden debatterats vÀldigt mycket, dÄ mÄnga har synpunkter angÄende livsmedelsval, mÄltidsmiljö, nÀringsinnehÄll och tillagningsmetoder. Det Àr kostcheferna som ofta fÄr stÄ till svars nÀr förÀldrar och media har Äsikter om maten som serveras i skolan. Livsmedelsverkets Bra mat i skolan Àr riktlinjer och normer för hur den svenska skolmÄltiden kan se ut. De tillsatser som Àr bedömda av Efsa och godkÀnda av EU, Àr mÀrkta pÄ livsmedelsprodukten med ett E- nummer.Syftet med denna studie var att undersöka vad tio kostchefer i skolmÄltider runt om i Sveriges kommuner har för uppfattningar och tankar om livsmedelstillsatser, samt om det förekommer ett aktivt arbete kring livsmedelstillsatser i dessa kommuner.Studien utfördes genom en kvalitativ intervjumetod för att fÄ fram personliga erfarenheter och tankar hos kostcheferna. Intervjuerna gjordes per telefon och frÄgorna stÀlldes efter ett förskrivet frÄgeformulÀr och det fanns möjlighet att Àven stÀlla följdfrÄgor.I resultatet presenteras det att flera kostchefer Àr överens om att mÄnga tillsatser Àr onödiga, men vissa mÄste finnas.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad sprÄkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien bestÄr av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur sprÄkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lÀrarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjÀlp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar pÄ att sprÄkpolicyn har skapats av lÀrarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag pÄ formuleringar av policyn.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasieelevers individuella lÀsvanor sÄvÀl som deras generella tankar och förestÀllningar kring lÀsning och dÄ Àven vad som motiverar deras lÀsning. Vidare Àr syftet att undersöka hur gymnasielÀrares undervisningsmetoder och arbete för att frÀmja elevers lÀsning. De metoder som har tillÀmpats i denna uppsats Àr tvÄ kvalitativa lÀrarintervjuer, en gemensam kvalitativ intervju med fem gymnasieelever samt en enkÀtundersökning med 27 elever.Resultatet pÄvisar ett lÀsintresse hos eleverna, men att detta intresse krÀver mer tid Àn vad eleverna har till förfogande. Eleverna i undersökningen menar att skolarbete samt sociala aktiviteter prioriteras före lÀsning. LÀsning Àr istÀllet nÄgot som sker under ledighet, sÄsom sommarlov.

Syftet med denna studie Àr att analysera och söka förstÄelse för hur genus framtrÀder i bilderboken i bÄde text och bild. VÄrt syfte Àr Àven att föra en diskussion med pedagoger om deras yttranden och tankar kring genus i bilderboken. VÄra frÄgestÀllningar i studien blir dÀrför: Hur framtrÀder genus i bilderboken? Vilka tankar uttrycker pedagoger i förskolan om genus och genus i bilderboken? Hur yttrar sig pedagoger i förskolan om bilderboken i förhÄllande till det formulerade uppdraget om genus i Lpfö 98? UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att analysera sex bilderböcker i bÄde text och bild, samt intervjuat fyra verksamma förskollÀrare som arbetar pÄ en förskola i Malmö. Tidigare forskning som vi har anvÀnt oss av dÄ vi har fördjupat oss i vÄrt problemomrÄde Àr genus, genus i bilderboken och genus i förskolan.

Alla har i varierad utstrÀckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsÀtt om den skiftar beroende pÄ vem som tillfrÄgas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang Àr grundlÀggande förutsÀttningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgÄng. Skolan har under lÄng tid prÀglats av olika maktförhÄllanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vÄrdnadshavare gemensamt Àr ansvariga för elevens skolgÄng, dÀrmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till barn i Ärskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ djupare kunskaper inom omrÄdet stress eftersom det blir ett allt större problem i vÄrt samhÀlle. Jag vill undersöka elevernas och personalens uppfattning om stress. I arbetet för att motverka stress i skolan Àr avslappning en del. Jag vill ta ocksÄ reda pÄ om avslappningstrÀning ger en positiv effekt pÄ barn. Mina frÄgestÀllningar handlar om stress, hur den yttrar sig, vilka orsakerna Àr och hur man kan motverka stress hos barn.

Syftet för den hÀr undersökningen Àr att försöka se och belysa vad som utmÀrker verksamheten i en barngrupp pÄ en mÄngkulturell förskola. Detta syfte har delats in i tre frÄgestÀllningar-     Vad har pedagogerna för pedagogiska tankar kring sin verksamhet?-     Hur arbetar pedagogerna med sprÄk?-     Hur ser samarbetet mellan förskola och hem ut?Undersökningsmetoden för arbetet har varit kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar med mÄngkulturella barngrupper.Resultaten jag har fÄtt fram kring vad som utmÀrker sig under de olika frÄgestÀllningsrubrikerna visar att pedagogerna menar att de;-     arbetar mer konkret Àn i icke mÄngkulturella förskolor, och att de försöker vara mer nÀrvarande i barnens lek, för att hjÀlpa barnen med sin tvÄsprÄkighet;-     upplever att personal med annat modersmÄl Àn svenska Àr en stor tillgÄng i verksamheten, likvÀl som resursen modersmÄlspedagog, som finns i de rektorsomrÄden jag gjort min undersökning i. De uppger Àven att de uppmuntrar barnen att anvÀnda olika sprÄk i förskolan;-     tycker att samarbetet mellan förskolan och förÀldrarna fungerar bra, och att förÀldrarna Àr delaktiga i verksamheten. De poÀngterar Àven att kontakten med förÀldrarna Àr viktig, och att man mÄste vara tydlig, dÄ det kan vara sprÄkförbistringar..

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Mitt syfte med den hÀr undersökningen Àr att undersöka pedagoger, förÀldrar och barns tankar om den fria leken i förskolan. Jag vill Àven titta pÄ hur pedagogerna jobbar, med hjÀlp av de leksaker som köps in, för att inspirera barnen till lek..

Denna studies syfte Àr att undersöka förskollÀrares tankar kring naturvetenskapen i förskolan. Studien Àr kvalitativ och vi intervjuar förskollÀrare för att fÄ fram hur deras erfarenhet och förestÀllningsvÀrld ser ut betrÀffande naturvetenskapen i förskolan. Ett av lÀroplanens mÄl för förskolan Àr att utveckla barns förstÄelse för sin omvÀrld och enkla naturvetenskapliga fenomen dÀr arbetet ska ha sin utgÄngspunkt ur barnets perspektiv. Det Àr förskollÀrarens ansvar att arbetet i barngruppen genomförs sÄ att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Studien visar att majoriteten av förskollÀrarna tÀnker kring naturvetenskapen som nÄgot de finner i barns vardagliga aktiviteter utifrÄn deras intresse och nyfikenhet. UtifrÄn detta förhÄllningssÀtt hittar de tillfÀllen att synliggöra naturvetenskapliga fenomen. FörskollÀrarna anser att naturvetenskap synliggörs först och frÀmst genom att vara ute i skogen.  Upplevelser i naturen engagerar alla sinnen dÀr naturmaterial har stor betydelse för att fÄnga barnens intresse att undersöka och forska vidare. I undersökningen framgÄr att förskollÀrarna saknar en djupare kunskap i det naturvetenskapliga Àmnet för att utnyttja fler situationer till naturvetenskapligt lÀrande.

Syftet med föreliggande studie Àr att analysera hur begreppet social hÄllbar stadsutveckling fylls med innehÄll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anstÀllda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen Àr att skapa en socialt hÄllbar stadsdel.Empirisk data Àr hÀmtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema.Resultaten frÄn studien visar att Äterkommande teman vad gÀller socialt hÄllbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stÀrkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förstÄelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestÄende av rumsligt separerade stadsdelar framstÀlls som en orsak till varför staden Àr segregerad.