De större hjÀlporganisationerna organiserade sina hjÀlpinsatser pÄ liknande sÀtt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell frÄn nÄgon systerorganisation. DÀrefter gjordes en sammanstÀllning av hjÀlpbehovet, innan man skickade det som behövdes till omrÄdet, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet pÄ plats eftersom de kÀnner bÀst till sitt lands samhÀllsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utlÀndska bistÄndarbetarna kunde vÀnda sig till sin systerorganisation för rÄd och stöd i frÄgor rörande den kultur de befann sig i.Medias roll under och efter katastrofen har varit bÄde informativ och granskande, men den kunde ocksÄ vara spekulativ och osaklig.

FÄ samhÀllsproblem har under de senaste Ären mött sÄ allmÀn uppmÀrksamhet som ungdomsbrottsligheten. Den polisanmÀlda ungdomsbrottsligheten har i stort sett följt brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begÄngna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden. Detta Àr en komparativ uppsats som Àr inriktad pÄ ungdomsbrottsligheten i tvÄ av Malmö stadsdelar dÀr vi undersöker antalet polisanmÀlda ungdomar till socialtjÀnsten mellan Ären 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmÀlda, analyserat brottstrender och i den mÄn det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillÀmpas frÄn socialtjÀnstens hÄll för att motverka ungdomsbrottslighet samt förhindra fortsatt brottslighet hos redan polisanmÀlda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid vÄra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar ungdomsbrottsligheten. VÄra resultat har delvis stÀllts i relation till hur ungdomsbrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige. Vi har i uppsatsen anvÀnt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt stÀllt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.

Privata sÀkerhetsföretag verkar i dag i stor utstrÀckning etablerat sig som en del i eller parallellt med den vÀstliga militÀra styrkestrukturen, framför allt i USA. Uppgifterna som de privata sÀkerhetsföretagen löser Àr till huvudsak uppgifter som traditionellt tidigare lösts av militÀra förband.Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och kartlÀgga debatten om privata sÀkerhetsföretag i USA. Min frÄgestÀllning Àr om instÀllningen till den privata aktören inom den militÀra styrkestrukturen förÀndrad och vad Àr det som debatteras rörande den pÄgÄende och ökande privatiseringen av den militÀra styrkestrukturen?För att ta mig an uppgiften pÄ ett vetenskapligt sÀtt har jag valt att anvÀnda kvalitativ innehÄllsanalys. Jag har dÀrför valt att utgÄ frÄn Lennart J.

I Sverige drabbades 1999 över 45.000 mÀnniskor av cancer. MÄnga av de insjuknade hade barn och ungdomar i skolÄldern. Barn och ungdomar Àr de som fÄr leva lÀngst med sina trauman och eventuell förlust av förÀlder. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ kÀnnedom om och belysa barns upplevelser av att ha en förÀlder med cancersjukdom; deras tankar om förÀlderns cancer, hur de pÄverkas av förÀlderns cancersjukdom samt vad hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kan göra för att hjÀlpa dem hantera situationen pÄ bÀsta sÀtt. En analys av tio artiklar genomfördes.

Syftet med denna undersökning har varit att belysa och ta del av respondenternas tankar kring arrangerade Àktenskap. Metoden inkluderar en kvalitativ studie, dÀr det valts att utgÄ ifrÄn en hermeneutisk ansats. Undersökningen innefattas i form av intervjuer med fyra unga tjejer med muslimsk bakgrund, som inte Àr ?svenskfödda?. Respondenterna fick svara pÄ ett antal frÄgor kring deras tankar om arrangerade Àktenskap, dÀr intervjumanualen har delats in i olika kategorier.

NÀr det gÀller utövandet av vÄld Àr gruppen mÀn kraftigt överrepresenterade. MÀns utövande av vÄld Àr ett samhÀllsproblem som i allra högsta grad Àr relevant för socialt arbete. Uppsatsens syfte var att fÄ en ökad kunskap om relationen mellan manlighet och vÄld samt mÀns tankar om manlighet och vÄld. Förutom en genomgÄng av tidigare forskning genomfördes kvalitativa intervjuer med fem mÀn om deras tankar kring manlighet och vÄld. Ett strategiskt urval anvÀndes i syfte att fÄ fram informanter som uppvisade stor variationsbredd.

Syftet med vÄr studie har varit att fÄ klarhet i vilka tankar och Äsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 Är utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utstrÀckning individernas familj, vÀnner samt massmedia ligger till grund för deras Äsikter och vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om sÄ skulle bli aktuellt. De frÄgestÀllningar vi valt att undersöka i vÄr studie Àr vad unga vuxna har för tankar och Äsikter om arbetsförmedlingen, vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök samt vad som pÄverkat dem i sitt stÀllningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus pÄ familj, vÀnner och massmedia. De teoretiska begrepp vi anvÀnt oss av Àr socialisation, sociala roller, identitet, i vÄr teoridel kommer vi Àven att belysa massmedias pÄverkan pÄ individen. VÄra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur mÀnniskan pÄverkas av yttre faktorer som familj, vÀnner och massmedia. Den ger ocksÄ förklaring pÄ hur samhÀllet tillskriver olika yrkesbenÀmningar egenskaper som mÄnga sedan tar till sig och lÄter sig pÄverkas av.

PROBLEM: MiljöfrÄgor innefattar ofta komplexa samband som Àr svÄra att analysera och presentera pÄ ett enkelt sÀtt utan att göra grova förenklingar. DÀrför finns det ett behov av verktyg som Àr lÀttanvÀnda utan att för den skull gör avkall pÄ transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hÄllbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hÄllbar utveckling.SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ verktygs lÀmplighet för att fram­stÀlla indikatorer för hÄllbar stadsutveckling. Dessa indikatorer anvÀnds sedan för att utvÀrdera miljöpÄverkan frÄn uppvÀrmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil.METOD: TillvÀgagÄngssÀttet Àr en induktiv metod dÀr vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat.RESULTAT: EFFem Àr ett transparent och lÀttanvÀnt verktyg att anvÀnda för att skapa indi­katorer som visar pÄ undersökta projekts hÄllbarhet. Resultaten Àr nyanserade men inte alltid entydiga.

Jag och tre studenter har tillverkat ett material som utgörs av en flanosaga som Àr tÀnkt att anvÀndas som grund för samtal kring teknik och genus. Detta Àr en undersökning som syftar till att ta reda pÄ vad ett antal pedagoger, verksamma inom förskola och förskoleklass, har för tankar och Äsikter kring det material vi tillverkat. Fem pedagoger har intervjuats och förutom tankar kring materialet har de Àven fÄtt berÀtta om deras verksamheter ? ur tekniksynpunkt och genussynpunkt samt hur de ser pÄ teknik och genus i allmÀnhet. Pedagogernas resonemang kring teknik och genus ser ungefÀr lika ut med nÄgot undantag.

Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frÄgan har stÀllts till en barngrupp för att deras Äsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fÄtt berÀtta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin Äsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en sjÀlv bestÀmmer vad den vill lÀsa om.

Hemuppgiften Àr ett viktigt moment inom sÄvÀl Funktionell familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). MÄlsÀttningen med denna uppsats var att utröna om, och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt, hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingÄng var att de interaktionistiska hemuppgifterna kommit att ersÀttas av de mer beteendeorienterade som ingÄr i DBT.De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla pÄ en öppenvÄrdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nÀmnda Funktionella familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2).Syftet med studien var att, dels via en enkÀtundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstÄ mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av hemuppgiften. Fokus lÄg pÄ den relationella hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nÀmnda team förvÀntas konstruera utifrÄn tillhandahÄllen FFT-manual.Resultatet visade pÄ en relativt stor bredd nÀr det gÀllde terapeuternas syn pÄ och tillÀmpning av hemuppgiften, men det generella mönstret pekade pÄ att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade sÄvÀl relationella som beteendeorienterade hemuppgifter. Vad som framkom Àr dock ett behov av och en önskan frÄn familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man gÄr tillvÀga dÄ man faststÀller och ger en familj en relationellt orienterad hemuppgift.

Syftet med studien var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket utifrÄn kÀnslor, tankar, stöd och bemötande. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som arbetat pÄ GÀvle sjukhus mellan 6-18 mÄnader. Resultatet redovisades utifrÄn studiens frÄgestÀllningar och visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde mÄnga olika kÀnslor och tankar inför sin nya yrkesroll. KÀnslor sÄsom rÀdsla, nervositet och förvÀntan var nÄgra exempel. Stödet och bemötandet frÄn andra sjuksköterskor och nÀrmaste chef var övervÀgande bra, medan bemötandet frÄn under-sköterskor och lÀkare upplevdes som mindre bra.

Barnmisshandel Àr ett globalt folkhÀlsoproblem som existerar vÀrlden över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhÀllsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning bÄde nationellt och internationellt i Àmnet. Det har dock gjorts fÄ kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, kÀnslor och attityder kring barnmisshandel.Datamaterialet var frÄn den nationella kartlÀggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel Är 2000. Man genomförde en enkÀtundersökning om uppvÀxtförhÄllanden som sÀndes ut till 2 500 slumpmÀssigt utvalda tjugoÄringar i Sverige.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka utvecklingsmaterial som anvÀnds pÄ förskolorna i en mindre kommun i Sverige och om anvÀndandet av dem kan leda till att enskilda barn bedöms. Ett annat syfte var att ta del av förskollÀrares tankar kring begreppet bedömning dÄ vi sjÀlva ville ha en ökad förstÄelse för detta begrepp. Vi valde att anta en hermeneutisk ansats och arbetade pÄ ett kvalitativt arbetssÀtt. För att samla in resultat till vÄr studie genomfördes intervjuer. Intervjuerna skedde med utbildade förskollÀrare.

Abstrakt FÄ samhÀllsproblem har under de senaste Ären mött sÄ allmÀn uppmÀrksamhet som ungdomsbrottsligheten. Den polisanmÀlda ungdomsbrottsligheten har i stort sett följt brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begÄngna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden. Detta Àr en komparativ uppsats som Àr inriktad pÄ ungdomsbrottsligheten i tvÄ av Malmö stadsdelar dÀr vi undersöker antalet polisanmÀlda ungdomar till socialtjÀnsten mellan Ären 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmÀlda, analyserat brottstrender och i den mÄn det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillÀmpas frÄn socialtjÀnstens hÄll för att motverka ungdomsbrottslighet samt förhindra fortsatt brottslighet hos redan polisanmÀlda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid vÄra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar ungdomsbrottsligheten. VÄra resultat har delvis stÀllts i relation till hur ungdomsbrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige. Vi har i uppsatsen anvÀnt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt stÀllt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.