Den utgÄngspunkt vi har valt till vÄrt arbete Àr ?skolledares tankar och motiveringar till den sÀrskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man pÄ inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap frÄn elever i SUG? Hur ser man pÄ det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för Àmnet Àr den variation av SUG som vi mött i vÄr utbildning och under vÄr verksamhetsförlagda tid.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra ett traditionellt lÀromedel och ett digitalt lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrningen i Ärskurs 1. FrÄgestÀllningarna som vi valt för att uppfylla vÄrt syfte Àr följande: Vilken lÀs- och skrivmetod bygger det traditionella och det digitala lÀromedlet pÄ? Vilket innehÄll har lÀromedlen och hur förhÄller sig innehÄllet till kursplanen i svenska för Ärskurs 1-3? Vilka framtrÀdande skillnader finns mellan ett traditionellt lÀromedel och ett digitalt lÀromedel med avseende pÄ lÀrarhandledning, innehÄll och illustrationer? För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört en kvalitativ textanalys. Vid analysen av lÀromedlen konstruerade vi ett analysverktyg med utgÄngspunkt i kursplanen för svenska samt frÄgor berörande den analytiska lÀs- och skrivmetoden.Resultatet visar att det traditionella lÀromedlet bygger pÄ den analytiska lÀs- och skrivmetoden medan det digitala lÀromedlet bygger pÄ den syntetiska lÀs- och skrivmetoden. Vidare visar resultatet att lÀromedlen förhÄller sig till kursplanens kunskapsomrÄden pÄ olika sÀtt.

Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nĂ€sta steg enligt Jimmie Åkesson Ă€r att fĂ„ 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras frĂ€mlingsfientlighet och annat, tycker jag det Ă€r angelĂ€get att undersöka vad partiet stĂ„r för. Syftet med detta arbete Ă€r dĂ€rför att undersöka och besvara frĂ„gan:Vilken syn har Sverigedemokraterna pĂ„ demokrati och de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, och visar de samma förhĂ„llningssĂ€tt till demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument?Metoden jag har anvĂ€nt för att göra denna undersökning Ă€r olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn pĂ„ demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; mĂ€nniskosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, dĂ€refter konstruerade jag en modell dĂ€r jag kunde besvara mina delfrĂ„gor genom att i tur och ordning titta pĂ„ vilken syn pĂ„ nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna. Slutligen gjorde jag en innehĂ„llslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit pĂ„ deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm.Resultatet jag kom fram till Ă€r att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, de delar inte den mĂ€nniskosyn och syn pĂ„ kultur, som prĂ€glar demokratiteorier och FN.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare pÄ barn- och ungdomsavdelningen bedömer förÀldrars omsorgsförmÄga utifrÄn ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angÄende förÀldraförmÄgan utifrÄn ett genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras pÄ en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, dÀr intervjuerna har utgÄtt frÄn konstruerade fallbeskrivningar, som Àr typiska för barnavÄrdsutredningar. HÀlften av deltagarnas intervjuer utgÄr frÄn en vinjett och hÀlften frÄn en annan, men vinjetterna Àr detsamma förutom att förÀldrarnas könstillhörighet Àr utbytta.

Man har mÄnga tankar inför aspirantperioden, och oroande frÄgor dyker upp. Det Àr mÄnga som kÀnner oro inför detta. Emelie Lagervall, ombudsman för studerandefrÄgor pÄ Polisförbundet, har diskuterat aktuella aspirantfrÄgor i Polistidningen. Hennes tankar stÀmmer överens med vÄra. Vi undrar t.ex.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund presenterar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt som utgörs av den utvecklingsekologiska teorin, förskolans fysiska miljö ur ett historiskt perspektiv och framvÀxt fram till Lpfö98, pedagogiska inriktningar samt aktuell forskning inom högskolan.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka förskolor som förÀndrat sin fysiska miljö efter medvetna pedagogiska tankar och visioner. Vi har för avsikt att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning kring den fysiska miljön samt beskriva olika miljöers utformning.METOD: Studien omfattar nio kvalitativa self-report, tre intervjuer med pedagoger och rektorer, samt observationer av den fysiska miljön pÄ tre förskolor. Datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat att pedagogerna framför allt Àr inspirerade av Reggio Emilia filosofin, men Àven att de Àr pÄverkade av andra pedagogiska influenser. Den fysiska miljön har utformats för att frÀmja barns samspel och lust att utforska, genom en öppen och genomskinlig atmosfÀr, ett överskÄdligt material och en inredning i barnens nivÄ. Pedagogernas visioner för framtiden handlar om hÄllbar utveckling, Ätervinningsmaterial, dokumentation och utomhusmiljön..

Syftet med denna underso?kning har varit att kartla?gga vilka delkonstruktioner av ko?n och sexualitet som elever i a?rskurs 7-9 har mo?tt i la?romedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att underso?ka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av ko?n och sexualitet har fo?ra?ndrats historiskt, med start 1958 fo?r att avslutas a?r 2013.De fra?gesta?llningar underso?kningen haft fo?r avsikt att besvara a?r:? Hur har beskrivningarna av ko?n och sexualitet konstruerats i a?mnet sex och samlevnad?? Hur har beskrivningar av konstruktioner om ko?n och sexualitet fo?ra?ndrats mellan 1958 och 2013 i la?roböckerna?Med hja?lp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologibo?cker fo?r grundskolans ho?gstadium studerats. Fo?r att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori anva?nts.

Syftet med denna studie var att undersöka mödrars upplevelser av hur överföring mellan mor och dotter kan se ut gÀllande kroppsuppfattning och utseende, samt hur överföringen kunde pÄverkas genom medvetna val i mödrars eget förhÄllningssÀtt till sina kroppar. Tidigare forskningsresultat visade att moderns förhÄllningssÀtt till den egna kroppen i relation till kost och motion pÄverkade döttrarnas Àtbeteende. De teoretiska utgÄngspunkterna var Bowlbys teorier kring anknytning, Meads den generaliserade och signifikante andre, Bourdieus begrepp hexis samt Chodorows teorier om modersfunktionen. Fem intervjuer med mödrar, i Äldern 35-45 Är genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in för att senare transkriberas.

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien Àr att visa förskollÀrares upplevelser av förhÄllandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns sprÄkutveckling. FrÄgestÀllningarna som arbetet bygger pÄ Àr: Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer pÄ förskolan? Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av verbal kommunikation i samlingssituationer pÄ förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollÀrare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för Àmnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgÄngspunkt frÄn Maurice Merleau-Ponty utifrÄn fenomenologin.

Shopping har genom tiderna alltid varit en kvinnlig syssla. Det var shoppingen som fick hemmafrun ut ur hemmet. Men tiderna förÀndras och i dag anvÀnds shopping som en social aktivitet mÀnniskor emellan. Dagens utbuds och informationsöverskott har lett till större förvirring bland konsumenterna. Ingen behöver sjÀlv lÀngre söka upp informationen, den kommer till dig.

Problem: Organisationer Àr socialt konstruerade, de formas och omformas kontinuerligt genom interaktionen individer emellan. Detta gör möten mellan mÀnniskor i den organisatoriska vardagen till intressanta studieobjekt. Alla möten pÄverkas av kÀnslor och individers sÀtt att hantera dessa. Denna uppsats undersöker hur kÀnslohantering, genom t.ex. sociala försvar, tar sig uttryck i möten samt vilka konsekvenser dessa uttryck kan tÀnkas fÄ för mötens genomförande Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att försöka tolka, och dÀrmed bidra till förstÄelse för hur en av dessa kÀnslor hanteras i mötessituationer, samt att belysa den eventuella betydelsen av Ätföljande sociala försvar för genomförandet av ett möte.

Radon is a hazardous substance that cannot be perceived by our senses. It has long been known that exposure to high radon levels for a long period of time will ultimately cause lung cancer. The Swedish Radiation Safety Authority estimates that 500 people die annually due to this. Although most of them are smokers, even non-smokers suffer from lung cancer caused by radon. The statutory value for radon in homes today is 200 Bq/mÂł.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka och problematisera homosexuella mĂ€ns upplevelser, erfarenheter och tankar kring deras ?komma ut?-process i förhĂ„llande till familjen. Studien undersöker vad mĂ€nnen upplever pĂ„verkade dem inför att ?komma ut? för sin familj och hur dessa faktorer pĂ„verkade mĂ€nnen. Även hur de förestĂ€llde sig att deras sexuella lĂ€ggning skulle kunna pĂ„verka familjen och relationer inom den, samt vilken roll och betydelse mĂ€nnen upplever att familjen har/hade i deras ?komma ut?-process.

PÄ 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benÀmningen pÄ det sociala könet. Forskare idag menar att det inte Àr en slump att kvinnor oftare Àn mÀn vÀljer yrken som krÀver en högre social kompetens, dÄ könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses mÀn vara bÀttre pÄ abstrakt matematik medan kvinnor har lÀttare för att anvÀnda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utstrÀckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vÄrt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare Ät nÀr det gÀller att ta till sig revisionsinformation?.