Syftet med vÄr studie var att lyfta fram de Àldres röster nÀr det gÀller införandet av Göteborgsmodellen. Vi ville undersöka deras upplevelser och tankar kring den nya utformningen av Àldreomsorgen. Vidare ville vi undersöka om Göteborgsmodellen kan beskrivas som salutogen. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat sex Àldre personer som har bistÄnd i form av hemtjÀnst och Àr boende i Göteborgs kommun. I den teoretiska delen av uppsatsen har vi beskrivit KASAM och det salutogena synsÀttet samt att vi utgÄr frÄn kommunikationsteori och beskriver en relationsbaserad kommunikationsteori.

Ett projekt om iakttagande. Att lÀsa av en annan mÀnniska Àr kanske det vi Àr allra bÀst pÄ. Vi övar oss varje dag i att förstÄ varandra.Vad berÀttar varje liten förÀndring i kroppshÄllning, blickar och rörelser?  Det Àr i den gemensamma uppfattningen och förstÄelsen vi kan mötas..

BakgrundFör att barn ska utvecklas till sjÀlvstÀndiga och demokratiska individer bör de fÄ vara medbestÀmmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och tema. För att samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och Äsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lÀr i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn ser pÄ medbestÀmmande i samling och tema pÄ förskolan. Vi vill ta reda pÄ vad medbestÀmmande innebÀr för förskollÀrarna och vilka förmÄgor förskollÀrarna anser att barn utvecklar genom att fÄ vara medbestÀmmande.MetodUndersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ fallstudie dÀr fyra förskollÀrare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestÀmmande för förskollÀrarna innebÀr att fÄ göra sin röst hörd och fÄ möjlighet att pÄverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs.

En kvalitativ undersökning dÀr 4 gymnasielÀrare intervjuas om sina attityder till och tankar kring arbetslag..

Allt sedan oljekriserna pÄ 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande vÀxt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mÄl inom EU om att energieffektivisera och frÄn och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara NÀra Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som Àr ett NNE-hus fÄr medlemslÀnderna göra sjÀlva. För att snart kunna bygga lÄgenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser frÄn demonstrationsprojekt. Kvaliteten pÄ energiberÀkningar behöver ocksÄ höjas nu nÀr efterfrÄgan av energieffektiva byggnader Àr större som krÀver uppföljningsunderlag frÄn olika fastigheter.Syftet med denna studie Àr att bidra till kunskaperna om erfarenheter frÄn demonstrationsprojekt inom lÄgenergibyggnader med fokus pÄ flerbostadshus med solfÄngare.

Mitt syfte med denna uppsats var att synliggöra de gode mÀnnen för ensamkommande flyktingbarn och ge en förstÄelse för vad uppdraget innebÀr. Jag ville ge en inblick i de gode mÀnnens situation och instÀllning till uppdraget. För att ta reda pÄ detta stÀllde jag frÄgan: Vad innebÀr det att vara god man för ensamkommande barn med avseende pÄ professionalitet och makt?Jag genomförde intervjuer med fem gode mÀn för ensamkommande flyktingbarn. Intervjuerna analyserade jag sedan med hjÀlp av nÄgra teorier och begrepp som jag fann relevanta.

Denna studie diskuterar hur kulturarv, i detta fall Friluftsmuseet Gamla Linköping, Àr uppbyggt och hur dess utformning gör att ansprÄk pÄ historisk representation och autenticitet. De tre mÀn som deltog som informanter i denna studie vet att Gamla Linköping Àr konstruerad genom omlokalisering av gamla byggnader till platsen, vilket skapar bilden av en liten stad i början av 1900-talet. Under intervjuerna med informanterna, frÄgade jag om de upplever Gamla Linköping som antingen ett museum eller en stadsdel - och svaret var komplex. I huvudsak ansÄg informanterna att Gamla Linköping Àr ett levande samhÀlle som illustrerar det förflutna.Jag har genomfört denna studie genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer pÄ Adventsmarknaden i Gamla Linköping. Genom de deltagande observationerna pÄ Adventsmarknaden blev det möjligt för informanterna att fortsÀtta reflektionen över vad och hur de uppfattar vara representativ och autentiskt i förhÄllande till Gamla Linköping miljön.Studien Àr indelad i fyra delar; Museum eller stadsdel?, DÄtiden i nutiden, Adventsmarknaden, Kulturarv - för vem?.

Syftet med vÄr studie var att belysa det faktum att homosexuella Àr en utsatt grupp som diskrimineras och om denna problematik möjligen kan förÀndras med hjÀlp av företags öppenhet. Vi har i vÄrt arbete bÄde vÀnt oss till stora och minde företag för att fÄ deras tankar kring hur problemet ser ut och se om företagen anser att de genom sitt sociala inflytande pÄverka andra genom den position de tagit pÄ marknaden. Vi har tittat pÄ hur de olika företagen ser pÄ reklam och hur det kommer sig att de valt att uppvisa sig pÄ det sÀtt de gjort. Genomförandet av studien har skett genom intervjuer med olika företag dÀr företagens tankar och attityder stÄr i fokus. Resultatet visade tydligt att alla företag kÀnner att det Àr viktigt med fler företag som visar sig gay-vÀnligt och att deras stÀllningstagande kan bidra till ökad tolerans.

Det finns en tankegÄng inom organisationer som möter mÀnniskor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstÄ hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvÄrden visar den sig genom att sjukvÄrdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vÄr studie haft som syfte att titta pÄ hur dokument, som bistÄr personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Med en kritisk blick pÄ kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har ocksÄ kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförstÄelse och inte lÄter individer vara fri frÄn redan konstruerade sanningar.

Den obeslutsamhet som finns kring val av framtida yrke och utbildning Àr ett vÀldigt intressant omrÄde, dÄ alla mÀnniskor stÄr inför de valen nÄgon gÄng i livet. Det kan finnas en rad olika faktorer som pÄverkar utbildnings- och yrkesval. Syftet med denna undersökning Àr att öka förstÄelsen kring ungdomars tankar angÄende framtida utbildnings- och yrkesval. Vi avser att undersöka de faktorer som frÀmst pÄverkar ungdomar inför deras utbildnings- och yrkesval och hur de planerar att ta sig dit. Genom att göra en kvalitativ undersökning fick vi en djupare förstÄelse för hur elever som lÀser sista Äret pÄ samhÀllsvetenskapliga programmet tÀnker kring sina utbildnings- och yrkesval.

Syftet med den hÀr studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk trÀning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och sjÀlvförtroende. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har intervjuat elever mellan sju och tolv Är, pÄ fyra skolor i SkÄne som har anpassad motorisk trÀning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkÀnde att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bÀttre motoriskt och kÀnner att de trivs och vÄgar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt trÀning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?mÄ-bra-kÀnsla? nÀr de Àr fysiskt aktiva.

Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ hur mÀnniskor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrÄn följande frÄgestÀllning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vÄr teoridel har vi utgÄtt frÄn ett konstruktivistiskt perspektiv dÀr vi fokuserar oss pÄ teorier kring konstruktion av identitet i allmÀnhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla Àr socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi anvÀnt teorier kring förestÀllningen om ?den andre?, som Àr en grundlÀggande utgÄngspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna fÄ veta hur mÀnniskor sjÀlv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vÄrt primÀrmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur vÄra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.

Jordens framtid Àr nÄgot som bekommer var och en. För att jag som pedagog ska kunna utgÄ frÄn mina elever vid planering av undervisning Àr det viktigt att jag Àr medveten om hur de tÀnker sig jordens framtid. Tror eleverna pÄ en hÄllbar utveckling, Àr eleverna optimister eller pessimister? Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring jordens framtid. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts gÀller hur eleverna tÀnker pÄ framtiden och om de sjÀlva kÀnner nÄgot engagemang för att gynna en hÄllbar utveckling.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever som gÄr i gymnasiet.

I samhĂ€llet Glumslöv, som ligger i SkĂ„ne, har en ny typ av radhus byggts, som kallas för sjĂ€lvuppvĂ€rmande hus, beroende pĂ„ att det inte finns nĂ„got konventionellt vĂ€rmesystem i huset. Det traditionella uppvĂ€rmningssystemet har istĂ€llet ersatts med en luft/luft-vĂ€rmevĂ€xlare i kombination med ett vĂ€rmebatteri om 900 W och extra vĂ€lisolerade konstruktioner. Idag finns det bara en- och tvĂ„planshus som fungerar som sjĂ€lvuppvĂ€rmande bostĂ€der och i takt med att det byggs mĂ„nga nya flerbostadshus i landet, sĂ„ kommer ocksĂ„ behovet att försöka minimera energikostnaderna att öka. I vĂ„rt arbete har vi för första gĂ„ngen testat sjĂ€lvuppvĂ€rmande konstruktioner för ett fyravĂ„ningshus. Husen har designats för ett projekt i Malmö som kallas Hammars park. Parken ligger i Sibbarp, som Ă€r ett omrĂ„de belĂ€get i Limhamn precis vid ÖresundsbrofĂ€stet. OmrĂ„det bestĂ„r av sammanlagt 21 hus med totalt 240 lĂ€genheter. Husen har konstruerats och dimensionerats för att huset ska ha ett bra inneklimat och klara av en lĂ„ng tidsperiod med ett minimum av underhĂ„ll. Enligt vĂ„r IDA databerĂ€kning kommer vĂ€rmeenergibehovet i en tvĂ„rumslĂ€genhet att vara ca 350 kWh/Ă„r, och för en fyrarumslĂ€genhet 950 kWh/Ă„r.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation pÄverkade deras etableringsprocess pÄ arbetsmarknaden och deras syn pÄ sin yrkeskarriÀr. SÀrskilt intresse riktades mot deras syn pÄ pendling och flyttning. De frÄgestÀllningar vi sökte svar pÄ var: Finns det skillnader i synen pÄ mobilitet det vill sÀga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? PÄverkar dessa skillnader respondenternas etablering pÄ arbetsmarknaden och yrkeskarriÀr? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt pÄverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi anvÀnde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp.