Det finns ca 22 000 frivilliga hemvÀrnssoldater i hela Sverige för att skydda och stötta samhÀllet vid svÄra katastrofer. Dessa hemvÀrnssoldater övar och utbildar sig för att kunna stötta, bemöta och lösa svÄra uppgifter som skogsbrÀnder, översvÀmningar, epidemier eller eftersök av försvunna personer. Genom ett frilligt engagemang finns hemvÀrnssoldaterna för samhÀllet. Men vad skall HemvÀrnet, Norrbottensgruppen göra för att behÄlla den engagerade personalen för att fortsÀtta att stötta samhÀllet? Varför slutar frivillig personal och vad motiverar och vÀrdesÀtter hemvÀrnssoldaterna i sitt frivilliga engagemang? Att behÄlla frivillig personal omfattar mÄnga olika faktorer som motiverar en individ i sin befattning.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.

Denna studie handlar om polisers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön samt med avseende pÄ hot och vÄld i arbetet. Genom en kvalitativ undersökning har intervjuer utförts med poliser för att fÄ en djupare förstÄelse. Slutsatsen för denna studie görs genom att svara pÄ frÄgestÀllningarna som Àr konstruerade för denna studie. Det finns tre frÄgestÀllningar: Hur pÄverkar psykosociala arbetsmiljöer polisers privatliv? Gruppdynamikens roll i psykosociala arbetsmiljöer? Faktorer som pÄverkar/motverkar psykosociala arbetsmiljöer? Polisernas upplevelser pÄ sin psykosociala arbetsmiljö var varandra vÀldigt lika.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i om förskollÀrare Àr medvetna om hur de utformar innemiljön pÄ förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollÀrarna utformar miljön sÄ att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn.FrÄgestÀllningar:Vad har förskollÀrarna för tankar kring den pedagogiska miljön pÄ förskolan?Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna?Hur utformar förskollÀrarna miljön sÄ att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn?Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgÄngspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger pÄ data bestÄende av sex intervjuer med förskollÀrare och observation av innemiljöerna pÄ de förskolor som de Àr verksamma i.VÄrt resultat visar att förskollÀrarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara förÀnderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgÄngspunkten vid utformningen.

Avsikten med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka hur könsstereotyper skapas genom att titta pÄ hur kvÀllstidningarna konstruerar och reproducerar kön/genus nÀr de representerar en kvinnlig respektive manlig Idol-vinnare och vilken betydelse det kan fÄ för meningsskapande processer. Jag har tittat pÄ tvÄ kvÀllstidningars artiklar dagen efter vinsten för Idol-Agnes 2005 och Idol-Markus 2006 och gjort en kritisk diskursanalys pÄ artiklar, bilder och Idol-postrar för att undersöka vilka bakomliggande diskurser som blir synliga i hur tidningarna vÀljer att representera en kvinnlig respektive manlig vinnare. Till min hjÀlp har jag haft Judith Butlers teori om genus som en performativ akt och den heterosexuella matrisen, Stuart Halls tankar om representation och stereotyper, och van Zoonens feministiska mediestudier och tankar kring manliga och kvinnliga blickar. För att förklara vilka rutiner och normer som styr en medieproduktion av en text har jag anvÀnt mig utav Atheide och SnowŽs medielogikbegrepp. Jag har gjort en kvalitativ analys utifrÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att komma samhÀllets diskurser pÄ spÄren.

Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen ? Emotionell trÀning i praktiken ? Elevers tankar och upplevelser av emotionell trÀning. (EQ as phenomenon ? Emotional intelligence in practice ? Student?s thoughts and experiences of emotional training).

Huvudsyftet var att ta reda pÄ vad förskolebarn kan och tÀnker kring vattnets kretslopp och vattnets betydelse för allt liv pÄ jorden. Samtidigt syftade undersökningen till att ta reda pÄ pedagogernas arbetssÀtt och tankar kring dem. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sÄvÀl pedagoger som barn. Intervjuerna har spelats in och sedan transkribetats för att dÀrefter analyseras. Resultatet av undersökningen visar att barnen har god kÀnnedom om vattnets kretslopp och vattnets betydelse för livet pÄ jorden.

Sammanfattning Föreliggande uppsats undersöker elevers tankar och funderingar kring existentiella frĂ„gor, men Ă€ven frĂ„gor som rör elevernas sociala nĂ€rmiljö och deras framtidstankar. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning, inspiration till upplĂ€gget av undersökningen har jag bland annat hĂ€mtat frĂ„n tidigare genomförda undersökningar. Undersökningen Ă€r utförd dels pĂ„ en skola belĂ€gen i Malmö, i en stadsdel prĂ€glad av kulturell mĂ„ngfald, den andra skolan i ett samhĂ€lle pĂ„ Österlen med en mer homogen etnisk bakgrund. Resultatet av undersökningen visar att de frĂ„gor som Ă€r mest aktuella för elever i Ă„rskurs Ă„tta i den utvalda undersökningsgruppen, handlar om tankar och funderingar kring om det finns liv efter döden, om vad som Ă€r rĂ€tt och fel i livet, hur framtiden kommer att se ut, om man kommer att fĂ„ arbete nĂ€r man Ă€r klar med skolan, vad man ska göra efter grundskolans slut, samt hur den egna familjebilden kommer att se ut. Resultatet Ă„skĂ„dliggör mĂ„nga likheter mellan min egen studie och tidigare gjorda undersökningar.

Syftet med studien har varit att fÄ veta mer om hur elever pÄ en högstadieskola, som Àr sÄ kallade korridorvandrare, upplever sin skolgÄng, och om varför dessa elever inte Àr i klassrummen. Korridorvandrare Àr elever som inte gÄr pÄ sina schemalagda lektioner, utan istÀllet uppehÄller sig ute i skolans övriga utrymmen.För att ta del av elevernas tankar, anvÀndes semi-strukturerade intervjuer med ett antal elever pÄ en högstadieskola. Eleverna intervjuades en och en utifrÄn en i förvÀg framtagen intervjuguide, men dÀr elevernas svar skapat olika följdfrÄgor som i sin tur gett olika intressanta svar. Resultatet av studien visade bland annat pÄ att relationerna mellan skolans personal och eleverna var oerhört viktig, dÄ eleverna ÀndÄ menade att de trivdes i skolan och alla de intervjuade eleverna hade nÄgon vuxen pÄ skolan som de kunde prata mer med och som de kÀnde tillit för. Vidare var elevernas önskan att skolan skulle ha mindre grupper, mindre klasser, sÄ att eleverna lÀttare kunde fÄ den hjÀlp de kÀnde att de behövde av lÀrarna. .

Negativöverspridning frÄn arbetsliv till privatliv och frÄn privatliv till arbetslivuppkommer nÀr beteenden, humör, stress eller kÀnslor frÄn den ena sfÀren pÄ ettnegativt sÀtt pÄverkar den andra sfÀren. Denna uppsats har en kvalitativ ansatsoch undersökte lÀrares upplevelse av negativ överspridning mellan arbetsliv ochprivatliv och tvÀrtom. Respondenterna var 16 lÀrare inom grundskola ochgymnasieskola som förde dagbok kring negativ överspridning. De typer av negativöverspridning som nÀmndes oftast var 1) hög arbetsbelastning, 2) tankar ellerkÀnslor som stör, 3) trötthet, 4) problem med andra mÀnniskor samt 5) problemmed maskiner. Resultatet visade att respondenterna rapporterade mer negativöverspridning mellan arbetsliv och privatliv Àn tvÀrtom.

Problem/Bakgrund: Fler och fler mÀnniskor vÀljer att skriva sÄ kallade bloggar pÄ nÀtet, vilket Àr ett slags offentliga dagböcker dÀr man skriver om privata och personliga saker potentiellt tillgÀngligt för hela vÀrlden. Hur kommer det sig och vad innebÀr det för vÄra förestÀllningar om vad som Àr privat och vad som Àr offentligt?Syftet med uppsatsen Àr för det första att undersöka vad den allmÀnne bloggaren skriver om. Efter ett undersökningsschema har 150 svenska vardagslivsbloggar analyserats vad gÀller innehÄll, sprÄk, information om bloggaren, samt kommentarer och möjlig tÀnkt lÀsare. UtifrÄn begreppen privat/offentlig, social narcissism, kommunikation och andra undersökningar av bloggar har jag sedan försökt analysera varför man publicerar sina personliga tankar och vardagliga trivialiteter pÄ nÀtet.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av geografiska informationssystem (GIS) finna ett omrÄde i nÀrheten av Borensberg tÀtort som Àr lÀmplig för utökning av tomter för friliggande enfamiljshus. Inom det valda omrÄdet ska sedan ett vÀgnÀt tas fram för trafikförsörjning. VÀgnÀtet ska dras dÀr lutningen Àr som lÀgst, binda samman det befintliga vÀgnÀtet och ge ett bra relationstal baserat pÄ antal meter ny vÀg per antal nya tomter.Borensberg Àr en boendeort med ett ökande antal invÄnare. DÀrför har Motala kommun i en översiktsplan faststÀllt att det minst ska finnas tio byggnadsklara tomter för fristÄende villor i beredskap för försÀljning varje Är och Àven tomter för flerbostadshus med ett genomsnitt av fem lÀgenheter per Är.Data som har anvÀnts för att genomföra analysen bestÄr av ortofoton, digital höjdmodell, ArcGIS data i vektorformat och egenhÀndigt tagna digitala fotografier. För att hitta ett lÀmpligt omrÄde anvÀndes sex restriktionskriterier och tvÄ ickerestriktionskriterier.

Syftet med denna studie Àr att undersöka framstÀllningarna av grammatik i tre lÀromedel för grundskolans senare Är, Arena Faktaboken, Grammatiken i praktiken och Mango, samt att titta pÄ om de exempel som anvÀnds i lÀromedlen förefaller ligga nÀra elevernas eget sprÄk. Undersökningen Àr koncentrerad till ordklasser och satsdelar, dÄ det ofta Àr det som elever i grunskolans senare Är undervisas i.Tidigare genomförda studier har uttryckt kritik mot svensk grammatikundervisning och de lÀromedel som anvÀnds dÄ det har visat sig att lÀromedlens exempel ofta Àr konstruerade och ligger lÄngt frÄn det sprÄk som eleverna vanligtvis anvÀnder samt att lÀromedlens förklaringar Àr bristfÀlliga och ibland Àven felaktiga.Den undersökning som jag har genomfört visar att exemplen som anvÀnds för att beskriva olika grammatiska aspekter till större delen bestÄr av enkla, vardagliga ord och uttryck men att det i vissa fall förekommer exempel som ligger nÀra elevernas vardagliga sprÄk. FramstÀllningarna av grammatik i de undersökta lÀromedlen liknar varandra i stor utstrÀckning och stÀmmer relativt vÀl överens med de beskrivningar som finns i Svenska akademiens sprÄklÀra, men ett av de undersökta lÀromedlen har ett betydligt mer djupgÄende tillvÀgagÄngssÀtt dÀr eleverna erbjuds en detaljerad bild av det svenska sprÄket och dess grammatiska bestÄndsdelar och hur de samspelar och fungerar..

Cancer Àr en av vÄra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla Äldrar. Individer som drabbas kan genomgÄ nÄgon form av kris nÀr de fÄr diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Denna studie visar vad 4-5-Äringar har för uppfattningar om stjÀrnorna och solen, vad de tror att stjÀrnorna och solen Àr för nÄgot och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer i samband med att barnen mÄlar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns mÄnga uppfattningar inom omrÄdet hos barn 4-5 Är. En del uppfattningar Àr realistiska, en del fiktiva.