Arbetes utgÄngspunkt har varit att fÄ mer kunskap om vad som gynnar respektive missgynnar elevers lÀrande i matematik. Syftet har varit att i ett samtal ta del av SUM-elevers, elever i sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, tankar om deras matematikundervisning. För att samla in empirisk data har sex intervjuer med elever frÄn Ärskurs nio genomförts, men Àven en kortare klassrumsobservation har gjorts före intervjuerna. Teorin bygger pÄ socialkonstruktivism, ett sociokulturellt perspektiv och matematisk forskning.Resultatet pekar bland annat pÄ att eleverna behöver mer tid till att repetera och fördjupa kunskaperna, att undervisningen bör varieras, att lÀraren Àr mycket viktig samt kamratstödets vikt för elevernas lÀrande. Det framkommer ocksÄ att sjÀlvkÀnslan stÀrks av att eleverna har förkunskaper om det kunskapsomrÄde som klassen ska arbeta med och hur lÀrarens positiva förvÀntningar pÄ elevens matematikinlÀrning underlÀttar.

Detta examensarbete handlar om vad varför höglÀsning anses vara betydelsefull för förskolebarn. Den handlar Àven om hur pedagogen anser att de ska organisera och genomföra sagostunden pÄ förskolan samt vilket val av böcker som bör anvÀndas vid höglÀsningsstunderna. Den metod jag har anvÀnt mig av i examensarbetet Àr intervjuer och genom intervjuerna har informanternas viktiga aspekter lyfts fram kring höglÀsningen. Det finns tre olika yrkesutövare representerade som har olika tankar och funderingar kring höglÀsningen. De tre olika yrkena Àr förskollÀrare, specialpedagog och bibliotekarie.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Syftet med denna studie var att beskriva BVC-sköterskans reflektioner gÀllande amnings problem hos nyblivna mammor samt att beskriva BVC-sköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder.Studien var kvalitativ med en beskrivande design. Studien baserades pÄ intervjuer med Ätta kvinnliga BVC-sköterskor. Med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys bearbetades materialet. Resultatet presenterades utifrÄn ett tema BekrÀfta samt stödja mamman som bildades av kategorierna Tankar kring hjÀlpen mammor med amningsproblem fÄr, Tankar kring arbete med mammor som har amningsproblem, Skapa en positiv kÀnsla hos mamman och Praktiska rÄd vid amningsproblem. Slutsatsen var att BVC-sköterskorna strÀvade alltid efter att bekrÀfta samt stödja mamman.

Detta arbete Àr en studie och syftar till att ta reda pÄ hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhÄllande till Skolverkets allmÀnna rÄd och rekommendationer i frÄgan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat pÄ hur det praktiska arbetet pÄ fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte Àr tillrÀckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsÀtter med andra ord att den verksamhet som bedrivs Àr en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hÀnsyn till resursfördelning, storlek pÄ barngrupper och lÀmnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat pÄ Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sÀtt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.

I nutidssamhÀllet har mÀnniskors död förpassats till den professionella sfÀren. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgÄngspunkt frÄn erfarenheter, som personer vilka yrkesmÀssigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes dÄ förstÄelse för hur man pÄverkades av arbetet söktes. FrÄgestÀllningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka kÀnslor, förhÄllningssÀtt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan pÄ tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter mÀnniskors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.

Lagen sÀger att man inte fÄr uppföra byggnader sÄ att det riskerar mÀnniskors hÀlsa. Trots detta uppförs byggnader sÄ att ohÀlsa uppstÄr för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsÀkring. Syftet Àr att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsÀkra byggnaderna. MÄlet Àr att lyfta fram var i processen det finns risker nÀr det gÀller fuktsÀkring, och Àven ge förslag till förbÀttringar av arbetet med fuktsÀkringen.

Den hÀr undersökningen av en grupp andrasprÄkselever i gymnasieskolan försöker lyfta fram, skapa förstÄelse för och beskriva villkor för framgÄng i skolan hos andrasprÄkselever. De centrala frÄgorna kretsar kring sprÄkliga förutsÀttningar för lÀrande, behovet av stöd i sprÄk- och kunskapsutveckling, sjÀlvstÀndighet, inflytande och ansvar. Denna kvalitativa undersökning bygger dels pÄ en enkÀtundersökning och dels pÄ öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform. Inledningsvis deltog 21 andrasprÄkselever i enkÀtundersökningen. FrÄgestÀllningarna handlade om möjligheter och hinder för lÀrande, eget ansvar för studier, stödet hos lÀraren och samverkan mellan lÀrare.

SammandragSyftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i tvÄ ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsomrÄden ser pÄ leken i förskolan som ett redskap för sprÄkutveckling. Jag undersökte ocksÄ hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för sprÄkutvecklingen. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ intervju för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade Àven tidigare forskning som behandlar mitt Àmne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansÄg att leken var ett lysande redskap att anvÀnda för att utveckla barnens sprÄk.

Syftet med studien var att undersöka vilka tankar elever i Ärskurs 3 - 4 har om lÀslust. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 19 elever som gÄr i samma klass. I undersökningen framkom det att eleverna ansÄg att hemmiljön stimulerade mer till lÀslust Àn vad skolan gör. Eleverna berÀttade att de fÄr ont i ryggen nÀr de lÀser i skolan och menar att bekvÀma möbler Àr en förutsÀttning för att de ska kÀnna lÀslust vid lÀsning. Undersökningen visade ocksÄ att det har stor betydelse hur lÀstillfÀllena Àr organiserade för att eleverna ska kÀnna lÀslust.

Detta examensarbete handlar om inkludering och exkludering i förskolan. Teoretiska utgÄngspunkten i detta arbete Àr det fenomenologiska perspektivet, dÄ syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar upplever inkludering och exkludering i förskolan, vad förÀldrarna anser vart ansvarsfördelningen mellan hem och förskola gÄr samt hur förÀldrarna upplever dialogen mellan hem och förskola. För att samla in relevant data har jag anvÀnt mig av intervju med förÀldrar frÄn tvÄ olika förskolor för att fÄ en större vidd pÄ min insamlade data. FörÀldrarnas upplevelser och tankar om inkludering och exkludering Àr lika varandra, merparten av förÀldrarna hade samma tankar och upplevelser om just inkludering och exkludering. Ansvarsfördelningen mellan förÀldrarna och förskolan rÄder det delade meningar mellan förÀldrarna likasÄ dialog mellan förskolan och hemmet.

Bakgrund: Årligen insjuknar drygt 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Den frĂ€msta behandlingen Ă€r kirurgi, dĂ€r mastektomi Ă€r en av metoderna. Vid mastektomi tas all bröstkörtelvĂ€vnad och vĂ€vnad i riktning mot axillen samt mamill och aerola bort. Förutom tankar kring behandling och cancerdiagnos Ă€r detta ett ingrepp som Ă€ven pĂ„verkar upplevelsen av kropp och sexualitet oavsett om kvinnan Ă€r sexuellt aktiv eller inte. Sjuksköterskan bör ha förstĂ„else för vilken betydelse sexualiteten har för patientens vĂ€lbefinnande.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvÄrigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmÀrker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lÀrandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvÄrigheter har jag valt att utgÄ ifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att fÄ en förförstÄelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprÀtthÄlla och samverka kring barn i koncentrationssvÄrigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvÄrigheter, nÀr ett barn har svÄrigheter med att fokusera och följa instruktioner eller nÀr barnet inte Àr tillrÀckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framtrÀdande vid; övergÄngarna, nÀr det Àr stora barngrupper och nÀr det fattas personal pÄ avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter Àven vikten med en god lÀrande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid Àr pÄ samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bÀttre..

Under vintern 2004/2005 utförde Daniel Eriksson och Lars Jonsson detta examensarbete vid Land Systems HĂ€gglunds (LSH) i Örnsköldsvik. LSH tillverkar markgĂ„ende militĂ€ra fordon, till exempel Stridsfordon 90. CV90 har tvĂ„ band, vardera med nio hjul. Hjulet lĂ€ngst fram drivs av motorn och det lĂ€ngst bak strĂ€cker, med hydraulik, bandet till rĂ€tt nivĂ„. De övriga sju hjulen sitter fĂ€sta i fordonskroppen via pendlande armar.

Att penisen inte haft en betydande roll inom den socialpsykologiska forskningen rörande mÀns identitetsskapande, samtidigt som manskroppen blivit en tydligare fokuspunkt i media och samhÀllet de senaste Ären, Àr utgÄngspunkten för denna studie. En studie som syftar till att se hur mÀn konstruerar sin identitet utifrÄn sin kropp. I denna studie antogs ett diskursanalytiskt angreppssÀtt för att söka svar pÄ hur mÀn i Äldern 20-30 Är konstruerar sin identitet utifrÄn sin kropp med ett sÀrskilt fokus pÄ penisen och dess inverkan. Det utfördes Ätta stycken semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och kodades i programmet Nvivo. Utsagorna analyserades utifrÄn valda delar av olika diskursanalytiska angreppssÀtt och Àven Goffmans dramaturgiska perspektiv och hans teori om stigma, samt Butlers performativa idé om kön och Connells teori om hegemonisk maskulinitet.