sustainable development, environment.

UppvÀrmningskostnader för Àldre flerbostadshus utgör oftast en tung post i de löpande driftskostnaderna. Att som fastighetsÀgare se över vilka alternativ till uppvÀrmning det finns pÄ marknaden kan leda till stora besparingar i en vÀrld dÀr energikostnader bara ökar och ökar. Lamellhus frÄn perioden 1941-1960 utgör en stor andel av Sveriges bostadsbestÄnd och Àr i behov av modernisering. I denna rapport studerar vi uppvÀrmningskÀllorna fjÀrrvÀrme och grundvattenvÀrmepump för en sÄdan byggnad ur ett kostnads- och miljöperspektiv. Genom att skapa en modell av byggnaden i VIP Energy berÀknas behovet av tillförd energi för uppvÀrmning och tappvatten. Livscykelkostnader för de olika uppvÀrmningsalternativen berÀknas under en 20-Ärs period.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel anvĂ€nds Tensta som geografiskt omrĂ„de. Tensta var ett av de socialt utsatta omrĂ„den som skulle förbĂ€ttras inom ramen för storstadssatsningen.

Arbetet tar sin utgÄngspunkt i resan och blicken som faller pÄ de förbipasserande landskapen, vari det undersöker landskapet som representation i samband med identitet och det cirkulÀra sammanhang dÀr det fysiska landskapet faktiskt formas av vÄr bild av det. FrÄgestÀllningen om hur vi upplever förbipasserande landskap utforskas genom en teoribas och en sjÀlvobserverande fallstudie bestÄende av film, bild och skrivna reflektioner frÄn en resa i Sydeuropa frÄn sommaren 2013. Med utgÄngspunkt i konstteoretiska, turismvetenskapliga, kulturgeografiska, landskapsteoretiska och filosofiska texter utforskas landskapet som representation, identitet och verkligheten sÄ som vi uppfattar den. Susan Sontags essÀverk On photography (1977) anvÀnds som en röd trÄd i arbetet och fÄr representera tankarna kring representationens definition. I en ansats att luckra upp grÀnssnittet mellan ett konstnÀrligt och vetenskapligt förfarande Àr fallstudien en sjÀlvstudie dÀr jag i reflektionerna undersöker mig sjÀlv som studieobjekt och hur jag ser och har sett pÄ de förbipasserande landskapen under resan, samt hur min upplevelse förhÄller sig till den socialt konstruerade turisten.

De förestÀllningar om kvinnan som finns idag Àr alla konstruerade av samhÀllet vi lever i och den interaktion som sker oss mÀnniskor emellan. NÀr en kvinna gÄr över grÀnsen för den norm en kvinna anses ha anses hon ofta som onormal och avvikande. NÀr en kvinna intar platsen i en rÀttssal som tilltalad istÀllet för offer Àr det intressant att se hur aktörerna i domstolen beskriver kvinnan och hennes brottsgÀrning. Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka beskrivningar om kvinnan som uttrycks i domar frÄn brottsmÄlsrÀttegÄngar gÀllande drÄp och mord i Sverige. Det var sedan av intresse att se om dessa beskrivningar kunde relateras till olika genusförestÀllningar. Metoden för studien utgick frÄn en kvalitativ ansats och anvÀnde sig av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lÀrande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lÀrandet ville jag fördjupa förstÄelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers lÀsförmÄga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestÀmda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolÄr 1. Eleverna valdes ut pÄ grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal.

I bÄde den svenska och den danska kursplanen för historia pÄ grundskolan stÄr det att eleverna ska kÀnna till det egna landets kulturarv respektive historia. Men vad Àr kulturarvet och hur förmedlas det? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det svenska och det danska kulturarvet under en tidsperiod dÄ lÀnderna har mÄnga gemensamma beröringspunkter, d.v.s. svensk stormaktstid. Undersökningen jÀmför tre svenska och tvÄ danska historielÀroböcker.

I föreliggande examensarbete beskrivs de tankar en lÀkare kan ha innan, under och efter ett svÄrt patientbesked och om de riktlinjer som finns hjÀlper nÀr en lÀkare ska framföra ett svÄrt besked. Nio intervjuer genomfördes med lÀkare inom barnmedicin och onkologi. Resultaten visade att innan patientbeskedet kunde det kÀnnas jobbigt, men att de pÄminde sig sjÀlva att det inte var de som gjorde patienten ledsen utan sjukdomen. Under patientsamtalet lÄg fokus pÄ patienten och lÀkaren sÀtter sina egna emotioner Ät sidan för att ge patienten utrymme och för att ha kontroll över situationen. Efter patientsamtalet Àr kommunikation ett av de viktigaste momenten, att fÄ ventilera patientmötet med kollegor men Àven med familjen.

En kvalitativ studie kring nÄgra lÀrares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begrÀnsat till elever med lÀs och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre. för att genomföra den hÀr studien har jag valt att intervjua fyra lÀrare med behörighet att undervisa elever i Ärskurs tre i Àmnet svenska, dessa lÀrare valdes genom bekvÀmlighetsurval. LÀrarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gÀller IUP och elevers delaktighet men Àven att lÀrarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjÀlpa dem pÄ olika sÀtt för att de ska nÄ mlen för lÀsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrÄn Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som Àr ett centralt begrepp i studien..

Projektet omfattade undersökning och framtagande av ett solcellssystem med förmÄga att försörja ett FTX-system i ett flerbostadshus frÄn miljonprogrammet med el. För att kunna bedöma storlek och utformning av komponenter har information tagits genom:Informationssökning via databaser, kurslitteratur och intervjuerSimuleringar av solceller i datorprogrammet PVSYSTModulering av ventilationskanaler i datorprogrammet MagiCADSyftet var frÀmst att undersöka om det gick att fÄ fram ett teoretiskt fungerande system med avseende pÄ bÄde solceller och ventilation. Beroende pÄ vad resultatet blev skulle Àven ekonomin i projektet undersökas.Undersökningen visade att det teoretiskt ska gÄ att installera solceller för elframstÀllning som klarar av att tÀcka FTX-systemets elbehov pÄ Ärsbasis. Solcellerna bedöms Àven producera tillrÀckligt med el för viss övrig elkrÀvande utrustning under stora delar av Äret. Det visade sig Àven att det skulle gÄ att fÄ solcellerna ekonomiskt lönsamma om en kalkyltid pÄ 14 Är anvÀnds.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad lÀrare har för tankar om hÀlsa och hur deras tankar pÄverkar undervisningen inom Àmnet idrott och hÀlsa.  De huvudfrÄgorna som har stÀllts i den hÀr studien var: Vad Àr lÀrarnas tankar om hÀlsa? Vad lÀr idrottslÀrarna ut om hÀlsa under idrott och hÀlsa lektionerna? PÄ vilka sÀtt görs hÀlsoundervisningen meningsfull inom idrottsÀmnet? Hur kan idrottslÀrare utveckla omrÄdet hÀlsa inom idrottsÀmnet i skolan? MetodAnsatsen Àr den kvalitativa dÀr det utvalda verktyget Àr intervju med öppna frÄgor. Utöver de huvudfrÄgorna skapades det underfrÄgor för att föra diskussionen.  LÀrare som Àr yrkeserfarna och utbildade inom idrottsÀmnet hade eftersökts.  Dessa egenskaper var ett krav eftersom frÄgestÀllningarna berör hÀlsa inom Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna utfördes antingen pÄ plats eller via telefon och intervjufrÄgorna skickades i förvÀg.  Samtalen spelades in och transkriberades elektroniskt.  Alla lÀrarnas svar samlades under respektive frÄga för att underlÀtta analysen.  Svaren relaterades till den salutogena modellen.ResultatSex tillfrÄgade lÀrare frÄn Stor-Stockholm och sydöstra Sverige deltog. IdrottslÀrares tankar om hÀlsa handlade generellt om att ha en fysisk och psykisk hÀlsa sÄ att man orkar med sin vardag mentalt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt lÀranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks ocksÄ hur pedagoger anvÀnder sig av de naturvetenskapliga mÄlen i skogen för barns lÀrande, samt vilka övriga mÄl de brukar sig av i förskolans lÀroplan nÀr de vistas i naturen. Vi vill Àven ta reda pÄ om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med naturvetenskap i skogens lÀranderum. Studien har utgÄtt ifrÄn ett frÄgeformulÀr med övervÀgande öppna frÄgor som delats ut till pedagoger pÄ tio förskolor i tvÄ olika kommuner för att fÄ ett bredare underlag. Studiens resultat visar pÄ varför kompentensutveckling Àr viktig för pedagoger.

Projekt handlade om att skapa tvĂ„ olika modellgrunder av byxor till företaget Vintage by fĂ©. Företaget arbetar enbart med plaggskisser och mĂ„ttlistor och har tidigare haft passformsproblem med byxor. De vill dĂ€rmed ha modellgrunder att utgĂ„ ifrĂ„n till kommande byxor.Under projektet undersöktes vilka element som Ă€r viktiga för att kunna skapa en tajt byxmodell med stretch. Även vilka konstruktionsförĂ€ndringar som krĂ€vs samt hur tygvalet pĂ„verkar konstruktionen.Konstruktionen skedde pĂ„ en befintlig grund som vidareutvecklades till de nya modellgrunderna. Konstruktion, toiler, avprovning och analys av toiler genomfördes kontinuerligt under projektet.

Debattsidan i Dagens Nyheter har sedan 1980-talet varit en av Sveriges viktigaste opinionsbildare, och den fyller en vÀrdefull funktion för fri Äsiktsbildning i en vÀl fungerande demokrati. Denna studie fokuserar pÄ hur debattsidan förÀndrats under de senaste 25 Ären med utgÄngspunkt i kön (vem fÄr oftast komma till tals pÄ debattsidan, kvinnor eller mÀn? ? och hur har könsfördelningen utvecklats sedan 1980- talet?) och roll (exempelvis politiker, chefer och forskare).Vi har gjort en kvantitativ undersökning med början första helÄret som DN Debatt hade en egen sida i tidningen, 1985, fram till 2010. Med hjÀlp av konstruerade veckor har sju dagar per Är slumpmÀssigt valts ut.Resultaten visar att av vÄra författare (n = 498) Àr 75,3 procent av de undersökta författarna mÀn, och 24,7 procent Àr kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och mÀn minskar.

Bakgrund: Att inte veta hur saker och ting förhÄller sig, Àr att svÀva i ovisshet. Att leva i ovisshet och att inte veta hur ens framtid kommer att bli kan skapa funderingar som kan leda till olika reaktioner. SÄdana funderingar och reaktioner blir ofta synliga i berÀttelser om det intrÀffade. En berÀttelse Àr en skildring av ett hÀndelseförlopp muntligt eller skriftligt av verkliga eller pÄhittade hÀndelser. Genom berÀttandet fÄngas helheten upp och Äterskapar upplevelser och kÀnslor.