Syfte: Studiens syfte var att ta del av teamets samlade erfarenheter av deras uppfattningar om vilka kÀnslor, existentiella tankar och reaktioner döende patienter kan ge uttryck för, hur team-medlemmarna bemöter dessa samt deras uppfattning om teamets betydelse. Urval: Tio deltagare ur vÄrdteamet pÄ hospice, nio kvinnor och en man, deltog i studien. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysresultat: Analysarbetet resulterade i tre teman. Dessa teman var Döende patienters existentiella tankar och reaktioner, Personalens bemötande samt Teamets betydelse.

Det finns mÄnga undersökningar som över tid visar att större delen av alla IT-projekt som pÄbörjas upplevs som misslyckade av bestÀllaren.De agila metoderna involverar bestÀllaren i hög grad i projektet. FrÄgan vi vill fÄ svar pÄ Àr: Vilka effekter fÄr ett projektarbetssÀtt, med sin grund i Agile Manifestos vÀrderingar, pÄ bestÀllarens upplevelse av projektet och systemet som utvecklas? Vi ville undersöka om ett agilt arbetssÀtt bidrar pÄ ett positivt sÀtt till systemutveckling vad gÀller bestÀllarens nöjdhet med projektet och leveransen. För att sammanfatta olika agila metoder konstruerade vi ett ramverk. I detta ingÄr Agile Manifesto samt ett antal, av oss identifierade, kÀrnbegrepp och styrmedel.

Voice-over-IP (VoIP) Àr en samling teknologier för transport av digitaliserat tal över IP-nÀtverk. Den mest kÀnda applikationen för VoIP-teknik Àr internettelefoni. Processorer och grÀnssnittskretsar som kan realisera ett VoIP-system har utvÀrderats för anvÀndning i produkter med lÄga produktionsvolymer spridda över flera Är. Komponentkostnad, utvecklingskostnad och Àven hur lÀnge komponenterna kommer att tillverkas Àr viktiga faktorer att ta hÀnsyn till. Resultatet av studien Àr att generella signalprocessorer av den nya generationen, med arkitekturförbÀttringar som ger mer microcontrolleregenskaper, Àr de bÀsta kandidaterna.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som pÄverkar dem till lÀrande. FrÄgestÀllningarna vi stÀllde oss var: Vilka motivationsformer pÄverkar elevers motivation? Hur pÄverkas elevers motivation av lÀrmiljön, undervisningen samt elevens egen sjÀlvbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÄ vi intervjuade 24 elever i Äldrarna 10-12 Är.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gÄ i skolan, dÄ de sÄg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att fÄ en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Flera forskare menar att lÀroboken under lÄng tid varit det viktigaste hjÀlpmedlet för lÀrare i sin undervisning. LÀroböcker Àr ocksÄ en egen litteraturgenre, med speciella sÀrdrag och upplÀgg. Bland annat Àr innehÄllet i böckerna en reproduktion av vetenskaplig fakta, och det Àr upp till lÀroboksförfattaren att vÀlja ut den fakta som ska ingÄ. Jag har undersökt om det skett en utveckling av genusmedvetande bland lÀroboksförfattare, genom att analysera innehÄllet i historielÀroböcker för gymnasiet frÄn 1960-talet och fram till idag. Genus innebÀr den socialt konstruerade relationen mellan könen. Under samma period frÄn 60-talet och framÄt, har ocksÄ den vetenskapliga genushistorien vÀxt fram. I undersökningen kommer jag fram till att inte mycket hÀnt med lÀroböckerna under den tiden, trots att ett av de grundlÀggande kraven för gymnasiets verksamhet, enligt den senaste lÀroplanen - Lpf 94, Àr jÀmstÀlldhet mellan könen.

I FinspÄng tillverkas gas och Ängturbiner. Verksamheten gÄr under namnet Siemens Industrial Turbomachinery AB, som förutom att bygga upp turbiner som separata leveranser Àven projekterar kompletta kraftanlÀggningar, dÀr turbinerna ingÄr, för att producera elektricitet, Änga och vÀrme.Till de gasturbin kraftverk som levereras av Siemens Industrial Turbomachinery AB anvÀnds ett Simatic PCS-7 styrsystem för att kontrollera turbinerna. För PCS-7 styrsystemet kan mjukvaran Simatic PDM (Process Device Manager) anvÀndas för diagnostisk analys av automations komponenter och intelligenta fÀltenheter. MÄlet med examensarbetet Àr att kunna varna tidigare för fel pÄ automations komponenter och fÀltenheter sÄ att man kan förebygga stillestÄnds tider som kan uppstÄ i en anlÀggning. Examensarbetet visar vad för slags funktioner Simatic PDM har och hur programmet kan utnyttjas i en anlÀggning.Examensarbetet innehÄller en beskrivning av programmet Simatic PDM och PCS 7-styrsystemet.

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrÄn det faktum att de Àr pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestÄende av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det Àr att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstÀmde vÀl. Pojkar konstruerades som problembÀrare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. BÄde pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrÄgasatte detta.

Jönsson, Emelie och PĂŒtz, Sofie (2011). Genus i bilderboken: en kvalitativ studie av karaktĂ€rer ur ett genusperspektiv och pedagogers tankar och arbete kring detta. Malmö högskola: Fakulteten för lĂ€rande och samhĂ€lle. Studiens fokus ligger pĂ„ hur karaktĂ€rer i bilderböcker framstĂ€lls ur ett genusperspektiv och pĂ„ pedagogers tankar kring genus och bilderböcker. Syftet med studien Ă€r att granska böckernas texter och bilder ur ett genusperspektiv för att synliggöra och beskriva vilka könsmönster det finns i respektive bok. Syftet Ă€r Ă€ven att beskriva hur pedagoger tĂ€nker kring genus i bilderboken och hur de arbetar med detta i verksamheten. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Hur gestaltas karaktĂ€rerna utifrĂ„n ett genusperspektiv i de utvalda bilderböckerna? Hur tĂ€nker pedagoger kring genus i bilderböcker pĂ„ tvĂ„ utvalda förskoleavdelningar? Hur arbetar pedagoger pĂ„ de tvĂ„ valda förskoleavdelningar med bilderboken i den pedagogiska verksamheten? För att nĂ„ fram till ett resultat har observationer av barn, text- och bildanalys av bilderböcker och intervjuer med pedagoger genomförts.

Jag har i det hÀr arbetet inriktat mig pÄ att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trÀ- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter pÄ lÀrande. Min uppsats Àr genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkÀt undersökning. Syftet med detta examensarbete Àr studera hur tankar om sociokulturellt lÀrande gÄr att införliva i trÀ- och metallslöjden. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat med Àr dessa: Vad kÀnnetecknar sociokulturellt lÀrande? Kan sociokulturellt lÀrande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lÀrande inom trÀ- och metall slöjden? I hur stor utstrÀckning bedrivs trÀ- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kÀrnan i sociokulturellt tÀnkande Àr sprÄkets och kommunikationens betydelse för lÀrande.

Sundqvist, K & Svensson, A. VÄrdpersonalens syn pÄ Àldres sexualitet. En intervjustudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 hp. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2011.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pÄgÄendet av sin högskoleutbildning och som senarelÀgger sitt barnafödande. Syftet Àr att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senarelÀggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgÄngspunkter har hÀmtats frÀmst frÄn Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras pÄ Rational Choice.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frÄgor vi vill ta reda pÄ Àr hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns förmÄga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? VÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet Àr Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsÀtt. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att fÄ en inblick i hur pedagogerna vÀljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de roller som vi hör under sÀndningstid i radio Àr konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprÀtthÄlls under programmets tid. Uppsatsen Àmnar reda ut vad som synliggörs nÀr ett dramaturgisk perspektiv anvÀnds under en observation pÄ ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns nÄgra outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta pÄ hur pass fria programledarna Àr i sina roller och försöka utreda om det Àr mer styrt Àn vad vi som lyssnare uppfattar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förhÄllandet mellan Àmnesintegrering ochÀmnesindelning ur ett elevperspektiv. Denna undersökning bygger pÄ en kvantitativ metodoch tar sitt empiriska avstamp i 38 tidslinjer konstruerade av tvÄ Ättondeklasser. Den enaklassen har arbetat mycket under Àmnesintegrerade förhÄllanden och den andra har arbetatmycket under Àmnesindelade förhÄllanden. För att kunna jÀmföra klasserna valde vi ettkontrollbegrepp ? historiemedvetenhet.

VÄrt syfte med undersökningen var att fÄ fram barns och förÀldrars upplevelser och tankar kring fenomenet lÀxor. Vi ville ta reda pÄ hur lÀxor pÄverkar familjen och barnens fritid och om detta skapar problem eller leder till inlÀrning. Vi anvÀnde oss av den forskningslitteratur som fanns för analys av resultatet. Genom en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi anvÀnde oss av enkÀter med öppna frÄgor och intervjuer fick vi fram mÄnga olika Äsikter och tankar kring lÀxor. Resultat visar pÄ stora skillnader i arbetsbelastning och pÄverkan pÄ barnen.