Jag har upplevt under mina tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) att hallen Àr ett rum pÄ förskolan som inte anvÀnds sÄ aktivt, mer Àn till pÄ- och avklÀdning. För att fÄ en klar bild av anvÀndandet av hallen, gjorde jag en enkÀtundersökning med pedagoger pÄ tre olika avdelningar. För att styrka pedagogernas tankar gjorde jag Àven observationer pÄ en av förskolorna. Den insamlade empirin analyserades ur ett kvalitativt synsÀtt och resultatet presenterades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet delades in i kapitel utifrÄn vad jag observerat och vad pedagogerna har svarat i enkÀten.

Sociala medier. Vi delar med oss av vad vi tycker och kÀnner. Vi delar bilder pÄ vÄr familj och det senaste bullbaket till vÄra 600 ?nÀrmaste vÀnner?. Vi kommenterar och gillar andras inlÀgg.

AnvÀndningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse pÄ arbetsplatsen, och för anstÀllda pÄ till exempel callcenter Àr datorer ett oumbÀrligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; anvÀndningen av datorstöd kan Àven leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en mÀrkbart negativ inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgÄng och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvÀrderingsverktyg för att uppmÀrksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie pÄ ett callcenter anvÀnds för att visa pÄ hur anvÀndningen av datorstöd kan inverka negativt pÄ den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvÀrderingsverktyg. Detta syftar till att hjÀlpa organisationer och företagshÀlsovÄrd att uppmÀrksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till anvÀndningen av datorstöd, med hjÀlp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.

Denna uppsats handlar om lÀrares tankar och Äsikter om lÀxor. Underlaget Àr en kvalitativ intervjustudie med lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i vÀstra Sverige. Det som undersöks Àr hur lÀrare ser pÄ lÀxor, vad lÀrare har för Äsikter om lÀxor i förhÄllande till styrdokumenten samt vilka sociala omstÀndigheter lÀrarna anser att det kan finnas som pÄverkar eleven pÄ fritiden nÀr lÀxan ska göras. Vi kommer att undersöka lÀrares instÀllningar till lÀxor, deras tankar om lÀxors utformning, samt vilken anledning de som lÀrare har att ge dem. Denna information jÀmförs med den tidigare forskningen som bestÄr av kÀnda namn som Buell, Kohn, Cooper och Hellsten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad pedagoger i skolverksamheten har för tankar kring skolans arbete med jÀmstÀlldhet och genus. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad har pedagogerna för erfarenheter av jÀmstÀlldhetsarbete? Hur resonerar pedagogerna kring genus? PÄ vilket sÀtt arbetar man för att frÀmja ett medvetet tankesÀtt kring jÀmstÀlldhet och genus bland eleverna? Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer fick fyra pedagoger frÄn en liten skola i södra Sverige dela med sig av sina tankar och erfarenheter. I resultatet har det framkommit att jÀmstÀlldhet Àr ett misstolkat begrepp som kopplas samman med likabehandling. Det förekommer inget aktivt arbete med varken jÀmstÀlldhet eller genus i elevgrupperna, och de gÄnger detta diskuteras Àr vid enstaka tillfÀllen i undervisningen.

In this thesis the construction of identity within the EU is discussed. A thesis problem in three dimensions is used to explain the purpose of the construction, its realization and the consequences of such identity. These aspects show the complexity of the problems related to identity construction on a structural level.By using a post-modern and a social constructivist theoretical approach identity is presented as socially constructed by discourse. The theory of discourse makes it possible to analyze the development of an identity forming discourse within the EU and its status today.With an approach inspired by critical theory, we use discourse analysis as a methodological tool to illustrate the ideas that govern discourse, and in what way it is related to the social reality.The analysis states that the purpose of identity constructing is the striving for legitimacy. Without identification, the legitimacy is threatened.

Med Köpenhamnsskolans sÀkerhetiseringprocess som analysverktyg kan man tolka institutionaliserandet av apartheidpolicyn som en följd av att rasfrÄgan i Sydafrika under tiden efter andra vÀrldskriget sÀkerhetiserades. Den vita identiteten formades, med ett postmodernistiskt perspektiv, i och med denna process. Den samtida politiska diskursens konstruerade förestÀllningar om ?vi? och ?dem? blev en förutsÀttning för samhÀllets uppfattning om apartheidsystemets legitimitet. I och med apartheidregimens fall reverserades emellertid rasfrÄgan i sÀkerhetiseringsprocessen och introduceras Äter som politisk frÄga.

Det Àr inte lÀtt att kunna definiera begreppet Àldre, det finns yngre Àldre och Àldre Àldre. Det beror helt enkelt pÄ vem man jÀmför sig med, vilken perspektiv man pratar om, det kronologiska eller det sociala. Syftet med min uppsats Àr att fÄ bredare förstÄelse för hur de Àldre upplever att de blir betraktade i det postmoderna samhÀllet. Jag utgÄr ifrÄn socialkonstruktionistisk teori vilken förklarar verkligheten som en produkt av det sociala samspelet mellan mÀnniskor, dvs. vÄra uppfattningar om verkligheten Àr socialt konstruerade.

LÀroplanen (Lpo 94) slÄr fast att kunskap inte Àr nÄgot entydigt begrepp utan att kunskap kommer till uttryck i olika former ? sÄsom fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad elever sjÀlva anser att de erövrar för kunskaper under idrottslektionerna. Historiskt har idrottsÀmnet frÀmst förmedlat fÀrdighetskunskap och förstÄelsekunskap. Vi har genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning med 113 elever för att finna svaret pÄ vÄrt syfte.

Undersökningens syfte Àr att finna svar pÄ vilka svÄrigheter elever i matematik kurs B har inom algebra samt undersöka vad svÄrigheterna beror pÄ. Vi vill Àven undersöka hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser algebrauppgifter och sÀrskilt belysa vilka fel eleverna gör. För att tydligt knyta an till mÄlen i lÀroplanerna konstruerade vi ett algebratest med uppgifter frÄn de nationella proven, vilket genomfördes i en teknikklass med 25 elever. Detta test tillsammans med semistrukturerade intervjuer med tre av eleverna och tvÄ lÀrare kring elevernas test utgjorde vÄr metod för datainsamling i denna kvalitativa studie. Resultatet visar att eleverna har stora svÄrigheter med flera olika delar inom algebra i matematik B, exempelvis ekvationssystem, kvadratkomplettering och förenkling av uttryck.

Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var pÄ vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tÀnkte om bildernas funktion, uttryck och innehÄll. Dessutom undersöktes vad de tÀnkte om hur bilderna pÄverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en ökad förstÄelse för hur elever resonerar kring naturvetenskapliga fenomen. Jag har genomfört kliniska intervjuer med tolv elever frÄn förskoleklass samt Är 1 om hur de resonerar kring nÄgra vetenskapliga fenomen, med fokus pÄ vatten. Resultaten visar att eleverna gÀrna förmedlar sina tankar muntligt i intervjuerna. Det finns ocksÄ en stor spridning hos eleverna vilka kunskaper de har inom olika fenomen och spridningen Àr Àven stor vad gÀller huruvida deras tankar och kunskaper inom detta omrÄde Àr nÀra verkligheten eller mer fantasibetonad. Dessa resultat kommer att bli anvÀndbara för pedagoger för att bÀttre kunna genomföra undervisningen pÄ elevernas nivÄ..

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra grundskolelÀrares tankar kring regeringens beslut om fÀrre eller inga IUP:er och vilka konsekvenser det kan tÀnkas fÄ. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver lÀrarna sin syn pÄ förslaget om fÀrre eller inga IUPer? Vilka parter anser lÀrarna att förslaget gynnar/missgynnar? Vilka konsekvenser menar lÀrarna att fÀrre eller inga IUP:er kan fÄ för den egna arbetssituationen? Hur gÄr lÀrarnas tankar om att betyget ersÀtter IUP:n? För att besvara vÄra forskningsfrÄgor har vi redogjort för relevant forskning och teoretiska utgÄngspunkter kring lÀrande i relation till bedömning och dokumentation. Genom intervjuer med fyra lÀrare ville vi ta reda pÄ hur de uppfattade arbetet med IUP, dess syfte och hur de trodde att beslutet skulle pÄverka inblandade parter. De kvalitativa intervjuerna har transkriberats, sammanfattats och sammanstÀllts i resultatet som tillsammans med hjÀlp av olika teorier slutligen analyserats och diskuterats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr empiri pÄ att lÀrarna stÀller sig positivt till IUP:ns syfte och funktion dÄ den verkar i elevens tjÀnst.

Syftet med studien var att undersöka hedersförtryckta kvinnorupplevelser till följd av att vara hedersutsatt. Hedersförtryck kanbland annat definieras som: kollektiv förtryck av familj och slÀkt,frihetsbegrÀnsning, fysiskt och psykiskt vÄld, kontroll av beteende ochsexualitet samt inget socialt stöd av varken familj eller slÀkt. I studienhar tre kvinnor i Äldrarna 20 ? 30 intervjuats. Data samlades ingenom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄndatastyrd tematisk analys.

Abstract This research is about outdoor education as a pedagogical method, and its purpose is to find out six teachers thoughts about outdoor learning, and their experiences about this method.Many philosophers and advocates for the outdoor education claims that learning is best acquired when children uses all their senses and that school subjects that are thought in the classrooms also can be thought outdoors.  Studies have shown that childrenŽs health and learning ability increase when they are thought outdoors.Interviews and observations have been done.My questions are: How do the teachers practice outdoor education in their classes and what is the result? Which subjects do they use in outdoor education? Do the teachers see any obstacles using the outdoor method and why do the not use it to a greater extent? Keywords: Outdoor education, outdoor mathematics, learning and effects, children, thoughts and expiriences. .