Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Mitt syfte med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad flickor och pojkar tÀnker om matematik. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur tÀnker flickor och pojkar om matematik? Hur kan lÀraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för bÄde flickor och pojkar? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och mpiriska studier. Arbetet bestÄr först av en litteraturgenomgÄng, dÀr jag tittat pÄ vad tidigare forskning sÀger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgÄngen kommer den empiriska delen, dÀr resultatet frÄn min enkÀtundersökning med 76 elever, och resultatet frÄn min intervjuundersökning med 10 elever ingÄr.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har om de kommunikationsorienterade mÄlen i Lpo94. Syftet med mitt arbete Àr ocksÄ att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker nÀr flerstÀmmigheten gestaltas i en konstnÀrlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare i grundskolans tidigare Är kom jag fram till att lÀrarna strÀvar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. LÀrarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli.

Detta Àr en undersökning med ca 15 barn om deras tankar om lek och lÀrande. Barnen som Àr med i undersökningen Àr mellan 3-5 Är. Barnen fick frÄgor som, Vad lÀr du dig i leken? Vem lÀr dig? NÀr lÀr du dig? Syftet Àr att fÄ barnens syn pÄ deras lek och lÀrande. Detta har vi gjort genom att intervjua under lekens gÄng och enskilda intervjuer.

För att skapa trovÀrdig tredimensionell datorgrafik krÀvs det att det gÄr att skapa illusionen av tre dimensioner pÄ en tvÄdimensionell skÀrm. Enkelt beskrivet finns det tvÄ stora metoder för detta, rasterisering och strÄlföljning. Dessa Àr fundamentalt olika.Den senaste generationen grafikkort för konsumenter har grafikprocessorer som till viss grad blivit programmerbara. Grafikprocessorerna Àr frÀmst konstruerade för att stödja rasterisering men den nya programmerbarheten ger möjligheten att anvÀnda dessa mer generellt.I detta arbete görs en undersökning om huruvida det Àr möjligt att anvÀnda den nya programmerbarheten för att realisera strÄlföljning istÀllet för rasterisering. Matematiska primitiver anvÀnds för att skapa objekt och med hjÀlp av strÄlföljning kan realistiska bilder av objekten skapas.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostÀder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat omrÄde som bestÄr av sÄvÀl bostÀder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken bestÄr av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka omrÄden som kan vara lÀmpliga för nya bostÀder ? det vill sÀga planförslaget. Med ett andra ord ett traditionellt examensarbete inom ramen för programmet för Fysisk planering. Ljungby vÀxer lÄngsamt.

Ett livslÄngt intresse för psykologi och landskapsarkitektur ledde in pÄ spÄret att diskutera vad tvÄ av dagens stora frÄgor inom Àmnet kunde erbjuda om de slogs samman; positiv psykologi (?Positive Psychology?) och hÄllbar stadsutveckling. Alla mÀnniskor utsÀtts emellanÄt för stress, vilken vi Àr konstruerade att kunna hantera. Trots det Àr en av de största orsakerna till sjukskrivning i vÄr tid just stress- och relaterade sjukdomar. En vÀlkÀnd kÀlla till restoration eller ÄterhÀmtning Àr grönska och natur. SÄ frÄgan i denna uppsats rör huruvida smÄ grönomrÄden i den tÀta staden kan verka restorativt pÄ mÀnniskorna som besöker dem.

Man har genom forskning inte kunnat dra nÄgon generell slutsats angÄende orsaksfaktorer bakom anorexia nervosa. Alla drabbade har egna erfarenheter och tankar om varför just hon eller han blivit sjuk. VÄrt syfte var att i möjligaste mÄn Äterspegla de i studien utvalda kvinnornas beskrivningar av tankar och erfarenheter kring sitt sjukdomsförlopp, utifrÄn familjeförhÄllanden och individuella faktorer. Vi ville veta vad de ansÄg vara orsaken till just deras insjuknande, men ocksÄ vad som var anledningen till att de slutligen bestÀmde sig för att bli friska. Detta syfte ledde oss till frÄgestÀllningar som: Hur kan familjen pÄverka ett insjuknande i anorexia nervosa? Vilka individuella faktorer kan influera? Vad ansÄg de vara vÀndpunkten för sitt tillfrisknande? För att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt av kvinnornas tankar och erfarenheter behövde vi se en helhet, varför vi valde att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur olika författare resonerar kring författandet av en lÀrobok, angÄende utformning och pÄverkan. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex lÀroboksförfattare. Resultatet av intervjuerna visar att lÀroboksförfattarna har en vÀl utarbetad tanke med hur deras lÀroböcker ska anvÀndas i undervisningen. Vi kan ocksÄ se att författarna strÀvar efter att följa gÀllande styrdokument för skolan. Vidare har vi identifierat nÄgra av de olika faktorer som pÄverkar författarna i deras skrivande, nÄgot som ger utslag i lÀroböckerna.

Projekt anvÀnds i företag för att utföra en aktivitet. Det finns ett antal kriterier som ett projekt skall uppfylla för att bli kallat ett projekt. Vid genomförandet av ett projekt följs en projektmodell för stöd och riktlinjer sÄ att slutmÄlet kan uppnÄs. En projektmodell har flera faser, dÀr varje fas har sin egen understruktur av dokumentation och milstolpar.Arbetets syfte Àr att illustrera, genom en jÀmförelse, hur tre olika projektmodeller Àr konstruerade. JÀmförelsen mellan dessa projektmodeller ger en överblick om hur modellerna Àr uppbyggda i förhÄllande till varandra.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa en bild av och öka kunskapen om vad manliga elevers drivkraft bestÄr av och vad som gör dem motiverade för att prestera i olika Àmnen i skolan. I examensarbetet har sju gymnasieelever i Ärskurs 2 eller 3 intervjuats som sÀger sig vara omotiverade.De intervjuade eleverna hade valt program utifrÄn sina intressen. Samtliga hade valt naturvetenskapsprogrammet i början, men tvÄ bytte till samhÀllskunskapsprogrammet. För de var det bara naturligt att studera pÄ gymnasiet och de flesta hade tankar pÄ fortsatta eftergymnasiala utbildningar. De flesta av informanterna var vÀltaliga och kunde sÀtta ord pÄ sina kÀnslor och med klarhet presentera sina tankar.

I denna processbeskrivning undersöker jag hur jag kan verka som en modedesigner som kan pÄverka och göra skillnad. Intresset för detta vÀcktes under ett tidigare projekt dÄ jag i arbetet local relations funderade över hur de val man gör under en designprocess kan pÄverka samhÀllet i stort. Min undersökning börjar med att jag tittar pÄ andra kreativa personers praktiker för att se hur dem pÄverkar och gör skillnad, jag genomför ocksÄ intervjuer med andra verksamma för att undersöka hur dem ser pÄ designerrollen nu och i framtiden, för att sedan undersöka hur jag kan omvandla mina tankar till ett praktiskt arbete. Under resans gÄng kommer jag fram till att jag kan pÄverka genom att etablera en plattform utifrÄn vilken jag och andra kan uttrycka vÄra tankar om mode. Jag skapar dÀrför ett fanzine vid namn Postfashion som handlar om mode och vars första nummer (som Àr det som visas pÄ VÄrutstÀllningen) Àr ett samtal om mode och materialitet mellan mig och konstnÀren Jun O Cindy Calle.