Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i förskollÀrares tankar om barns leksaker i förskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av fem förskollÀrare, verksamma pÄ fyra olika förskolor, som delat med sig av sina tankar kring leksaker. I vÄr studie kom vi fram till fyra teman för hur förskollÀrare vÀrderar leksaker: Saker som finns runtomkring, Bra leksaker, DÄliga leksaker samt Datorn. VÄr slutsats Àr att rolleken och kreativiteten prioriteras i förskolan vilket innebÀr att de leksaker som frÀmjar detta fÄr en central plats i verksamheten. Vi kan Àven se att förskollÀrarna ser förskolan som en frizon frÄn trendleksaker och framhÄller att förskolan ska inneha de ?klassiska? leksakerna som till exempel klossar.

This master thesis is an in-depth study of an existing heating system at a household cooperative in Uppsala that has been converted from district heating to a bedrock heat pump system. The study focuses on an economical system optimisation of the building?s complete heating system. The aim was to determine how well a heat pump system in large buildings actually work, find out possible ways to optimize the existing system and point out important system parameters for new heat pump installations in larger buildings.The project points out a possible energy cost reduction of 45 % without investment and further cost reductions with equipment investments. A reduction by 30 % is possible by improvements in the regulation system and 15 % is possible by maintaining the brine system.

Uppsatsen redogör för tre svenska teologers tolkningar av den kristna försoningstanken. Gustaf Aulén presenterar tre skilda försoningstankar i sin bok Den kristna försoningstanken, varav han sjÀlv företrÀder en av dessa; det klassiska försoningsmotivet. De övriga tvÄ som presenteras i boken Àr den latinska eller objektiva försoningsteorin samt den subjektiva försoningslÀran.Sofia Camnerin Àr den andra teologen som studeras i denna uppsats. Hon redogör i sin avhandling Försoningens mellanrum, för teologerna Rita Nakashima Brock och Daphne Hampsons tankar kring den kristna försoningstanken. Med dessa teologer som bakgrund lÀmnar Camnerin sitt eget bidrag till debatten om försoningen.Slutligen redogörs för KG Hammars trilogi Tecken och verklighet, Samtal om Gud och Ecce Homo ? efter tvÄ tusen Är.

VÄr undersökning visar vilka tankar och planer som finns hos politiker och tjÀnstemÀn i tvÄ kommuner angÄende hur framtidens Àldreomsorg kan komma att se ut.Inledningsvis görs en historisk Äterblick över hur samhÀllet tidigare tagit hand om sina Àldre medborgare. Dagens styrande lagar och riktlinjer samt nationella mÄl beskrivs. Sverige anses stÄ inför omfattande utmaningar nÀr befolkningen blir Àldre och andelen Àldre blir större. I studien intervjuas fem personer med beslutande stÀllning samt en lÀkare om sina tankar om den framtida Àldreomsorgen. Intervjuerna har huvudsakligen fokuserats utifrÄn faktorerna demografi, ekonomi samt de Àldres hÀlsa och funktionsförmÄga.

Uppsatsen behandlar ett förslag om att dela upp byggansvaret vid bostadsbyggande vilket presenterades i Byggprocessutredningens betÀnkande;Bygg - helt enkelt! (SOU 2008:68).Förslaget innebÀr att annan Àn byggherren/fastighetsÀgaren ska kunna ansvara för att samhÀllets krav uppfylls. Detta vid ny-, till- och ombyggnad och Àndring av en- och tvÄbostadshus samt vid nybyggnad av flerbostadshus Ät en bostadsrÀttsförening.Med förslaget önskade man uppnÄ ett bÀttre byggande samt skapa ett bÀttre skydd för egnahemsbyggare och köpare av nyproducerade bostadsrÀtter. Detta genom att den part som stÄr för utförande kan ÄlÀggas ansvar för att samhÀllets krav uppfylls. För att uppnÄ detta föreslogs en Àndring av plan- och bygglagens ansvarsbestÀmmelser.I vÄrt arbete har byggnadsinspektörer frÄn ett antal kommuner i Stockholms lÀn intervjuats för inhÀmtande av synpunkter pÄ Byggprocessutredningens förslag. Av dessa intervjuer kan sammanfattningsvis sÀgas att en förÀndring av byggansvarets fördelning Àr vÀlkommen men att man ser vissa svÄrigheter med förslagets tillÀmpning..

Syftet med denna studie Àr att undersöka och kartlÀgga nÄgra lÀrares tankar kring utomhusundervisning i matematik. Det Àr ocksÄ intressant att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarna i deras val av undervisningsmiljö. PÄ den begrÀnsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra fokusintervjuer. För att öka tillförlitligheten för studien gjordes Àven en enkÀtundersökning. UtifrÄn insamlade data, kartlades lÀrarnas tankar och erfarenheter kring utomhusundervisning i matematik.

Syftet med vÄr studie var att undersöka allmÀnsjuksköterskans tankar, kÀnslor och upplevelser kring avvikelserapportering. I vÄr empiriska kvalitativa studie besvaras vÄra tre frÄgestÀllningar: "Hur upplever allmÀnsjuksköterskan att avvikelserapporter?", "Ser allmÀnsjuksköterskan avvikelserapportering som en tillgÄng eller som ett hinder?" och "Vad anser allmÀnsjuksköterskan att man bör rapportera?". Genom att intervjua sex informanter frÄn tre olika sjukhusavdelningar fick vi fram fyra kategorier. I vÄr första kategori presenteras allmÀnsjuksköterskans tankar och kÀnslor kring avvikelserapportering och i kategori tvÄ och tre presenteras deras positiva och negativa upplevelser.

Syftet med studien Àr att ta del av förskollÀrares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser pÄ barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollÀrare anvÀnder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden Àr kvalitativ och vi har utfört intervjuer med Ätta verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att barnlitteratur sÀllan anvÀnds som pedagogiskt verktyg men anvÀnds dÀremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller nÀr barnen sjÀlva ber om att fÄ en bok upplÀst för sig. Slutsatsen Àr att det finns mÄnga aspekter som spelar roll vid en höglÀsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka prÀstens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrÄn Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara pÄ hur prÀstens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet Àr hÀmtat frÄn tidigare studier om prÀstens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prÀstens makt gÄr att applicera i Foucault tankar om makt med hjÀlp av disciplin..

Syftet med studien var att undersöka förskolans arbete kring livsfrÄgor med inriktning pÄ frÄgor om döden. Vi anvÀnde oss av tre forskningsfrÄgor i arbetet som var följande; Hur upplever pedagoger att förskolebarns tankar om döden uppstÄr och uttrycks? Hur anser pedagoger att de ska bemöta barns funderingar om döden? Vilken betydelse upplever pedagoger att arbetslaget har i arbetet med barns tankar om döden? Metoden vi valde i arbetet var en kvalitativ intervju och vi intervjuade Ätta stycken pedagoger som var verksamma i förskolan.I resultatet kunde vi se att det Àr vanligt att barn funderar kring döden och stÀller frÄgor om detta. Pedagogerna i vÄr studie upplevde att det Àr frÄn tre Ärs Älder som barn börjar uttrycka tankar om döden. Det vanligaste sÀttet för barn att uttrycka dessa funderingar och tankar Àr genom att stÀlla frÄgor till pedagogerna.

Patienter med suicidala tankar och handlingar Àr en skör patientgrupp som Àr sÄrbara pÄ grund av sitt sjukdomstillstÄnd. OmvÄrdnaden av dessa patienter Àr en stor utmaning för ambulanssjuksköterskan som mÄnga gÄnger Àr patientens första kontakt med vÄrden i det akuta skedet. VÄrdandet krÀver ett stort personligt engagemang och kan spela stor roll för att förhindra suicid och pÄverka patientens framtida liv och vÀlbefinnande. Denna studies syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med suicidala tankar och handlingar. Kvalitativa djupintervjuer av Ätta ambulanssjuksköterskor genomfördes.

SÀljö (2000) menar att mÀnniskan bÀst lÀr och utvecklas genom kommunikation och interaktion med varandra. Han menar att vi lÀr utifrÄn den situation som vi befinner oss i. Det Àr med utgÄngspunkt i hans tankar som detta arbete framkommit. Det Àr ett arbete som bygger pÄ en kvalitativ undersökning. Genom halvöppna intervjuer har försök gjorts med att försöka fÄ fram hur nÄgra rektorer och lÀrare pÄ nÄgra skolor i Karlskrona kommun samverkar i arbetslag.

Uppsatsen fokuserar pÄ fem utlÀndska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jÀmlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera pÄ en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhÄllningssÀtt till den underordning som tilldelas dem av vÀsterlÀndsk feminism.Resultatet visar att kvinnorna alltid Àr tvungna att förhÄlla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta Àven pÄverkar deras sjÀlvbild. De ifrÄgasÀtter vÀsterlÀndska feministers etnocentrism. De kÀnner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ?passiva offer?..

Arbetet syftar till att ta reda pÄ vad rektorer och lÀrare har för tankar kring huruvida dagens skola Àr i behov av hÄrdare disciplin, samt vad hÄrdare disciplin skulle fÄ för effekter pÄ elevernas lÀrande. Undersökningen Àr genomförd med enkÀt som distribuerades via internet, dÀr de besvarande kunde lÀmna sina tankar och Äsikter kring vÄra frÄgor. Slutsatsen som dras i arbetet Àr att de besvarande lÀrarna och rektorerna förvisso anser att skolan Àr i behov av ordning i klassrummet för att undervisningen ska bli effektiv, men att detta dock inte kan eller bör uppnÄs genom hÄrdare disciplin och bestraffningar. De besvarande efterstrÀvar bÀttre ledarskap i form tydlighet hos pedagogerna, dÀr samspel, kommunikation och struktur Àr det viktigaste för att skapa en ordnad miljö i klassrummet..

Detta examensarbete utfördes i en niondeklass i Kalix kommun. Syftet var att undersöka elevernas syn pÄ matematik samt att undersöka om intresset för Àmnet förÀndrades genom anvÀndning av vardagsbaserad undervisning. De vardagsbaserade uppgifterna presenterades med lÀraren i centrum, samtidigt som en öppen dialog var tÀnkt att föras med eleverna. Elevernas matematikbok blev ett komplement till undervisningen dÄ vi konstruerade egna uppgifter, men det var ÀndÄ boken som styrde innehÄllet i uppgifterna. För att mÀta elevernas Àndrade intresse för Àmnet matematik anvÀndes enkÀter och intervjuer.