Syfte: Att fördjupa förstÄelsen kring tre ungdomar som har medfödd dövblindhet och deras livsvÀrldar, med fokus pÄ hur pedagogerna skapar möjlighet för ungdomarna att visa, kommunicera, förstÄ och ta del av kÀnslor. Hur kan kÀnslor visa sig hos ungdomarna i undersökningsgruppen? Hur bemöter och bekrÀftar pedagogerna de kÀnslor som visar sig? Hur möjliggör pedagogerna för ungdomarna att kommunicera kÀnslor? Hur kan ungdomarnas horisont vidgas nÀr det gÀller förmÄgan att visa, kommunicera, förstÄ och ta del av kÀnslor?Teori: Undersökningen utgÄr frÄn livsvÀrldsfenomenologin, dÀr Merleau-Pontys beskrivning av livsvÀrlden blir central. Merleau-Ponty beskriver hur den levda kroppen som Àr social frÄn födseln sammanflÀtas med sjÀlen och bildar mÀnniskans livsvÀrld (Bengtsson 2005). KÀnslor beskrivs inom fenomenologin som kroppens levda sensationer och man skiljer inte pÄ affekter och kÀnslor pÄ det sÀtt som görs inom psykologin.

Flera vetenskapliga studier som handlar om lÄgkolhydratdieter har visat sig ge en snabb viktminskning och har av det skÀlet blivit alltmer populÀra under de senaste Ären. En av dessa dieter Àr Low Carb High Fat (LCHF) som utgörs av en lÄg andel kolhydrater och en hög andel fett. Dieten har fÄtt stor uppmÀrksamhet i svenska medier och mÄnga mÀnniskor har valt att följa den. Mat har utöver nÀringssyfte ett flertal andra betydelser som Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid kostrÄdgivning. Livsmedelsval kan bl.a.

Bakgrund: AnvÀndningen av sociala medier har blivit vÀldigt populÀrt och Àr ett effektivt verktyg för att kommunicera, inspirera, publicera och dela med sig om sig sjÀlv vilket kan ske genom bland annat bloggar. Bloggandet har haft en snabb tillvÀxt och Àr idag ett enormt effektivt marknadsföringsverktyg. Företag har i allt större utstrÀckning börjat uppmÀrksamma bloggarna som ett kommunikationsverktyg dÄ det anses vara ett tidseffektivt sÀtt att marknadsföra sig pÄ. Eftersom bloggvÀrlden blivit sÄ pass stor finns det idag flera olika typer av bloggare. Modebloggar Àr en av flera bloggtyper som blivit stora dÄ de skiljer sig frÄn de traditionella marknadsföringskanalerna pÄ sÄ vis att modebloggare kan skapa sÄvÀl intimitet med som förtroende hos lÀsaren vilket Àr nÄgot en vanlig marknadsföringskanal inte kan.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ett personligt varumÀrke skapas och vilka faktorer i omgivningen som pÄverkar synen pÄ varumÀrket.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Det Àr viktigt att diskutera förÀndringarna inom byggsektorn och hur vi ser pÄ byggprocessen. Genom att omvÀrdera praxis och tolka viktiga delar i bygg-processen kan vi stÀlla rÀtt krav pÄ varandra.MÄlet med diplomarbetet Àr att titta pÄ kvalitetssystem inom VVS-processen för att se vilka krav som stÀlls pÄ mig som projektör idag och hur den skulle kunna se ut i framtiden. Och kanske det viktigaste för min egen del, förstÄ hur saker och ting hör ihop i byggprocessen.TillvÀgagÄngssÀttet har varit att söka information i litteratur och dÀrefter i samtal med olika myndigheter och kolleger inom byggsektorn. UtgÄngspunkten har varit mina egna erfarenheter och funderingar, sÄ vissa delar Àr mer eller mindre vetenskapliga. DÄ det Àr min egen tolkning och andras tolkningar som Äterspeglar via mig i skolarbetet, för en korrekt bedömning bör man kanske vara jurist eller göra en eller flera examensarbeten i specifika omrÄden för att vara sÀker pÄ en helt korrekt tolkning.För att hitta en röd trÄd vilka förstÄ sammanhangen börjar med en allmÀn bakgrund, sedan har jag gÄtt igenom det viktigaste lagkrav som styr byggandet dÀr det framgÄr tydligt av det inte finns nÄgra definitioner vad och hur egenkontrollen ska fungera, för att sedan gÄ in hur jag önskar det skulle vara i byggprocessen.En förvÀntning Àr att hitta ett system dÀr flera aktörer sÄ som projektörer, byggherre och myndigheter skulle kunna ha ett enhetligt system för hela riket, sÄ att alla i byggprocessen blir effektivare..

Bakgrund: Att fa? en stomi kan inneba?ra flera olika fo?ra?ndringar i en ma?nniskas liv. Individens sja?lvbild kan fo?ra?ndras efter operationen, till fo?ljd av det nya kroppsliga utseendet och dess funktioner. Ett tillfredssta?llande sexliv a?r starkt korrelerat till psykosocialt- och fysiskt va?lbefinnande.

Denna studie behandlar företags köp av social feedback inom sociala medier. Vi har sett att flera aktörer vÀljer att köpa tjÀnster som ger sken av att de har ett stort antal anhÀngare. Det Àr Àven möjligt att köpa uppmÀrksamhet i hopp om att fÄ synas framför miljontals anvÀndare och vi har undersökt om de gör rÀtt i att göra sÄ. Vi har med hjÀlp av tvÄ exempel dÀr en lyckad viral spridning genomförts och en enkÀtundersökning, granskat vad den allmÀnna Äsikten Àr kring höga antalet anhÀngare. Spelar det nÄgon roll för deras intresse kring företagen eller deras produkter? PÄ sÄ sÀtt kan vi se huruvida de aktörer som köper Likes och Followers gör rÀtt eller fel.

EU-valet Àr ett val som ofta hamnar lite i skymundan. 2009 utnyttjade inte ens varannan svensk sin möjlighet att rösta. Men i den hÀr granskningen lÀgger vi inte fokus pÄ Sveriges befolkning som helhet. Genom att blÀddra igenom flera hundratals röstlÀngder i Göteborg, BorÄs, TrollhÀttan, VÀnersborg och Dalsland, har vi kunnat kontrollera om 426 av vÄra vÀstsvenska kommunpolitiker brydde sig om att rösta i förra valet. Flest röstskolkare hittade vi i Bengtsfors dÀr hela sex ledamöter av 34 valde att ligga hemma pÄ soffan under valdagen.

QUASI-projektet Àr ett tvÀrvetenskapligt forskningsprojekt som inkluderar universitet och högskolor i fem europeiska lÀnder. QUASI-samarbetet fokuserar pÄ forskning om jÀstceller. Projektet avslutades i maj 2007 och de vetenskapliga resultaten ska förklaras för allmÀnheten. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma lÀttbegripliga texter om QUASI-projektet för att informera allmÀnheten om projektet och resultaten. Texterna ska publiceras pÄ en webbsida.

Den senaste svenska vintern var en riktig katastrof som bestod av Ovanliga mÀngder snö, fukt och kyla, frÄn mitten av december 2009 till mitten av mars 2010. Snömassor orsakade stora problem i tÄgtrafiken, bÄde nationellt och lokalt. Det pÄverkade bÄde gods- och persontransporten. Halka och tak ras ledde till personskador och dödsolyckor. Kylan pÄverkade Àven elnÀt som ledde till att mÀnniskor stod utan vÀrme och belysning.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Bakgrund: En effektiv ruttplanering Àr en vÀldigt viktig del av transporterna för dagens företag, inte minst pÄ grund av de möjligheter som finns att uppnÄ besparingar inom bÄde det ekonomiska och det miljömÀssiga planet.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att testa besparingsmetoden nÀr den tillÀmpas tillsammans med flera olika externa restriktioner i ett verkligt fall samt att hjÀlpa fallföretaget undersöka hur en eventuell omstrukturering av distributionsförfarandet gÀllande ODR i GöteborgsomrÄdet skulle kunna utformas.Teori: Ansatsen för denna uppsats Àr att testa Clark and Wrights besparingsmetod nÀr den tillÀmpas tillsammans med flera olika externa restriktioner i en verklig fallstudie. För att genomföra detta sÄ har teorier inom ruttplanering och framför allt teori om besparingsmetoden studerats.Metod: Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvantitativ fallstudie av Posten Meddelande AB. Data har insamlats frÄn bÄde fallföretaget och externa kÀllor för bearbetning i syfte att möjligöra de berÀkningar som ska ge svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Resultat och Analys: Med utgÄngspunkt i den insamlade datan genomförs berÀkningarna som sex olika scenarier för att testa modellen med dess olika förutsÀttningar. Resultaten visar att besparingsmetoden fungerar, och att satisfierande resultat kan erhÄllas med hjÀlp av denna metod.Slutsats: Besparingsmetoden Àr en fungerande metod för att ta fram rutter i denna fallstudie, Àven dÄ externa faktorer som inte tillhör grundmetoden tillförts..

Gruppolarisering innebÀr att bl.a. social jÀmförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema Äsikter. Gruppolarisering pÄ internet kan vara ett orovÀckande fenomen för den deliberativa demokratin. IstÀllet för att mÀnniskor med konkurrerande stÄndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum pÄ internet dÀr social jÀmförelse i vÀrsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras hÀr politiska diskussioner online i tvÄ olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Demokratiuppdraget Àr ett komplext uppdrag som innebÀr att skolan ska förmedla och förankra grundlÀggande demokratiska vÀrden hos eleverna. Dock stÄr det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebÀr och hur det ska gÄ till, det Àr upp till varje skola och lÀrare att tolka. Syftet med den hÀr fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielÀrare utefter frÄgestÀllningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut nÀr det gÀller innebörder av demokratiuppdraget samt nÀr det gÀller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielÀrare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gÀllande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebÀr förstÄelse för hur demokratiskt liv Àr som en helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebÀr elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebÀr att lÀra ett demokratiskt förhÄllningssÀtt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebÀr demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gÀllande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom lÀraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhÀlletTrots ett ringa urval av lÀrare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gÀllande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjÀlpt mig, och hjÀlper förhoppningsvis Àven lÀsaren, att fÄ en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas pÄ flera olika sÀtt. Faktumet att det kan tolkas pÄ flera olika sÀtt kan tÀnkas vara hjÀlpsamt att reflektera över i samtal gÀllande demokratiuppdraget med kollegor och elever..

Ämnet för uppsatsen Ă€r aktierelaterade incitamentsprogram.Incitamentsprogram Ă€r en omstridd typ av ersĂ€ttning. Historien bjuder pĂ„ mĂ„nga exempel pĂ„ hur dessa program givit ett utfall som varit alltför generöst mot ledande befattningshavare. Det finns Ă€ven gott om exempel pĂ„ hur man utnyttjat programmen och Ă€ven i flera fall brutit mot lagen.De regler som omger incitamentsprogram och dess beslutsgĂ„ng Ă€r inte ett regelverk skapat i ett gemensamt sammanhang utan reglerna stĂ„r att finna i flera olika kĂ€llor. OmrĂ„det regleras inte bara i lagstiftning utan Ă€ven ett antal sjĂ€lvregleringsorgan som stĂ„r marknaden nĂ€ra ger ut regler. Faktumet att reglerna kring incitamentsprogram inte skapats i ett gemensamt sammanhang gör att det kan vara svĂ„rt att faststĂ€lla vilka regler som gĂ€ller nĂ€r man skall besluta om olika typer av incitamentsprogram, bĂ„de vad gĂ€ller vilka konstruktioner som Ă€r tillĂ„tna och vad som krĂ€vs för att kunna fatta ett giltigt beslut om att införa respektive program.