Uppsatsen undersöker dilemman och strategier nÀr minderÄriga barn och unga ska fÄ komma till tals i svenska nyhetsmedier, och pÄ vilket sÀtt myndighetsgrÀnsen ingÄr som en parameter nÀr mediers ansvarighet (media accountability) ska tolkas pÄ detta omrÄde. FrÄgorna diskuteras ur ett barnrÀttighetsperspektiv, och utgÄr frÄn barndomssociologins tankar om barndom som en social konstruktion. En analys av de medieetiska kontrollinstansernas friande och fÀllande av anmÀlda publiceringar visar att ett flertal etiska övertramp begÄs i samband med att unga omtalas som brottsoffer eller anhöriga, medan etiska övertramp i samband med intervjuer Àr betydligt fÀrre, och dÄ framför allt nÀr barn fÄr personifiera sociala problem. Av en kvalitativ intervjustudie med utgivare inom olika typer av nyhetsmedia, varav flera branschdominerande, framgÄr att utgivare i stort sett helt vill undvika negativa reaktioner frÄn vÄrdnadshavare. Försiktighetsprinciper och mÄlgruppstÀnkande dominerar över mÄngfaldsprinciper.

Trots att flera forskningsrapporter har visat pÄ de ekonomiska vinsterna med jÀmstÀllda arbetsplatser Àr den kvinnliga underrepresentationen pÄ högre poster inom nÀringslivet fortfarande pÄtaglig. En av förklaringarna till denna ojÀmstÀlldhet har tillskrivits den manliga överordningen i samhÀllet som hindrar kvinnor frÄn att ta sig in i den absoluta maktsfÀren. Flera jÀmstÀlldhetsstudier visar att kvinnor inte tillÄts ingÄ i ?old-boy-network? och att manliga ideal prÀglar bilden av hur en bra chef ska vara och agera. Bristande tillgÄng pÄ informella nÀtverk anses vara en av förklaringarna till att kvinnor har svÄrare att lyckas i karriÀren.

Flera forskare menar att grunden för lÀsinlÀrning börjar sÄ fort smÄ barn hör ramsor, sÄnger och mÀnniskor prata. Inom förskoleverksamheten Àr höglÀsning en vanligt förekommande aktivitet. LÀser man högt för barn redan frÄn en tidig Älder kan det resultera i att barnen tidigt utvecklar sin talförmÄga. Under höglÀsningen kan ocksÄ barnen ta lÀrdom av nya ord och pÄbörjar processen av att lÀra sig lÀsa. HöglÀsning kan ocksÄ lÀra barn andra saker, t.ex.

Arbetet syftar till att undersöka standardiserade strukturer för implementeringen av virtuellt byggande i ett generellt berganlÀggningsprojekt. Virtuellt byggande Àr ett samlingsnamn som beskriver metoder med centrum runt objektsbaserade informationsmodeller. Informationen som dessa modeller ska innehÄlla kan beskrivas med hjÀlp av en standardiserad struktur som kallas Information Delivery Manual, IDM. En IDM inne-hÄller beskrivningar av processen, delaktiga aktörer och deras behov av informationsutbyte. För att försöka implementera denna struktur pÄ ett berganlÀggningsprojekt anvÀndes teorin axiomatisk design.

Studien behandlar hur Àmnet svenska som andrasprÄk ges plats i skolan. FrÄgor som besvaras i uppsatsen Àr följande: Hur organiseras Àmnet svenska som andrasprÄk i de för studien utvalda skolorna? och PÄ vilket sÀtt frÀmjas elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling genom den befintliga organiseringen? Empirin bestÄr av intervjuer och observationer dÀr den kvalitativa forskningsmetoden har tillÀmpats. TvÄ rektorer och tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare intervjuas i tvÄ olika skolor i samma kommun. Observationer av flera klasslÀrare och svenska som andrasprÄkslÀrare sker under fyra veckor i dessa skolor.

Hypotyreoidism Àr en vanlig endokrin sjukdom hos hundar. Den orsakar nedsatt livskvalitet i form av utbredda symptom frÄn flera olika organsystem och sjukdomen krÀver livslÄng medicinering. En orsak till hypotyreoidism Àr Canine Lymphocytic Thyroiditis (CLT), en autoimmun sjukdom som stÄr för ett stort antal av sjukdomsfallen hos hund. Mycket talar för att utvecklandet av sjukdomen har en Àrftlighetskomponent eftersom den upptrÀder i mycket hög frekvens inom vissa raser medan det Àr en tÀmligen ovanlig Äkomma inom andra raser. Studier av hundpopulationer har visat pÄ en genetisk koppling mellan CLT och gener för Dog Leukocyte Antigen II (DLA II) hos vissa raser.

Hemangiosarkom Àr en förhÄllandevis vanlig tumörtyp hos hund, dÀr den typiska patienten Àr en Àldre tysk schÀferhund. Hemangiosarkom kan vara bÄde kutant och visceralt. De viscerala tumörerna Àr ofta lokaliserade till mjÀlte och hjÀrta, dÀr en predisponering har setts till höger hjÀrtöra. Sjukdomsförloppet vid hemangiosarkom Àr snabbt och de flesta hundar dör inom ett Är frÄn det att diagnos stÀlls. Alla drabbade hundar hinner inte ens pÄbörja behandling. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilket cellulÀrt ursprung hemangiosarkom har.

Kraven pÄ hög kvalité och höga skördar har lÀnge varit en drivkraft för att effektivisera och utveckla vÀxtodlingen. Lantbrukare har i alla tider försökt att minska de negativa effekter som ogrÀs, insekter, svampar, bakterier och virus har haft pÄ skörden. BekÀmpningen har sett olika ut genom Ären och utvecklats utifrÄn kunskaper om skadegörarna och ogrÀsen. VÀxtföljder, jordbearbetning samt bekÀmpning kemiskt och mekaniskt Àr idag de frÀmsta ÄtgÀrderna. MÄlet med denna litteraturstudie Àr att ge en klarare bild av samspelet mellan besvÀrliga vÀxtpatogener och dess vÀrdvÀxter i dagens svenska lantbruk. PÄ detta vis kan man dra slutsatser om huruvida ogrÀsfloran pÄ ett fÀlt har betydelse för vilka svamp- och virussjukdomar som kan tÀnkas uppkomma pÄ detta fÀlt. Studien visade att flertalet svampsjukdomar och virusinfektioner kan drabba flera av vÄra vanligaste ÄkerogrÀs, men Àven arter som odlas i vall kan angripas.

Uppsatsen tar avstamp i skeppsmÀklaren ? en profession som ter sig oumbÀrlig inom sjöfartsnÀringen. VÄr ambition Àr att illustrera hur juridiken avspeglar sig i skeppsmÀklarens vardag och belysa eventuella svÄrigheter och oklarheter i rÀttstillÀmpningen - framförallt betrÀffande kvarstadsrÀtten. DÀrutöver fokuserar vi pÄ skeppsmÀklaren som mellanman ? en roll av vilken det följer ett antal problem av skiftande karaktÀr.

Hypotyreoidism Àr en vanlig endokrin sjukdom hos hundar. Den orsakar nedsatt livskvalitet i form av utbredda symptom frÄn flera olika organsystem och sjukdomen krÀver livslÄng medicinering. En orsak till hypotyreoidism Àr Canine Lymphocytic Thyroiditis (CLT), en autoimmun sjukdom som stÄr för ett stort antal av sjukdomsfallen hos hund. Mycket talar för att utvecklandet av sjukdomen har en Àrftlighetskomponent eftersom den upptrÀder i mycket hög frekvens inom vissa raser medan det Àr en tÀmligen ovanlig Äkomma inom andra raser. Studier av hundpopulationer har visat pÄ en genetisk koppling mellan CLT och gener för Dog Leukocyte Antigen II (DLA II) hos vissa raser.

Bakgrund:Resultatet av olika undersökningar visar att elever med svenska som andrasprÄk har en försÀmrad lÀsförmÄga vilket pÄverkar deras fortsatta skolgÄng och möjligheter att ta aktiv del i samhÀllet. I vÄrt kommande yrke ser vi en viktig uppgift i att undervisa elever med svenska som andrasprÄk till bÀttre lÀsförmÄga.Syfte:VÄrt syfte med denna rapport Àr att undersöka lÀrares val av undervisningsmetoder för att lÀra elever med ett annat modersmÄl Àn svenska att lÀsa. VÄrt intresse har riktat sig kring vilka lÀsundervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder och vad de grundar sina val pÄ.Metod:För att undersöka vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer med tolv lÀrare frÄn sju olika skolor belÀgna i fyra skilda orter. LÀrarnas svar har vi analyserat och sammanstÀllt i oloka teman. DÀrefter reflekterade vi över resultatet i förhÄllande till vÄr litteraturstudie.Resultat:Resultatet vi fick frÄn vÄr undersökning var att lÀrarna anvÀnder flera lÀsundervisningsmetoder för elever med svenska som andrasprÄk.

Detta examensarbete försöker svara pÄ frÄgan hur man optimerar vÀrmespridningen frÄn en oljefylld elradiator. Flera teorier anvÀnds för att försöka svara pÄ denna frÄga, och slutligen ges ett förslag pÄ en oljefylld elradiator, som enligt författarnas undersökningar borde vara optimerad för vÀrmespridning..

Bakgrund: Att som nÀrstÄende fÄ nÀrvara vid HLR introducerades första gÄngen Är 1982 och Àr idag en uppskattad möjlighet bland mÄnga. PÄ drygt 20 Är har intresset för Àmnet ökat och flera internationella HLR-rÄd Àr positiva i sina riktlinjer att lÄta nÀrstÄende nÀrvara vid HLR. Forskning visar att det finns mycket att vinna för patient och nÀrstÄende med att nÀrvara. Trots detta Àr det inte en sjÀlvklarhet bland sjukvÄrdspersonal att lÄta nÀrstÄende nÀrvara vid HLR. Syfte: Syftet med studien var att belysa hÀlso-och sjukvÄrdspersonals attityder till att lÄta nÀrstÄende nÀrvara vid HLR, samt kartlÀgga faktorer som pÄverkar dessa attityder.Metod: En litteraturstudie valdes som metod och resultatet baseras pÄ elva vetenskapliga artiklar.

Klyschan ?Det hÀnder inte mig? torde spÀdas pÄ av alkoholen och pÄ sÄ vis vara svarttaxins bÀste vÀn. Vi har samlat information frÄn TrollhÀttan och Helsingborg vilket gör att vi nu menar oss ha djupare kunskap om svarttaxiproblemet i vÄra framtida arbetsomrÄden. En kunskap vi kan förmedla till vÄra blivande kollegor och allmÀnheten. VÄr metod att muntligen kontakta nÄgra av de olika aktörerna samt fÄ oss tillsÀnt material har fungerat bÀttre Àn förvÀntat.

Tanken med projektet Alfaskolan Àr att stödja och hjÀlpa barn som har svÄrigheter att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Stödet skall dessutom utformas sÄ att det enskilda barnet inte sÀrskiljs frÄn sin skola och klasstillhörighet.Syftet Àr ocksÄ att pedagoger skall fÄ kunskap om barns olika inlÀrningsstilar och kunna tillÀgna sig alternativa pedagogiska metoder för att stödja dessa barn. Verksamheten skall ocksÄ hjÀlpa barnen att Äterta sÄdant som gÄtt förlorat i tidigare skolarbete. Genom detta arbete förvÀntas barnets sjÀlvkÀnsla och sjÀlvbild att stÀrkas. Alfaskolan representerar ocksÄ ett synsÀtt pÄ barn med skolsvÄrigheter som bryter mot det etablerade mönstret med utslagning och sÀrbehandling, vilket flera forskare efterstrÀvar.