SammanfattningTitel:Att styra med företagskultur ? ur ett dagligt perspektivNivÄ:C- uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Therese Grannas & Linda JonssonHandledare:Stig Sörling & Tomas KÀllquistDatum:2013 ? juniSyfte och problemformulering:I litteraturen finns ett starkt löfte om hur starka företagskulturer kan bidra till företags framgÄngar. Det finns en brist pÄ empirisk forskning som pÄvisar hur styrmedlet kan anvÀndas för att styra en daglig verksamhet. ForskningsfrÄgor:Hur anvÀnds stark företagskultur för att pÄverka medarbetare i en daglig verksamhet? Hur kan pÄverkan med starka företagskulturer yttra sig i en daglig verksamhet?Syfte:Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse kring hur starka företagskulturer kan anvÀndas för att styra medarbetare i en daglig verksamhet.Metod:Det vetenskapliga teoretiska synsÀttet som vi utgÄr ifrÄn i denna studie Àr det hermeneutiskt perspektivet.

Demokratiuppdraget Àr ett komplext uppdrag som innebÀr att skolan ska förmedla och förankra grundlÀggande demokratiska vÀrden hos eleverna. Dock stÄr det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebÀr och hur det ska gÄ till, det Àr upp till varje skola och lÀrare att tolka. Syftet med den hÀr fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielÀrare utefter frÄgestÀllningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut nÀr det gÀller innebörder av demokratiuppdraget samt nÀr det gÀller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielÀrare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gÀllande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebÀr förstÄelse för hur demokratiskt liv Àr som en helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebÀr elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebÀr att lÀra ett demokratiskt förhÄllningssÀtt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebÀr demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gÀllande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom lÀraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhÀlletTrots ett ringa urval av lÀrare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gÀllande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjÀlpt mig, och hjÀlper förhoppningsvis Àven lÀsaren, att fÄ en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas pÄ flera olika sÀtt. Faktumet att det kan tolkas pÄ flera olika sÀtt kan tÀnkas vara hjÀlpsamt att reflektera över i samtal gÀllande demokratiuppdraget med kollegor och elever..

Syftet med denna uppsats Àr att försöka presentera ett sÀtt att arbeta med kvalitetsbristkostnader, som löser flera av de problem som nÀmns i litteraturen, samt att undersöka om problemen Àven kan pÄvisas empiriskt. UpplÀgget bygger i princip pÄ tvÄ delar och baseras pÄ en teoretisk undersökning som mynnar ut i fem problemstÀllningar. Först görs en teoretisk syntes, för att nÄ fram till en arbetsmodell av normativ karaktÀr och sedan görs en kvalitativ undersökning, för att pÄvisa att utgÄngspunkterna till modellen Àr pÄvisbara Àven empiriskt. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen ligger i klassisk litteratur inom omrÄdet. För att finna lösningar pÄ de problem som nÀmndes delades de in i 5 kategorier.

Pa? Kongsberg Automotive (KA) i Mullsjo? tillverkas bland annat va?xelfo?ringssystem till en gemensam plattform av personbilar. Fo?retaget ser idag potential i att fo?rba?ttra flo?det av produkterna och dess inga?ende komponenter genom fabriken. KA tillverkar dessutom ma?nga av komponenterna i samma fabrik som slutmonteringen sker vilket skapar goda fo?rutsa?ttningar till att uppra?ttha?lla effektiva flo?den.

Intentionen med denna studie Àr att studera pÄ vilket sÀtt Skolverket problematiserar modersmÄlsstödet och mo-dersmÄlsundervisningen i den svenska skolan. Med diskursanalys som grundlÀggande metodologisk och teoretiska utgÄngspunkten har avsikten varit att genom skolverkets rapport Flera sprÄk fler möjligheter (2002), belysa moders-mÄlsstödets situation, dess intentioner, samt ocksÄ dess konsekvenser för sÄvÀl individen som samhÀllet. DÀrtill Àr syftet att beröra eventuella ideologiska förestÀllningar som framkommer, sÄvÀl Skolverkets som andra aktörer som har del i rapporten. Av analysen har det bland annat framkommit att modersmÄlsundervisningen befinner sig i ett sÄvÀl rumsligt tidsmÀssigt utanförskap i förhÄllande till skolans övriga reguljÀra undervisningsmiljö. Enligt skolverket bör det ligga i skolans intresse att i praktiken införliva och integrera modersmÄlsundervisningen, dels för att skapa bÀttre förutsÀttningar för modersmÄlsstödet som undervisningsmetod, men ocksÄ för att pÄ detta sÀtt skapa en all-mÀn förstÄelse för modersmÄlsundervisningens roll i ett pluralistiskt och demokratiskt samhÀlle.

Denna uppsats försöker besvara frÄgestÀllningen varför en del studenter vid Karlstads universitet vÀljer att ta ut sin examen vid nÄgot annat lÀrosÀte. Vi belyser bytesprocessen som leder respondenterna i undersökningen fram till ett faktiskt byte, frÄn det att tanken föds, till att studenten etablerar sig vid ett nytt lÀrosÀte. Med hjÀlp av djupintervjuer hittar vi anledningar till varför byten sker, antingen av praktiska skÀl eller sÄ Àr det tron att en examen frÄn ett Àldre lÀrosÀte, med högre status, ger ett försprÄng in i karriÀren.UtifrÄn teorier som valts inom exempelvis relationsmarknadsföring, image, kundnöjdhet och bytesbeteende- framför allt SPAT (Switching Path Analysis Technique) analyserar vi informationen och underbygger resultaten. LÀngs undersökningens gÄng har vi modifierat SPAT-modellen och lagt till flera variabler. Detta för att den ska passa in pÄ just bytesprocessen hos högskolestuderande, vilket har givit oss en tydligare bild över processen.Det framkommer tydligt under studiens gÄng att flera av studenterna vÀljer att byta universitet för att ta ut sin examen vid ett universitet med i deras ögon högre status.

Idag spolar den stora majoriteten av alla invÄnare i Sverige med dricksvattnen i toaletten. Spolning med regnvatten i WC Àr nÄgot som pÄ flera hÄll i vÀrlden anvÀnds flitigt frÀmst i omrÄden med nÄgon slags vattenbrist. Men i Sverige har regnanvÀndande anlÀggningars popularitet inte riktigt slagit igenom Ànnu. Orsaken till detta kan hÀrledas till flera faktorer. De viktigaste och de som pÄverkar mest Àr; den goda tillgÄngen och sÄledes lÄga priset pÄ dricksvatten i Sverige, samt begrÀnsad konkurrens bland företag och ÄterförsÀljare vilket ger ett högt investeringspris pÄ regnanvÀndande anlÀggningar för konsumenten. Fokus i detta examensarbete ligger pÄ att göra en grundlÀggande analys av regnvatten och möjligheterna att genom en regnanvÀndande anlÀggning kunna anvÀnda regnvatten istÀllet för dricksvatten för att spola i toaletten med. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att genom en studie av olika kÀllor sammanstÀlla information relevant till Àmnet regnvatten och regnvattenanvÀndning till WCspolning, följt av en analys och jÀmförelse av hur ekonomiskt hÄllbar en regnanvÀndande anlÀggning i ett standardhus belÀget i Malmö Àr, i förhÄllande till samma standardhus med en traditionell dricksvattenförsörjning för WC-spolning. Resultatet av analysen visar tydligt att en regnvattenanvÀndande anlÀggning i fallet med standardhuset i dagslÀget inte gÄr att rÀttfÀrdiga ur ekonomisk synpunkt, men Àven att det finns möjlighet till en realistisk ekonomisk förtjÀnst i andra byggnader eller i framtiden..

- En granskning av Kairos Future. I SĂ€ffle sparar kommunen pengar genom att slĂ€cka var tredje gatlykta utanför centrum och tĂ€nker flytta delar av gymnasieskolan till ÅmĂ„l. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Stora Enso Skog har tillsammans med sitt drivningslag 601 utformat drivningskonceptet RÀtt Metod. Syftet med konceptet var framförallt att förebygga de markskador som kan uppstÄ i samband med avverkning och skotning. Syftet var ocksÄ att öka GROT-uttaget. Dock sÄ förvÀntas konceptet generera flera ekonomiska fördelar i form av höjd produktivitet, ökat GROT-uttag och en bÀttre arbetsmiljö. Konceptet Àr dock relativt nytt och det har inte genomförts nÄgra jÀmförande studier som utvÀrderat dess eventuella fördelar. Studiens syfte var dÀrför att undersöka hur medelkörstrÀckan och brÀnsleförbrukningen hos skotaren pÄverkades av det nya konceptet.

Turbomotorn har funnits med oss i mÄnga Är nu. Den har lÀnge förknippats med kraftfulla och dyra sportbilar. Men eftersom utvecklingen har gÄtt framÄt och priserna pÄ turbotekniken sjunkit har de letat sig in i vanliga personbilar. Detta Àr inte bara för att höja statusen, utan ocksÄ för att turbon faktiskt ger en effektivare motor. Turbon utnyttjar spillvÀrmen i avgaserna för att driva en kompressor som i sin tur tvinga in mer luft i förbrÀnningsrummen.

Franchising Àr enligt flera kÀllor ett starkt vÀxande fenomen runt om i vÀrlden. Utformningen av ett franchisesystem Àr en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig sjÀlvt. Det anses dÀrför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna pÄ ett önskvÀrt sÀtt. Enligt vÄr mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger pÄ att styra ett företags stabilitet med hjÀlp av fyra olika styrningar och dessa Àr vÀrderingsstyrningen, den grÀnsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Franchising Àr enligt flera kÀllor ett starkt vÀxande fenomen runt om i vÀrlden. Utformningen av ett franchisesystem Àr en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig sjÀlvt. Det anses dÀrför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna pÄ ett önskvÀrt sÀtt. Enligt vÄr mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger pÄ att styra ett företags stabilitet med hjÀlp av fyra olika styrningar och dessa Àr vÀrderingsstyrningen, den grÀnsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Bakgrund: Överviktiga barn lider större risk att bli överviktiga och feta i vuxen Ă„lder. Med övervikt och fetma finns det större risk att drabbas av bland annat diabetes samt hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikten och fetman pĂ„verkar barnets livskvalitĂ© ur flera aspekter. Metod: Litteraturbaserad studie med grund i nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med fokus pĂ„ resultat.

Uppkomsten till denna uppsats grundar sig i ett samarbete med LuleÄ kommun. DÄ tekniken stÀndigt utvecklas och nya medier skapas sker förÀndringar i samhÀllet. Idag Àr InternettjÀnsten Facebook vida populÀr i vÀrlden. Denna Internetsida Àr ett resultat av Àndrade sÀtt att kommunicera och umgÄs för mÀnniskor. FörutsÀttningar för marknadsföring och informationsspridning förÀndras ocksÄ med tiden.

Svenska elever har bristande kunskaper inom algebra, tidigare forskning visar dock att arbete med talföljder frÀmjar elevers förstÄelse för variabelbegreppet och generalisering. Flera studier har un-dersökt elevers sÀtt att se pÄ och arbeta med aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, dock saknas pÄ det hela taget forskning om geometriska talföljder.Denna studie syftar till att undersöka hur elever uppfattar geometriska talföljder nÀr de mött dessa i undervisningen. De frÄgestÀllningar studien avser att ge svar pÄ Àr vilka kvalitativt skilda strategier elever anvÀnder nÀr de behandlar geometriska talföljder, vad som utmÀrker dessa, hur de behand-lar generalisering av denna slags talföljd samt hur elever som mött geometriska talföljder i under-visningen uppfattar dessa i förhÄllande till de som inte mött dem i undervisningen.Som grund för urvalet gjordes ett förtest och tio kvalitativa intervjuer genomfördes, dÀr eleverna fick berÀkna saknade element och generalisera fyra geometriska talföljder. De strategier som ele-verna anvÀnde vid behandling av geometriska talföljder resulterade i sex kvalitativt Ätskilda huvud-kategorier, med underkategorier. Elevers sÀtt att behandla generaliseringar resulterade i fyra kate-gorier.