Sökresultat:
12363 Uppsatser om Flera funktionsnedsättningar - Sida 28 av 825
Storyline: vilka vinster medför arbetssÀttet för elevers lÀrande i grundskolan?
Storyline var ett arbetssÀtt vi hade hört talas om i olika sammanhang och
som av flera anledningar vÀckt vÄrt intresse. Genom detta examensarbete sÄg
vi en möjlighet till att förvÀrva oss djupare kunskaper om storylinemetoden
vilket vi ocksÄ gjorde bland annat genom djupgÄende litteraturstudier.
Syftet med vÄr studie var att beskriva storyline som undervisningsmetod
samt att ta reda pÄ vilka vinster lÀrare verksamma inom storyline anser att
metoden kan medföra i elevers lÀrande och utveckling. Kvalitativa
intervjuer med sex lÀrare verksamma inom storylinemetoden har genomförts
vilka sedan analyserades för att sammanstÀlla ett resultat pÄ vÄr
undersökning och vÄrt syfte. VÄr undersökning gav oss en positiv bild av
metoden dÄ lÀrarna menade att eleverna utvecklar flera olika sidor i en
storyline.
Storyline: vilka vinster medför arbetssÀttet för elevers
lÀrande i grundskolan?
Storyline var ett arbetssÀtt vi hade hört talas om i olika sammanhang och som av flera anledningar vÀckt vÄrt intresse. Genom detta examensarbete sÄg vi en möjlighet till att förvÀrva oss djupare kunskaper om storylinemetoden vilket vi ocksÄ gjorde bland annat genom djupgÄende litteraturstudier. Syftet med vÄr studie var att beskriva storyline som undervisningsmetod samt att ta reda pÄ vilka vinster lÀrare verksamma inom storyline anser att metoden kan medföra i elevers lÀrande och utveckling. Kvalitativa intervjuer med sex lÀrare verksamma inom storylinemetoden har genomförts vilka sedan analyserades för att sammanstÀlla ett resultat pÄ vÄr undersökning och vÄrt syfte. VÄr undersökning gav oss en positiv bild av metoden dÄ lÀrarna menade att eleverna utvecklar flera olika sidor i en storyline.
Plugg för brevinkast
Post och telestyrelsen (PTS) har gett ett allmÀntrÄd om att alla brevinkast ska ersÀttas med postfack frÄn och med den 1 januari 2011. Med denna rekommendation kommer brevinkasten pÄ dagens dörrar att bli överflödiga. MÄnga kommer att vilja ta bort sitt brevinkast och ersÀtta det med en produkt som ger en tystare och sÀkrare miljö i hemmet.Detta examensarbete syftar till att finna en eller flera lÀmpliga lösningar för att ersÀtta brevinkasten pÄ dörrarna. Denna lösning Àr tÀnkt att vara ett billigare alternativ för att lösa problemet, jÀmfört med att köpa en ny dörr.Olika metoder för att finna idéer har anvÀnts och flera alternativ framkom. Det gjordes utvÀrderingar för att finna den lösning som var mest lÀmplig för att lösa problemet.
ĂverbelĂ€ggning : Konsekvenser för patienten
VÄrdenheter i dagens sjukvÄrd arbetar ofta och Äterkommande i överbelÀggningssituationer. Detta kan innebÀra konsekvenser för patientsÀkerheten. En litteraturstudie gjordes med granskning av 9 artiklar med syftet att belysa konsekvenser för patienter vid överbelÀggningar inom somatisk slutenvÄrd. Som största konsekvenser för patienter vid överbelÀggningar identifierades brister i överrapporteringssituationer av patienternas fortsatta vÄrd och konsekvenser av utlokalisering av patienter. För vÄrdpersonalen innebÀr utlokaliserade patienter ökade belastningar pÄ flera nivÄer, framförallt pÄ grund av skillnader i kompetens och otillrÀckliga erfarenheter för att kunna tillgodose patienters omvÄrdnadsbehov.
Brottskonkurrens : tvÄ synvinklar pÄ ett omrÄde inom den svÄrhanterliga konkurrenslÀran
Konkurrensreglerna utgör en del av det svenska straffrĂ€ttsliga systemet och utvecklingen av dessa regler har pĂ„gĂ„tt parallellt med övrig straffrĂ€ttslig utveckling, frĂ€mst sedan införandet av SL 1865. Konkurrensreglerna pĂ„verkar i hög grad hur brottsliga gĂ€rningar bedöms och straffas. ĂndĂ„ finns det relativt lite skrivet och reglerat i svensk doktrin, förarbeten och författning.Om domstolen vid bedömning av en viss hĂ€ndelse kommer fram till att flera brott har begĂ„tts och att inga andra möjliga lösningar finns i lag eller praxis, skall den Ă„talade dömas till gemensamt straff för flera begĂ„ngna brott och situationen Ă€r alltsĂ„ sĂ„dan att den dömde döms i vad som kallas brottskonkurrens; ett gemensamt straff för flera brott.Jareborg och Leijonhufvud Ă€r överens om grundproblemet med konkurrenslĂ€ran, nĂ€mligen att den ledning rĂ€ttstillĂ€mparen fĂ„r i förarbeten och motivvutalanden Ă€r allt för liten. Riskerna de ser Ă€r ocksĂ„ relativt lika och det Ă€r frĂ€mst att konkurrensfrĂ„gor, pĂ„ grund av ovan nĂ€mnda svĂ„righeter, i allt för lĂ„g utstrĂ€ckning behandlas i svenska domstolar och att risken för ojĂ€mn rĂ€ttstillĂ€mpning och dĂ„lig förutsĂ€gbarhet dĂ€rmed fĂ„r anses stiga. GĂ€llande terminologi och metod dĂ€remot skiljer sig deras Ă„sikter Ă„t och det tydligaste exemplet rör subsidiaritetsklausuler och huruvida dessa över huvudtaget skall rĂ€knas till konkurrenslĂ€ran eller inte..
Ett evenemang med flera organisationer kan förmedla en enhetlig varumÀrkesidentitet
Traditionell marknadsföring tycks ha allt svÄrare att nÄ konsumenter. NÀr flera vill göra sig hörda samtidigt blir det svÄrt att sticka ut och göra sig sedd. NÀr nÄgon kommer med nÄgot nytt, gör andra likadant. Ett sÀtt att sticka ut Àr genom att vara originell och ha en unik varumÀrkesidentitet, eftersom den Àr svÄr att kopiera. Evenemang kan ocksÄ fungera som varumÀrken.
Ledning utav utvecklingsprojekt : Vad innebÀr det att vara projektledare för ett utvecklingsprojekt?
Projekt Àr nÄgot som mÄnga företag bedriver. Hur företag vÀljer att organisera projekt beror pÄ hur deras verksamhet Àr organiserad, vilket medför att projekt leds pÄ olika sÀtt. Dock Àr det vÀldigt vanligt med en sÄkallad projektledare bland flera olika typer av projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter Àr nÄgot som Àr utav stor vikt utifrÄn ett konkurrans avseende, dÄ flera aktiva projektföretag pekar pÄ att projektledning Àr en kÀrnkompetens. Detta leder till funderingar pÄ hur en projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett projekt.
Matematisk förmÄga
Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka matematiska förmÄgor enligt Krutetskiis teori som synliggörs hos elever i skolÄr 5 som arbetar gruppvis med problemlösning. Dessutom undersöktes vad lÀraren uppmÀrksammar som matematisk förmÄga och hur lÀraren organiserar sin undervisning för att utveckla matematisk förmÄga. Krutetskii (1976) har definierat de matematiska förmÄgorna genom en studie som gjordes 1955-1966. Dessa tolkades och analyserades frÄn en översatt version av hans verk. Med inspelat material frÄn tvÄ observationer synliggjordes flera matematiska förmÄgor hos eleverna.
Genetic study of cryptorchidism in Swedish Icelandic and Standardbred horses
Samodling Àr en odlingsmetod som kan anvÀndas för att förbÀttra dagens odlingssystem. Metoden innebÀr att tvÄ eller flera kulturer odlas tillsammans under en större del av vÀxtsÀsongen. Samodling kan anvÀndas pÄ flera olika sÀtt för att förbÀttra odlingsförhÄllandena för antingen
huvudgrödan eller hela odlingen. Den har en bevisad effekt pÄ olika skadegörare och kan minska angreppen i odlingen. Samodling kan Àven anvÀndas för att minska ogrÀsspridningen, förbÀttra mikroklimatet, samt öka
antalet maskar och naturliga fiender i odlingen.
Legala förbud och ogiltighet : sÀrskilt om avtals ogiltighet vid övertrÀdelse av internationella sanktioner
Att bedömning och betygssÀttning av elevers prestationer brister i likvÀrdighet förs ofta fram som ett problem. Olika förslag att Ästadkomma en ökad likvÀrdighet föresprÄkas i olika sammanhang och ett sÄdant förslag Àr sambedömning. Sambedömning handlar om att lÀrare samverkar kring bedömning och betygssÀttning. Trots att sambedömning förs fram som ett sÀtt att fÄ en större likvÀrdighet vid bedömning och betygssÀttning sÄ saknas vetenskapliga belÀgg för sÄdana antaganden. I denna studie har en litteraturöversikt genomförts i syfte att fÄ kunskap om vilka effekter sambedömning har och om dessa effekter kan leda till en mer likvÀrdig bedömning och betygssÀttning Resultaten visar att sambedömning har effekter som pÄ sikt kan leda till en ökad likvÀrdighet vid bedömning och betygssÀttning om den fÄr omfatta flera steg i bedömningsprocessen, men det Àr Àven en process som kan pÄverkas av flera olika faktorer..
Om femfaktormodellen och elektroniska sociala nÀtverk
Denna studie undersöker hur mÀnniskor engagerar sig med och pÄ elektroniska
sociala nÀtverk (OSN). Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt som
personligheten pÄverkar hur vi anvÀnder OSN. Data frÄn sextio deltagare
insamlades genom ett webb-baserat formulÀr baserat pÄ femfaktormodellen (?Big
Five?) och instrumentet Big Five Inventory. Deltagarnas aktivitet pÄ Facebook
uppskattades genom frÄgor utformade för denna studie.
Nyckeln till följsamhet. : Sjuksköterskans strategier för att öka patientens förmÄga att följa lÀkemedelsordinationer.
Bakgrund: Att inte följa lÀkemedelsordinationer Àr ett utbrett problem, dÄ det visat sig att uppskattningsvis hÀlften av alla patienter tar de lÀkemedelsdoser som föreskrivits. Orsakerna till den bristande lÀkemedelsanvÀndningen Àr flera, vilket kan resultera i allvarliga konsekvenser sÄsom oförutsÀgbara biverkningar, uteblivna behandlingsresultat och skador pÄ kroppens organ. DÄ sjuksköterskan har en nÀra kontakt med patienten och ansvarar för att frÀmja patientens hÀlsa och vÀlbefinnande, Àr en av uppgifterna att förhindra den bristande följsamhet som rÄder. Syfte: Syftet Àr att beskriva vilka strategier sjuksköterskan kan tilllÀmpa för att öka patientens förmÄga till att följa en lÀkemedelsordination. Metod och studiedesign: Genom en systematisk litteraturstudie har relevant material insamlats i databaserna CINAHL, PubMed och The Cochrane Library samt sökmotorn ELIN@MÀlardalen och bibliotekskatalogen LIBRIS.
UnderhÄll och Migrering av Legacy-System
Legacy-system sköter idag flera kritiska affÀrsprocesser hos mÄnga företag och banker. Dessa system Àr dyra att underhÄlla och uppdatera med nya funktioner. Legacy-systemenÀr ocksÄ svÄra att anpassa till en tjÀnsteorienterad arkitektur eller SOA (Service OrientedArchitechture). DÀrför vill företagen börja fasa ut dessa system. SOA Àr ett tankesÀtt i hur man strukturerar ett system.
Spr?kst?rning i f?rskolan. En mix-metodstudie om hur f?rskoll?rare bed?mer sina kunskaper om DLD/spr?kst?rning samt vilka rutiner de har f?r att f?lja barnens spr?kutveckling.
Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.
Kan sambedömning leda till en mer likvÀrdig bedömning och betygssÀttning?
Att bedömning och betygssÀttning av elevers prestationer brister i likvÀrdighet förs ofta fram som ett problem. Olika förslag att Ästadkomma en ökad likvÀrdighet föresprÄkas i olika sammanhang och ett sÄdant förslag Àr sambedömning. Sambedömning handlar om att lÀrare samverkar kring bedömning och betygssÀttning. Trots att sambedömning förs fram som ett sÀtt att fÄ en större likvÀrdighet vid bedömning och betygssÀttning sÄ saknas vetenskapliga belÀgg för sÄdana antaganden. I denna studie har en litteraturöversikt genomförts i syfte att fÄ kunskap om vilka effekter sambedömning har och om dessa effekter kan leda till en mer likvÀrdig bedömning och betygssÀttning Resultaten visar att sambedömning har effekter som pÄ sikt kan leda till en ökad likvÀrdighet vid bedömning och betygssÀttning om den fÄr omfatta flera steg i bedömningsprocessen, men det Àr Àven en process som kan pÄverkas av flera olika faktorer..