Sök:

Sökresultat:

925 Uppsatser om Flödesvarierande parametrar - Sida 53 av 62

Arkitektens roll och arbetssÀtt vid industriellt byggande med trÀvolymmoduler: Hur dessa förÀndras jÀmfört med traditionellt byggande

Detta examensarbete handlar om hur arkitektens roll och arbetssÀtt förÀndras nÀr det byggs industriellt med trÀvolymmoduler istÀllet för traditionellt. Eftersom industriellt byggande Àr ett vÀldigt vitt begrepp har arbetets fokus frÀmst varit pÄ industriellt byggda flerbostadshus av trÀvolymmoduler. En litteraturstudie, fem djupintervjuer av arkitekter som arbetet med trÀvolymmoduler och en fallstudie av projektet Brf TrÀdgÄrden har legat till grund för analysen och slutsatserna. Litteraturstudien visade pÄ att det industriella byggandet dras med en dÄlig syn sedan Miljonprogrammet. I dag Àr förutsÀttningarna helt annorlunda men mÀnniskor Àr ÀndÄ rÀdda att industriellt byggda projekt Àr synonymt med monotont och idélöst.

Utveckling av testrigg för mÀtning av dÀckfriktion mot
vintervÀglag

Detta examensarbete har bedrivits distribuerat vid LuleÄ tekniska universitet samt i Göteborg pÄ konsultfirman Caran som ett produktutvecklingsprojekt. Uppdraget var att utifrÄn en kravspecifikation utveckla en testrigg för att utföra mÀtningar pÄ dÀckfriktion mot vintervÀglag, detta som en följd av att dÀcktillverkaren Michelin och LuleÄ tekniska universitet nyligen startat ett samarbete. Tanken med att utveckla testriggen Àr att avdelningen maskinteknik pÄ Ltu, LuleÄ tekniska universitet, skall erhÄlla de grundliga kunskaper om hur ett dÀck fungerar med alla dess ingÄende parametrar för att sedan leda arbetet till nÀsta nivÄ. Examensarbetets mÄl var att utveckla en testrigg som möjliggör snabba tester av dÀck samtidigt som vÀglaget skall kunna karakteriseras. Syftet med att utveckla testriggen Àr att kunna utvÀrdera vilken typ av dÀck som passar bÀst för det vÀglaget som rÄder för dagen och att finna sambandet mellan vÀglagets egenskaper t.ex.

FrÄn vaggan till graven : En kvalitativ studie om LSS-handlÀggaresyrkesroll och arbetssituation

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende frÄn allmÀnheten. Förtroendet har baserats pÄ en exklusiv tillgÄng till nyhetskÀllor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmÀnheten större möjlighet att sjÀlva stÀlla krav pÄ journalisterna, i frÄgor om publiceringshastighet och medieinnehÄll. Detta leder ocksÄ till att arbetet med kÀllhantering förÀndras.Studiens teoretiska underlag Àr baserat pÄ teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slÄr hÀr fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt kÀllverifiering.

Montöranpassad materialförsörjning: En fallstudie pÄ Scanias vÀxellÄdsmontering i SödertÀlje

Ett ökat antal varianter av artiklar inom fordonsindustrin har medfört att lagerytan vid monteringslinjen inte lÀngre rÀcker till. Detta har skapat ett behov för sekvenserad materialförsörjning, framförallt dÄ nya artiklar ska föras in och rymmas i materialfasaden. FÄ studier har utgÄtt frÄn montörernas perspektiv, trots att de berörs direkt av förÀndringar gÀllande hur materialet presenteras. Denna studie avser dÀrför att utgÄ frÄn montörerna och sekvensera det material som de tjÀnar mest pÄ. Med hÀnsyn till detta Àr studiens syfte att skapa en modell för stöd vid beslut gÀllande vilka artiklar som för montören Àr mest fördelaktiga att presentera i sekvens.

Projektering av motorvĂ€gsbro över Ätran i Ulricehamn - Konceptuell design och preliminĂ€r dimensionering

Arkitektkontoret Sweco Architects i Göteborg har tagit fram ett förslag för ett bostadsomrÄde i Varberg, dÀr Varbergs kommun var bestÀllare. De föreslog att ett eget omrÄdesförslag skulle tas fram i Revit Architecture utifrÄn de planbestÀmmelser som gÀller i omrÄdet. Som en fördjupning i detta arbete valdes att Àven studera arbetsprocessen i programmet samt hur denna process kan tidsoptimeras. Ett problem idag Àr att en sÄdan process kan vara tidskrÀvande och ineffektiv. Syftet med detta arbete var att finna idéer pÄ hur processen kan effektiviseras och att utveckla kunskaperna om Revit.Som en inledning modellerades hur omrÄdet ser ut idag i Revit utifrÄn en ritning skapad i AutoCAD.

Miljöaspekter vid rivning av betongstation

Detta examensarbete Àr framtaget för ett aktuellt rivningsprojekt i Gammelstad, LuleÄ, Ät StÄlsmide i LuleÄ AB. DÄ företaget inte sjÀlva har möjligheter att planera inför rivningen sÄ har StÄlsmide i LuleÄ AB dÀrför tagit kontakt med Ltu för att fÄ problemen lösta. Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att ge StÄlsmide i LuleÄ AB ett underlag som de kan anvÀnda sig av vid rivning av det aktuella objektet. MÄlen med detta projekt var bland annat att upprÀtta förslag pÄ hur rivningsmomenten bör genomföras rent praktiskt samt att ta fram en specificerad mÀngdbeskrivning av rivningsmassor som kan uppstÄ. I denna rapport har tre olika rivningsmetoder behandlats.

Höglagrets framtid

Höglagret pÄ Chassiverkstaden i SödertÀlje Àr i stort behov av en upprustning. Detta framkom i en teknisk förstudie som, under vÄren 2004, genomfördes av konsultfirman Prevas. HÀr sammanfattas höglagret som en komplex och instabil koloss med lÄg tillgÀnglighet dÀr kunskap om helheten saknas. Detta innebÀr att möjlighet till felsökning vid driftstopp Àr begrÀnsad och personberoende. För att uppgradera och modernisera höglagret berÀknades kostnaden att uppgÄ till nÀrmare 11 Mkr.

Restaurering av sekelskifteshus

Detta examensarbete avhandlar restaureringen av Gamla Grand hotell i GÀvle och dÄ med fokus pÄ vindsvÄningen. Teorins generella del fokuserar pÄ kulturhistoriska vÀrden vid restaurering av Àldre byggnader sett ur en ingenjörs perspektiv. De parametrar som kommer att studeras i fallstudien Àr kulturhistoriska vÀrden i byggnaden kombinerat med utrymningsdimensioner och ventilation. Gamla Grand ritades av arkitekt Ture Stenberg och stod klart 1901. Byggnaden Àr U-formad med fem vÄningar och kÀllare.

Lavinsökning. Utveckling av lavintransceiver

Arbetet har gÄtt ut pÄ att utveckla en lavintransceiver.En transceiver Àr en sÀndare samt mottagare i sammaenhet och Àr ungefÀr lika stor som tvÄ medelstora mobiltelefoner.Gemensamt för alla lavintransceivers Àr att desÀnder ut och kan ta emot en signal pÄ 457 kHz som Àrlagstadgad internationell standardfrekvens. TransceiversanvÀnds vid skidÄkning utanför preparerade backar föratt kunna söka efter lavinoffer och bör bÀras av var ochen i en grupp. Hamnar en eller ett par personer i gruppeni en lavin kan de resterande som klarat sig stÀlla om sinasÀndare pÄ sökning och spÄra offret i tid.Mitt skidintresse och allvaret kring laviner lockademig till att undersöka och utveckla denna utrustning.Efter flera samtal med bÄde vana anvÀndare och personersom inte sett en transceiver ifrÄgasattes hela konceptetoch ny teknik som kan ersÀtta den gamla söktes.MÄnga intressanta tekniker granskades och förkastadespÄ grund av att de inte skulle kunna ersÀtta den befintliga,teknikerna var för outvecklade eller passade inte i sammanhanget.NÀr ingen teknik var överlÀgsen den befintliga sÄgranskades dagens transceivers. Ett antal punkter visadesig vara vÀrda att se över. Ergonomi, grÀnssnitt och formblev huvudfokus, det vill sÀga hela konceptet.

Arbetsformens betydelse för dressyrhÀstens psykiska och fysiska vÀlbefinnande

Inom hĂ€stvĂ€rlden har det lĂ€nge pĂ„gĂ„tt debatt angĂ„ende ridhĂ€stars vĂ€lbefinnande i samband med trĂ€ning. Speciellt dressyren har fĂ„tt utstĂ„ mycket kritik dĂ„ kritikerna menar att hĂ€starna tvingas genomföra rörelser i en onaturlig form. En av formerna som ofta debatteras Ă€r rollkĂŒr. DĂ€r Ă€r hĂ€stens nacke hyperflekterad och den gĂ„r med nosen mot bringan, vilket mĂ„nga menar Ă€r stressande för hĂ€sten. Även dagens tĂ€vlingsform fĂ„r ibland utstĂ„ kritik, dĂ„ man pĂ„ tĂ€vlingsplatser kan se hĂ€star som uppvisar konfliktbeteenden.

Utformning av mjukvarusensorer för avloppsvatten med multivariata analysmetoder

Varje studie av en verklig process eller ett verkligt system Àr baserat pÄ mÀtdata. Förr var den tillgÀngliga datamÀngden vid undersökningar ytterst begrÀnsad, men med dagens teknik Àr mÀtdata betydligt mer lÀttillgÀngligt. FrÄn att tidigare enbart haft fÄ och ofta osammanhÀngande mÀtningar för nÄgon enstaka variabel, till att ha mÄnga och sÄ gott som kontinuerliga mÀtningar pÄ ett större antal variabler. Detta förÀndrar möjligheterna att förstÄ och beskriva processer avsevÀrt.Multivariat analys anvÀnds ofta nÀr stora datamÀngder med mÄnga variabler utvÀrderas. I det hÀr projektet har de multivariata analysmetoderna PCA (principalkomponentanalys) och PLS (partial least squares projection to latent structures) anvÀnts pÄ data över avloppsvatten insamlat pÄ Hammarby Sjöstadsverk.PÄ reningsverken stÀlls idag allt hÄrdare krav frÄn samhÀllet för att de ska minska sin miljöpÄverkan.

Projektplanering: Nyckeln till framgÄng : Viktig kunskap och information för en lyckadprojektplanering

Inom projektarbete Àr planeringen ett moment som till stor del pÄverkar hur slutresultatetblir. Ett allt större antal företag blir dessutom projektbaserade, det vill sÀga nÀstan allaoperationer Àr organiserade som projekt. [5] MÀngden projektarbete bland dagens företag gör att planeringen Àr viktig för attÄstadkomma bra uppskattningar av tid, kostnader och resurser. Att kunna planera projektenpÄ ett bra sÀtt Àr en viktig konkurrensfördel. Den frÄgestÀllning som rapporten behandlar Àr ?Vilken kunskap och information bör finnasför att projektplaneringen ska leda till ett sÄ lyckat projekt som möjligt??.

Ambulanssjuksköterskans uppfattningar gÀllande omhÀndertagande och bedömning av det akuta sjukvÄrdsbehovet hos vÄrdsökande

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningar. Syftet med denna studie var att pĂ„ Ă€ldre personer studera olika fysiologiska parametrar före och efter en period pĂ„ Ă„tta veckor med styrketrĂ€ning som utförs tre gĂ„nger i veckan. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Hur pĂ„verkas statisk och dynamisk maximal styrka i frĂ€mre lĂ„rmuskulaturen av styrketrĂ€ning? Är det nĂ„gon skillnad i resultat mellan koncentrisk och excentrisk styrka i lĂ„rmuskulaturen före och efter styrketrĂ€ningsperioden? Är det nĂ„gon skillnad i förĂ€ndring mellan benstyrka uppmĂ€tt med isokinetisk teknik jĂ€mfört med uthĂ„llighetsstyrka och ett kort funktionellt benstyrketest? Hur pĂ„verkas maximal syreupptagningsförmĂ„ga registrerad via submaximalt cykeltest respektive vid pyramidtestet av trĂ€ningsperioden?Metod. I studien deltog 20 generellt ej pĂ„tagligt aktiva mĂ€n och kvinnor i Ă„ldrarna 66-79 Ă„r.

Cow power : hÄllbar mjölkproduktion i framtiden

För att fÄ mjölkproduktionen mer hÄllbar och göra den till en naturlig del i samhÀllet samt att integrera den med miljön i största möjliga utstrÀckning har en projektgrupp pÄ Wageningen Universitet i NederlÀnderna fÄtt i uppdrag att göra en lösning som innefattar detta. Detta genom att se produktionen frÄn olika synvinklar och inte anvÀnda traditionell filosofi nÀr det gÀller stallbyggnader för mjölkkor samt genom att se pÄ alla inblandades faktiska behov. Projektgruppen har studerat kons, lantbrukarens, miljöns och Àven allmÀnhetens behov och utefter det skapat prototyper pÄ mjölkgÄrdar för att göra produktionen mer hÄllbar.Projektet har döpts till Cow Power, som till svenska kan översÀttas som Kraften frÄn kon. För att fÄ bÀttre insikt i projektet kontaktade vi universitetet som bjöd in oss med varm hand. Redogörelsen av projektet grundar sig frÀmst pÄ det material som sammanstÀllts av projektgruppen samt personliga samtal vi hade med de som var involverade i projektet vid vÄrt besök pÄ Wageningen Universitet.

Finns det blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik?

Med denna uppsats har vi försökt modellera sannolikheten för förÀndringar i den kommunala skattenivÄn i svenska kommuner givet deras politiska styre, som Àr kodade enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att göra det försöker vi fÄ svar pÄ frÄgan om det finns blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik. Genom att kombinera SKL:s klassificering av kommunala politiska styren 2002-2006 med 2006-2010 har vi skapat sÄ kallade maktskifteskategorier, som vi sedan anvÀnder som kategoriska variabler nÀr vi modellerar sannolikheten för olika förÀndringar i de kommunala skattenivÄerna. För att i viss mÄn renodla politikens inflytande och skilja det frÄn andra strukturer som kan tÀnkas pÄverka skattenivÄn har vi skapat variabler som vi kallar för kontrollvariabler. Dessa försöker spegla strukturella förutsÀttningar för den kommunala ekonomin.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->