Torneå stad och Haparanda kommun ligger på gränsen mellan Finland och Sverige. Dessa gränsstäder bildar ett öppet gränsområde, där fri övergång är möjligt. Städerna samarbetar ständigt med varandra och ?På gränsen- Rajalla?- projekt avser en av dessa samarbetsformer. Projektets syfte är att i mitt på riskgränsen bygga ett gemensamt stadscentrum.

Förevarande kvalitativa studie hade som syfte att få fördjupade kunskaper om hur det kan upplevas att komma som ensamt flyktingbarn till ett okänt land, samt hur man idag som vuxen ser tillbaka på dessa upplevelser. Materialet analyserades med hjälp av meningskategorisering i en hermeneutisk ansats och grundade sig på halvstrukturerade intervjuer med fyra finska krigsbarn vilka idag uppnått pensionsålder. Resultatet visade skilda upplevelser vilka kan förstås genom olika bemötanden från fosterfamiljernas sida, hemförhållanden, ålder vid tiden för separation från föräldrarna, vistelsetid i det nya landet eller kontakt med biologiska föräldrar. Upplevelserna förefaller ha verkat traumatiserande för den enskilde individen vilket lett till konsekvenser i vuxen ålder. Koncentrationssvårigheter, separationsångest, rädslor, svårigheter att lita på andra och dålig självkänsla är några av följderna men även positiva konsekvenser såsom anpassningsförmåga, har nämnts i intervjuerna.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.

Sverige och Finland är två länder som ofta jämförs. Så även inom utbildning då media framställer finska barn som framgångsrika. Förutom hög status inom lärarprofessionen i Finland bekräftas framstegen i PISAs undersökningar där finska skolungdomar presterar höga resultat. För de små barnen går största delen av dagen ut på att leka och undersöka deras närmiljö. Genom leken skaffar sig barnet värdefulla färdigheter som gagnar barnet i det livslånga lärandet.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad för läromedel lärarna använder i sin matematikundervisning, och på vilka grunder läromedlet väljs ut och tillämpas. I studien jämför vi svenska och finska förskollärare och år1 lärare för att urskilja likheter och skiljaktigheter dem emellan. Vi har bland annat studerat hur lärarna i respektive land beaktar sina styrdokument vid val och tillämpning av läromedel i matematikundervisning. I den teoretiska bakgrunden beskrivs de olika skolformerna och styrdokumenten. Vi presenterar litteratur som anknyts till resultatdiskussionen, redogör för olika syner på vad matematik är samt behandlar tre olika inlärningsteorier i matematik.

Jag undersöker aktiekurser i samband med utdelning i syfte att få reda på om aktiepriserna har fallit mindre i Sverige jämfört med Finland samt om aktiepriserna i dessa länder påverkats av kortsiktiga investerare. Studien omfattar data från små börsbolag i Stockholms- och Helsingforsbörserna under åren 2002-2004. Jag använder den så kallade ex-dividend-dag-metoden för att mäta det relativa aktieprisfallet samt regressionsmodellen för att studera kortsiktiga investerares påverkan på aktiepriserna under utdelningsperioden.Resultaten visar att det relativa aktieprisfallet var högre bland de finska aktierna under studiens tidsram, vilket sannolikt berodde på frånvaron av utdelningsskatten i Finland. De kortsiktiga investerarna verkar inte påverka den svenska aktiemarknaden och endast svagt stöd fås för deras påverkan på de finska aktiepriserna..

I detta examensarbete analyseras om elektroniska fastighetsköp är framtiden i Sverige. Analysen genomförs genom en komparativ studie av den svenska respektive den finska lagstiftningen för fastighetsköp, ansökan om lagfart och ansökan om inteckning. För att besvara den övergripande frågeställningen besvaras ett flertal delfrågor, däribland om formkravets syfte och ändamål uppnås om elektroniska fastighetsköp införs. I examensarbetet konstateras att nuvarande bestämmelser förvisso är fungerande, men att ett flertal positiva följder inträder om elektroniska fastighetsköp införs. Som exempel underlättas parternas upprättande av köpehandlingen.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.

Genom att använda en traditionell juridisk metod presenterar vi i detta arbete en utredning kring principalansvaret och arbetstagarens skadeståndsansvar. Principalansvaret, som får anses vara en viktig huvudregel inom den svenska skadeståndsrätten, återfinns i SkL 3kap. 1§ och den innebär att arbetsgivaren ansvarar för en skada som dennes arbetstagare vållat i tjänsten. I SkL 4kap. 1§ finns ett viktigt undantag från principalansvaret, arbetstagarens skadeståndsansvar.

Under 1930-talet och fram till andra världskrigets slut framträdde auktoritära ideologier i det politiska livet i Sverige och Norrbotten. Syftet med denna uppsats är att granska dessa ideologiers utbredning och väljarstöd, med tyngdpunkt på nationalsocialismen, i Sverige i stort och sedan i Norrbotten och i Piteåbygden under denna tid. Jag granskar även kommunismens utbredning i Sverige samt undersöker hur stort stöd de hade bland väljarkåren i Norrbotten och i Piteåbygden. Jag har räknat antalet medlemmar/anhängare av nationalsocialismen i Norrbotten som finns registrerade i medlemslistor och partimatriklar och jämfört dessa siffror med Sverige i stort vid denna tid. Detta kan dock bara ge en övergripande bild av antalet medlemmar då det inte finns några fullständiga matriklar över partimedlemmar, med undantag för ett parti, utan endast listor på de "obligatoriska" jul- och nyårshälsningar som anhängarna skickade in till partiernas tidningar för att visa sitt stöd.

Uppsatsens syfte är att analysera hur rättsreglerna för förvaltningsjakt på varg utformats inom svensk och finsk rätt. Uppsatsen är av traditionell rättsvetenskaplig metod med fokus på den svenska lagstiftningen, och i något mindre utsträckning, den finska. Utredningen har utförts främst genom studier av lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin, därefter har de olika ländernas statliga utredningar och förvaltningsplaner studerats för en komparativ analys med syfte att synliggöra likheter och skillnader mellan lagstiftning. Resultatet visar att vargens närvaro blir till känslomässig fråga för de som vistas i skog och mark, tryggheten vi tidigare upplevts i skogen är inte längre en garanti. Sverige och Finland har i stor utsträckning liknande lagstiftning och problem inom vargfrågorna och väljer även till stor del att försöka lösa dessa på samma sätt..

Denna uppsats avser att jämföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar även till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bägge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bägge kursplanerna har kategoriserats utifrån Sven Sødring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har två frågeställningar hämtats från Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats på de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bägge kursplanerna.

Litteraturvetenskap, Astrid Lindgren, Pippi Långstrump.