Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna.

Torneå stad och Haparanda kommun ligger på gränsen mellan Finland och Sverige. Dessa gränsstäder bildar ett öppet gränsområde, där fri övergång är möjligt. Städerna samarbetar ständigt med varandra och ?På gränsen- Rajalla?- projekt avser en av dessa samarbetsformer. Projektets syfte är att i mitt på riskgränsen bygga ett gemensamt stadscentrum.

Att känna sig svensk trots att man bott i Sverige en längre tid är inte alltid en självklarhet. Känslan av tillhörighet bottnar i någonting annat, mycket djupare än vad som kan ses på ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande åldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhället. Den gemensamma övergripande nämnaren för våra studier är kvinnornas syn på sig själva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för känslan av gemenskap i det svenska samhället.

Uppsatsen är en komparativ studie av dansk och svensk integrationspolitik. I uppsatsen ställs frågan om vilka åtgärder Sverige och Danmark vidtagit för att nå integration av invandrare och vad resultatet blivit av dessa. Uppsatsen fokuserar på fyra olika områden som kan anses indikera hur väl man i länderna lyckats med sitt integrationsarbete. Dessa områden är Arbete, utbildning, politiskt deltagande och bostadssituation, vilka har undersökts med hjälp av svensk och dansk statistik. Uppsatsen visar att invandrare på alla dessa områden ligger efter övriga invånare.

Den svenska något begränsade artilleri-förmågan skall kunna verka effektivt i alla konfliktnivåer och detta skapar behov av erfarenhetsinhämtning av tidigare konflikter. Finska vinterkriget har i denna uppsats behandlats för att utvärdera en konflikt av nationell karaktär liknande den svenska försvarsmakten skulle kunna ställas inför.Undersökningen behandlade två områden; ?Mannerheim-linjen? och ?Norr om Ladoga? på grund av dess olika karaktär och på så sätt behov av finsk taktikanpassning. Analysen genom kvalitativ litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i teorin krigföringens principer. Analysen skulle sedan mynna ut i ett antal principer som verkade framgångsfrämjande för artilleriets användande.

Bakgrund: Den ökade invandringen har fört med sig nya krav på hälso- och sjukvården. Fler kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer har uppstått då vårdpersonalen har svårt att kommunicera med någon som inte talar samma språk. Kommunikationsproblem utgör ett hinder för vårdpersonalen att skapa bra vårdrelationer till invandrarpatienter. Vårdpersonal känner att deras behov av att få information om andra kulturer har ökat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vårdpersonal i Norden upplever mötet med invandrare inom hälso- och sjukvården.

Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i Gävle.

Förevarande kvalitativa studie hade som syfte att få fördjupade kunskaper om hur det kan upplevas att komma som ensamt flyktingbarn till ett okänt land, samt hur man idag som vuxen ser tillbaka på dessa upplevelser. Materialet analyserades med hjälp av meningskategorisering i en hermeneutisk ansats och grundade sig på halvstrukturerade intervjuer med fyra finska krigsbarn vilka idag uppnått pensionsålder. Resultatet visade skilda upplevelser vilka kan förstås genom olika bemötanden från fosterfamiljernas sida, hemförhållanden, ålder vid tiden för separation från föräldrarna, vistelsetid i det nya landet eller kontakt med biologiska föräldrar. Upplevelserna förefaller ha verkat traumatiserande för den enskilde individen vilket lett till konsekvenser i vuxen ålder. Koncentrationssvårigheter, separationsångest, rädslor, svårigheter att lita på andra och dålig självkänsla är några av följderna men även positiva konsekvenser såsom anpassningsförmåga, har nämnts i intervjuerna.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om äldre invandrare som bor på vårdboende i Malmö hade ett behov av språkanpassad äldreomsorg. Kvalitativa intervjuer utfördes med vårdtagare med utländsk härkomst och vårdpersonal som arbetade med vårdtagarna. Målgruppen var äldre invandrare med utländsk härkomst som bor på vårdboende samt personal som arbetar med dem. Frågeställningarna handlade om det fanns kommunikationsproblem mellan de äldre invandrade vårdtagarna och personalen samt om de upplevde ett behov av språkanpassad äldreomsorg. Resultatet av studien visade att det finns ett behov av språkanpassad äldreomsorg hos informanterna.

Vanligtvis är det invandrare som står i fokus för den aktuella debatten i media och i samhället i övrigt. Det är nästan alltid majoritetsbefolkningens uppfattningar och stereotyper om invandrare som uppmärksammas och det är sällan att media vänder om det och undersöker hur invandrare upplever svenskarna och det svenska samhället. Huvudsyftet med vårt arbete är just att undersöka och beskriva de stereotyper som invandrare kan ha om Sverige och svenskarna. Vi ville även undersöka vilka faktorer det är som kan ligga bakom de stereotyper vi kommit fram till i vår studie och om dessa enbart är negativa eller om det även finns positiva föreställningar. Samtidigt försökte vi hitta skillnader och likheter med tidigare forskning i ämnet.

Olika typer av projekt har blivit vanliga idag, och många är inriktade på att integrera invandrare inom skilda områden i samhället. Vi har gjort en empirisk undersökning av ett specifikt projekt i Landskrona som benämns IK ISI, och vars målsättning är att synliggöra idrottsrörelsen som en viktig samverkanspartner i integrationsarbetet. Vi ville ta reda på om projekt kunde vara ett meningsfullt sätt att integrera vuxna invandrare, samt vilka idéer invandrarna hade om integration.Resultaten fick vi fram genom tematiserade, semistrukturerade intervjuer med kursdeltagare och handledare, samt genom samtalsintervjuer med projektledaren. Vi har i slutdiskussionen analyserat resultaten med hjälp av litteratur och tidigare forskning inom området.Vi kom fram till att projektet inom flera områden var på väg att uppnå sina mål och att deltagarna i överlag endast hade positiva erfarenheter så här långt, och de tyckte att utformningen av projektet var bra. De deltagande invandrarna tyckte sig märka förbättringar i svenska språket och att deras nätverk delvis hade utvidgats, och förhoppningar fanns om kommande arbete inom föreningarna.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.

Bakgrund: Den ökade invandringen har fört med sig nya krav på hälso- och sjukvården. Fler kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer har uppstått då vårdpersonalen har svårt att kommunicera med någon som inte talar samma språk. Kommunikationsproblem utgör ett hinder för vårdpersonalen att skapa bra vårdrelationer till invandrarpatienter. Vårdpersonal känner att deras behov av att få information om andra kulturer har ökat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vårdpersonal i Norden upplever mötet med invandrare inom hälso- och sjukvården.