Specialarbete, SV1203 7,5 hp Ämne: Svenska språket Termin: VT 2014Handledare: Benjamin Lyngfelt.

I denna uppsats undersöks hur två läroböcker i tyska för högstadiet skolår 7-9 utformat ett grammatiskt moment ? verbböjningen. Analysen baseras på språkdidaktiska teorier. I analysen undersöks om upplägget i böckerna är didaktiskt motiverat och vilka didaktiska teorier som ligger bakom upplägget. Vidare undersöks om arbetsuppgifterna är inbäddade i ett kommunikativt sammanhang eller om de är isolerade samt vilken grad av styrning arbetsuppgifterna har.

Läsbarhet handlar om hur begriplig en text är och är ett område som har studerats under väldigt många år. I denna studie utvärderas möjligheten att bygga ut den existerande läsbarhetsalgoritmen LIX med syftet att konstruera en algoritm som gör en mer exakt bedömning. I studien utvecklas en algoritm baserat på LIX och tidigare forskning inom läsbarhet, även sambandet mellan läsbarhetsnivå och ordklassfördelning undersöks. Under studien visade det sig att det finns ett samband mellan en texts läsbarhetsnivå och andelen verb och substantiv. Algoritmen byggdes ut med två parametrar; andelen vanliga ord samt skillnaden mellan andelen verb och substantiv.

Syftet med detta arbete var att pröva en arbetsmetod som vi själva utformat. Arbetsmetoden gick ut på att lära elever de tre största ordklasserna, substantiv, adjektiv och verb på ett enkelt och lustfyllt sätt. Tyngdpunkten i metoden utgår från lek, rörelse och skapande, eftersom vi alltför ofta upplevt att grammatikundervisning varit mycket traditionell med enbart genomgångar och arbetsblad. Vi ville även ta reda på elevernas attityder till arbetsmetoden samt om de lärt sig något. Arbetet utfördes i en årskurs tre i Luleå, som inte arbetat med ordklasser tidigare.

Läsbarhet handlar om hur begriplig en text är och är ett område som har studerats under väldigt många år. I denna studie utvärderas möjligheten att bygga ut den existerande läsbarhetsalgoritmen LIX med syftet att konstruera en algoritm som gör en mer exakt bedömning. I studien utvecklas en algoritm baserat på LIX och tidigare forskning inom läsbarhet, även sambandet mellan läsbarhetsnivå och ordklassfördelning undersöks. Under studien visade det sig att det finns ett samband mellan en texts läsbarhetsnivå och andelen verb och substantiv. Algoritmen byggdes ut med två parametrar; andelen vanliga ord samt skillnaden mellan andelen verb och substantiv.

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska språket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation från första hälften av 1800-talet till våra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor från skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, äldre och yngre romaner samt dagstidningar från 1965?2004. De äldre romanerna är skrivna från första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av Språkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.

Kandidatuppsats Svenska språket, fördjupningskurs, specialarbete, 15 hp. Handledare: Kristian Blensenius & Benjamin Lyngfelt.

Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader mellan flickors och pojkars skriftspråk när det gäller antal verb och variationsgraden i verbens användning i skrift. Syftet är vidare att utröna huruvida flickors och pojkars val av uppsatsämne vid fri skrivning på nationella prov i svenska skiljer sig åt. Slutligen är syftet att undersöka huruvida man ur resultaten av undersökningen kan dra några pedagogiska slutsatser. Efter det att 106 gymnasisters uppsatser undersökts visade resultaten att det inte fanns några större skillnader mellan könen i användningen av verb. Vad gäller val av uppsatsämne fanns det dock vissa skillnader mellan könen.

En undersökning, med utgångspunkt i talspråksgrammatiken, av den grammatiska konstruktionen x-som-x syntaktiska, pragmatiska och semantiska aspekter..

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Elisabet Engdahl.

SammanfattningDen här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk.

15 hpSvenska språket, avancerad nivåVårtermin 2011Handledare: Elisabet Engdahl.

Lösa förbindelser, eller partikelverb som de också kallas, är en av deföreteelser i svenska språket som även på avancerad nivå vållarsvårigheter, såväl när det gäller användning som förståelse. Dennastudie presenterar vad ett partikelverb är, vilka svårigheter som ärförknippade med partikelverben och berör även några intressantaaspekter kring partikelverbens semantik. I min undersökning definierarjag några faktorer som kan påverka förståelsen av partikelverb, väljer utoch grupperar partikelverb efter dessa faktorer och jämför sedangrupperna med varandra för att förtydliga bilden av inlärares förståelseav partikelverb.För att undersöka hur andraspråksinlärare på en relativt avanceradnivå klarar dessa svårigheter har jag genomfört ett test med 50partikelverb på 42 elever på SAS grundnivå på två skolor. Hälften avinformanterna fick de 25 första testmeningarna upplästa för sig, och deövriga testmeningarna skriftligt, och tvärtom för den andra hälften avinformanterna.Resultatet visar att den största skillnaden föreligger mellanlexikaliserade (ogenomskinliga) och preciserande partikelverb.Skillnaden är dock relativt måttlig, med tanke på att man inte kan gissasig till betydelsen av de lexikaliserade partikelverben. Partikelverb medpreciserande partiklar var lättast att förstå, med högsta sannolikhet föratt de inte förändrar betydelsen av verbet i någon högre grad.

Skrivning är en biomekaniskt invecklad process som kräver en viss nivå av såväl motorisksom kognitiv förmåga. Forskning om Alzheimers sjukdom tyder på att nedsättningar i flerakognitiva domäner förekommer innan den kliniska diagnosen ställs. Det finns även forskningsom tyder på att ett innehållsrikt skriftspråk i unga år minskar risken för demensutveckling påäldre dagar. För att studera om mått från texter kunde predicera demens på ett tidigt stadiumanalyserades 141 skriftliga bildbeskrivningar insamlade inom ramen för rutinmässigaminnesutredningar vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Deltagarna delades in itre grupper utifrån diagnos (minnesutredning, lindrig kognitiv svikt och demens).Utgångspunkt för studien var de fyra textmåtten: idétäthet, verbtäthet, läsbarhetsindex (LIX)och T-enheter.

This thesis has been performed at Scania CV AB Technical Centre in Södertälje and its aim hasbeen to study the causes and effects of deformations in the interface between the rear axlehousing ADA1100 and the central gear house R780 during operation. Design changes that wouldincrease the sealing capability of the studied interface are also suggested. Finite element (FE)and CAD software have been the primary tools in this study.Finite element (FE) simulations are used in the industry to predict and develop engineeringdesigns. The main motive for FE simulations has traditionally been to identify weak spots in thedesign, regarding high tensions and large deformations.The FE model is an aggregation of submodels and interface models that represents the rear axlehousing, suspension, central gear, central gear housing, wheels, bolts and weldings, and theirinteractions. The submodels have different material properties and they are connected withcontact interface models.Boundary conditions are defined on the bushings in front of the rear axle and on the air bellowsbehind the rear axle.