På Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man ånggeneratorrör till kärnkraftsindustrin. Rören är upp till 30 meter långa och ca 20 mm i diameter, så när de ska lyftas upp ur ett rörställ där de mellanlagras, kräver det stor försiktighet. Inte minsta repa får förekomma på rören och de får inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte är lämpligt ur arbetsmiljösynpunkt. Därför finns behovet av ett lyfthjälpmedel som underlättar för operatörerna.

Rapporten beskriver ett examensarbete som utförts som en avslutning på Civilingenjörsprogrammet inom maskinteknik med inriktningen konstruktion på Luleå tekniska universitet, LTU. Examensarbetet utfördes i samarbete med Jama Mining Machines AB av Johan Forslund, delvis på plats i Skelleftehamn och delvis på LTU. Målet är att öka hållfastheten på två av Jama Mining Machines komponenter som återfinns i bommen på skrotaren SBU 8000 med rotator. Detta genom att ändra de specifika komponenternas konstruktion. En grundläggande nulägesanalys av de befintliga komponenterna genomförs för att identifiera vilka förbättringar som är nödvändiga till den nya designen.

I samband med att intresset för att bygga högre trähus har ökat så krävs nya lösningar för att t.ex. kunna möta efterfrågan på stora öppna ytor och långa spännvidder. Träbjälklag med lång spännvidd har dock oftast svårigheter med att klara kraven på svikt och vibrationer. Ett nyutvecklat förslag på träbjälklag som förmodas klara dessa krav bättre än traditionella träbjälklag har varit utgångspunkten för detta examensarbete där syftet har varit att undersöka bjälklagets styvhet. Detta gjordes laborativt genom att bygga och testa en prototyp av det föreslagna bjälklaget och genom att en numerisk modell baserad på finita element metoden togs fram och användes för att studera hur olika parametrar påverkar bjälklagets styvhetsegenskaper.Bjälklagets design bygger på fackverksprincipen i primärriktningen och på balkverkan i sekundärriktningen.

Denna studie har till syfte att undersöka hur lastfördelningen och följaktligen dimen­sionerande tvärkrafter och moment i brobaneplattor av betong skiljer sig åt beroende på val av beräkningsmetod. Jämförelsen sker primärt för tre utvalda hand­beräknings­metoder som jämförts med beräkningar gjorda i ett beräknings­program baserat på finita element­metoder (FEM). I jämförelsen undersöks hur laster sprids i brobaneplattan enligt de olika beräknings­metoderna och vilka resulterande maximala snittkrafter som erhålls. Hur lastfördelningen sker är en komplex fråga och det är därför intressant att se vilka skillnader det blir i resultat utifrån olika beräknings­metoder.Studien skedde på ett utvalt studieobjekt, en åtta meter bred samverkansbro i Njurunda strax söder om Sundsvall. De trafiklaster som beaktats är lastmodell 1 och lastmodell 2 enligt Eurokod (CEN, 2003).De beräknings­metoder som jämförts i den här studien är dels en metod för beräkning av tvärgående konsol­moment där kantbalken bidrar mycket till den lastspridande effekten.

I detta arbete approximeras Helmholtz ekvation med hj?lp av den finita differensmetoden f?r olika parametrar s?som, d?mpningsterm, rutn?tsstorlek, frekvens och f?rkonditionerare. Helmholtz ekvation kan anv?ndas till mycket, bland annat anv?nds det vid akustik och seismologi. Men i detta arbete till?mpas Helmholtz ekvation inom medicinsk bildbehandling. Bara f?r att Helmholtz ekvation ?r anv?ndbar betyder det inte att den ?r l?tthanterbar. Alla givna parametrar ?r intressanta i ett medicinskt mikrov?gsbildbehandlingssyfte och har verkliga kopplingar.

Detta examensarbete är ett försök att skapa en enkel handbok, där man lätt kan slå upp fakta om olika typer av gjutlegeringar. Samtidigt är det en undersökning om hur man kan förbättra kvalitetssäkringen av gjutgods. För att uppnå det förstnämnda har grundliga litteraturstudier utförts och resultatet har blivit ett antal avsnitt som tar upp det viktigaste om gjutning och gjutgods. I dessa avsnitt kan man läsa om olika gjuttekniker, legeringars gjutegenskaper, olika typer av värmebehandlingar, gjutdefekter, vanliga metoder för kontroll etc. Undersökningen av kvalitetssäkringen, och om dess förbättring, möjliggjordes genom kontakt mellan olika företag och genom att prova tekniker, såsom finita element beräkning (FEM) och gjutsimulering, och dra slutsatser från dessa resultat.

Spannmål med varierande fuktighetsgrad kan lagras i kvadratiska silor med väggelement bestående av korrugerad plåt. Då det lagrade spannmålet ska tömmas har det fuktiga spannmålet en tendens att fastna på väggarna, vilket medför att spannmålet i efterhand måste avlägsnas manuellt. För att slippa denna tidskrävande process monteras en slät plåt på den korrugerade plåten, för att på så vis hindra det fuktiga spannmålet från att fastna. Om samma plåtdimensioner för den korrugerade plåten används då den släta plåten är och inte är monterad kan väggelementen utsättas för buckling. Det här examensarbetet handlar således om hur väggelementen ska dimensioneras för att strukturen inte ska utsättas för buckling.

Skalväggar består vanligtvis av två betongskivor 45-75 mm tjocka med en luftspalt emellan. Skalen i väggen hålls ihop med armeringsstegar. Luftspaltens bredd beror på väggens totala tjocklek och gjuts i på plats. Målet med detta arbete är att undersöka skalväggens egenskaper då luftspalten inte ingjutits med betong. Om skalväggen visar sig ha god hållfasthet och bärförmåga kan den börja användas istället för massivväggar.Beräkningarna för bärförmågan utförs delvis med FEM program (Finita Elementmetod program) och delvis med kompletterande handberäkningar.

Ett undersöknings- och utvecklingsarbete för att lösa ett problem med att dränkbara pumpar i ett vattenavrinningssystem gick sönder med perioder på två år i genomsnitt, utfördes i samarbete med Cementa AB i Skövde. Orsak till pumpars haveri söktes och fanns vara bristande rutiner och kunskap om det underhåll pumparna krävde. För att lösa detta problem utvecklades riktlinjer för nyinköp av torruppställda pumpar för att möjliggöra kontinuerligt underhåll. Då möjligheter för placering av torruppställd pump saknades utvecklades ett pumpfundament för placering av torruppställd pump. Krav för utvecklingsarbetet togs fram i samarbete med Cementas underhållsavdelning och teoretisk dimensionering av dränkbara länspumpars dåvarande volymflödeskapacitet utfördes.

Detta examensarbete har utförts åt företaget MH Modules AB. Företaget arbetar med att utveckla, tillverka och sälja materialhanteringsmoduler till maskin- och systembyggare utan egen produktidentitet. En materialhanteringsmodul kan bestå av rullbanor, bandtransportörer, kedjetransportörer, hissar, vinkelväxlar och pallmagasin. Syftet med arbetet var att utveckla ett nytt pallmagasin där pallar ska kunna lastas på och av på ett enkelt och driftsäkert sätt med hjälp av en handtruck.Målsättningen var att konstruera en lyftanordning med styrenhet. Efter att lyftanordningen och styrenheten var klara gjordes det en lämplig ram som uppfyller säkerhetskraven.Arbetet inleddes med att se över konkurrenternas och MH Modules egna framtagna pallmagasinen.

För att bibehålla elnätet stabilt är det viktigt för elproducenterna attkunna möta samhällets behov av elkraft. Detta behov varierar beroendepå tid på dygnet och även av årstid. Att kunna samla energi då behovetär lågt, för att sedan utvinna och distribuera energi då behovet ökar ärdärför viktigt. Vattenkraft är en av de energikällor som är enklast attreglera. Denna energi är dessutom relativt miljövänlig.

Kugghjul är ett av de viktigaste elementen som finns i en maskin. Kuggväxlar har den högsta verkningsgraden bland kända energiomvandlare idag. Kuggväxlar har höga krav och det krävs en robust konstruktion för att göra dem okänsliga för störningar. Störningar på kuggväxlar ger upphov till transmissionsfel. Transmissionsavvikelser orsakar olika typer av oönskat beteende som exempelvis utmattning och buller är ofta en följd av tillverkningsavvikelser.I detta arbete har ett kommersiellt program, Helical3D, som bygger på kontaktmekanik och finita element metoden används för att studera inverkan av tillverkningsavvikelser på växelns prestanda i form av kontakttryck och transmissionsfel.

So?derhamn Eriksson AB har producerat och levererat utrustning till sa?gverksindustrin i o?ver 150 a?r. Fo?retagets uppgift a?r att fo?rse sa?gverksna?ringen med effektiva maskiner och system fo?r ba?sta utnyttjande av ra?varan. En av So?derhamn Erikssons viktigaste produkter a?r barkningsmaskinerna Cambio.

Under september månad år 1995 påbörjades utläggningen av jordmaterial för den provbank vilken upprättades då Öresundsbron skulle byggas. I detta fullskaleförsök kontrollerades massorna genom olika sonderingsmetoder och även sättningarnas utveckling. Uppbyggda för provbanken var en höjd på 4,5 m och själva försöksområdet hade en längd på 40 m och en bredd på 9 m. I detta arbete har syftet varit att studera provbanken i Petersborg och jämföra de uppmätta sättningarna mot de numeriska simuleringarna. De numeriska modeller som har skapats i finita elementprogrammet PLAXIS är baserade på de utförda geotekniska undersökningarna.

Comfort analyses regarding human induced vibrationsIt is not too common among civil engineers in Sweden to perform comfort analyses considering the vibrations caused by human activities. In addition, the Swedish standards lack requirements to be used for comfort analyses in design of floor-systems. The demand for large spans in combination with slender slabs, is today a reason to investigate the floor-system constructions, in order to prevent disturbing vibrations and oscillations.The purpose of this thesis is to create a guide for how a comfort analysis, considering vibrations, should be implemented. Göran Svedenbjörk who is an expert in structural dynamics has been interviewed where he presents his latest project Värtaterminalen and answers some questions about vibrations due to human activities.Floor-systems, consisting of concrete slabs supported by steel or concrete beams, have been investigated with simulations in the finite element program Abaqus. In the simulations, the influence of various factors on the natural frequency of floor-systems and the acceleration level caused by dynamic loads, is studied.