Risker och risktagande Àr en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit mÄnga vad gÀller om banker pÄ ett effektivt sÀtt arbetar för att minimera riskerna. AllmÀnheten Àr beroende av banker samtidigt som bankerna Àr lika beroende av sina kunder. DÀrför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förÀndrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen Àr att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna pÄ nÄgra av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat sex personer frÄn tre olika kontor och pÄ olika positioner inom banken. DÄ vi ville fÄ respondenternas personliga Äsikter var det hÀr den metod som passade vÄr studie bÀst.

Som ett sÀtt att bygga upp en vÀldiversifierad portfölj har det under de senaste decennierna blivit allt mer populÀrt bland investerare att ta positioner i rÄvarufutures, dÄ de historiskt har ansetts visa upp lÄg eller till och med negativ korrelation mot aktiemarknaden. Flera tidigare studier visar pÄ ett nytt förhÄllande mellan dem sedan finanskrisen 2008. Studierna finner att korrelationen har ökat under det senaste decenniet. De finner en strukturell brytpunkt vid finanskrisen som skiftat korrelationen betydligt uppÄt, till den grad att diversifieringseffekten av att hÄlla rÄvarufutures i sin portfölj kan vara förÀndrad. Studierna kommer fram till olika slutsatser angÄende vad som kommer att ske med korrelationen nÀr krisen Àr över och marknaden Äter har stabiliserats.

Risker och risktagande Àr en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit mÄnga vad gÀller om banker pÄ ett effektivt sÀtt arbetar för att minimera riskerna. AllmÀnheten Àr beroende av banker samtidigt som bankerna Àr lika beroende av sina kunder. DÀrför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förÀndrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen Àr att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna pÄ nÄgra av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat sex personer frÄn tre olika kontor och pÄ olika positioner inom banken. DÄ vi ville fÄ respondenternas personliga Äsikter var det hÀr den metod som passade vÄr studie bÀst.

 Titel:                           VaŽdÄ finanskris? En studie om konsumentbeteenden. Problemformulering: Hur pÄverkas konsumenterna av finanskrisen vad gÀller inköp av dagligvaror och sÀllanköpsvaror? Syfte: VÄrt huvudsyfte Àr att studera hur konsumenternas konsumtion har förÀndrats i form av bÀttre planering, prismedvetenhet och eventuella utgiftsminskningar pÄ grund av finanskrisen och den rÄdande lÄgkonjunkturen. Metod: Vi har valt att göra en studie utifrÄn konsumenternas perspektiv dÄ vi vill fÄ en bred bild av hur konsumenterna upplever sig pÄverkas av finanskrisen. Detta ledde till att vi genomförde en kvantitativ studie genom att dela ut enkÀter till 400 personer utanför Ica Maxi respektive Coop Forum. I studien har vi haft ett positivistiskt förhÄllningssÀtt dÄ vi objektivt har bearbetat respondenternas svar. Vi har tillÀmpat den deduktiva ansatsen eftersom vi utgÄr frÄn en redan befintlig teori och utifrÄn den bildar en hypotes för att sedan se ifall den ska förkastas eller ej. Teori: Vi har koncentrerat oss pÄ teorier som berör konsumentbeteende pÄ ett eller annat sÀtt.

Det finns bra och dÄliga tider, sÄ Àven inom ekonomin. Förra Äret 2008 gick vÀrlden in en lÄgkonjunktur. Trots att USA:s finanssystem var sÄrbart redan frÄn början sÄ pÄstÄs det vara bostadskrisen som var den bidragande orsaken till den finanskris som kom att pÄverka stora delar av vÀrlden. Bostadskrisen kom att pÄverka bankerna hÄrt pÄ grund av att de hade en hög utlÄning till familjer och mÀnniskor som i vanliga fall inte skulle kvalificera för att ta stora lÄn. NÀr dessa mÀnniskor inte lÀngre kunde betala sina lÄn blev de tvungna att sÀlja sina hus, dock hade bostadspriserna sjunkit och bankerna fick inte tillbaka de pengar som de lÄnat ut.

Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det Àr extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank dÄ deras viktigaste handelsvara Àr pengar. Bankerna möter mÄnga risker och de mest förekommande Àr likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och rÀnterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga gÄr riskhantering, vilken varierar frÄn risk till risk. I och med den pÄgÄende finanskrisen Àr riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt Àmne som inte bara har pÄverkat de svenska storbankerna utan hela vÀrlden. Syftet med vÄr forskning Àr att kartlÀgga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förstÄelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras.

Risker och risktagande Àr en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit mÄnga vad gÀller om banker pÄ ett effektivt sÀtt arbetar för att minimera riskerna. AllmÀnheten Àr beroende av banker samtidigt som bankerna Àr lika beroende av sina kunder. DÀrför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förÀndrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen Àr att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna pÄ nÄgra av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat sex personer frÄn tre olika kontor och pÄ olika positioner inom banken. DÄ vi ville fÄ respondenternas personliga Äsikter var det hÀr den metod som passade vÄr studie bÀst.

Denna uppsats behandlar hur fastighetsbolagens finansiering har utvecklats efter finanskrisen, hur finanskrisen specifikt har pÄverkat fastighetsbolagens finansieringsverksamhet samt i vilken utstrÀckning fastighetsbolagen har börjat anvÀnda alternativa finansieringssÀtt i sin verksamhet. Detta Àmne Àr intressant dÄ finanskrisen har haft en stor inverkan pÄ det ekonomiska klimatet vÀrlden över vilket ocksÄ inkluderar de svenska fastighetsbolagen och de svenska bankerna.Uppsatsen kombinerar en kvantitativ undersökning av alla svenska börsnoterade fastighetsbolagskapitalstrukturer med en kvalitativ undersökning bestÄende av ett antal intervjuer medrepresentanter frÄn flera fasighetsbolag och banker.Den kvantitativa undersökningen visar att det skett stora förÀndringar i fastighetsbolagensfinansiering. AnvÀndningen av alternativa finansieringssÀtt, sÄsom preferensaktier, obligationer,MTN- och Certifikatsprogram har blivit vanligare i fastighetsbolagen. En stor anledning till detta Àr att bankerna i mÄnga fall har velat begrÀnsa sin utlÄning till fastighetsbolagen samtidigt som kreditmarginalerna har ökat pÄ grund av bland annat högre kapitaltÀckningskrav för bankerna.Utvecklingen av fastighetsbolagens finansiering kommer fortsÀtta framöver och alternativa finansieringssÀtt kommer i större utstrÀckning anvÀndas som komplement till banklÄn och stamaktiekapital..

Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanstÀllda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankvÀsendets sÀrart och vikten av ett statligt skyddsnÀt. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, dÀrefter en redogörelse för bonusens betydelse i finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad dÄ dessa belönat kortsiktiga vinster pÄ riskfyllda affÀrer.

Bakgrund: Hot och va?ld riktat mot va?rdpersonal a?r idag ett va?xande problem o?ver hela va?rlden. Va?rdpersonal tillho?r en av de yrkeskategorier da?r det fo?religger en o?kad risk att bli utsatt fo?r hot och va?ld fra?n patienter. Va?rdpersonal a?r de som sta?r fo?r omva?rdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta fo?r hot och va?ld kan det uppsta? konsekvenser fo?r ba?de va?rdpersonal och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och va?ld hos va?rdpersonal inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammansta?llts och analyserats med kvalitativ inneha?llsanalys med induktiv ansats.

De svenska riskkapitalbolagens investeringar i tillvÀxtbolag minskade med 60 procent Ären 2009-2010, och med bara ett fÄtal aktörer kvar pÄ marknaden kan det bli det svÄrt för tillvÀxtföretag att fÄ kapital. AffÀrsÀnglar Àr investerare vilka fungerar som kompletterande lÀnkar till riskkapitalbolagen i en finansiell kedja, och utgör dÀrför en viktig del av den svenska riskkapitalmarknaden. Det Àr sÄledes intressant att undersöka om Àven affÀrsÀnglarna, liksom riskkapitalbolagen, har minskat sina investeringar i tillvÀxtbolag under Ären för finanskrisen 2008/2009. Med fokus pÄ investeringsmotiv, investeringsstrategier och risktagande har det genom en enkÀtundersökning och genom intervjuer undersökts om affÀrsÀnglarnas investeringsvilja har Àndrats. Resultaten av studien visar pÄ att det över lag inte funnits tendenser pÄ minskad investeringsaktivitet.

Denna studie syftar till att kartlÀgga och analysera den svenska dagspressens nyhetsrapporteringar om belöningssystem under Ären 2007, 2009 och 2011.Ett flertal akademiska skrifter hÀvdar, ofta utan större belÀgg, att belöningssystem Àr ett fenomen vitt kritiserat i media. VÄr studie Àmnar inte motbevisa detta utan har för avsikt att underlÀtta för fortsatta studier om belöningssystem genom att göra en fullstÀndig kartlÀggning av medias rapportering under de valda Ärtalen.I synnerhet i samband med finanskrisen har företag, sÀrskilt banker, anklagats för att ha undermÄliga belöningssystem. Syftet med de för studien valda Ärtalen Àr dÀrför att fÄnga eventuella förÀndringar i medierapporteringens mönster till följd av finanskrisen.För att skapa en struktur i dagspressens rapporteringar har en kvantitativ innehÄllsanalys genomförts, dÀr ett antal hypoteser fungerat som utgÄngspunkt för de variabler materialet stÀllts mot.Undersökningen har en deduktiv ansats dÀr hypoteserna formulerats baserat pÄ teoretiska resonemang. Vilka kriterier som bör uppfyllas för att en hÀndelse ska publiceras som en nyhet har varit utgÄngspunkten för den teoretiska referensramen. Teorin om nyhetskriterier har sedan kopplats samman med resonemang relevanta för bÄde belöningssystem och finanskrisen.Slutsatser som dras utifrÄn resultatet Àr att belöningssystem Àr ett i media vÀl omdiskuterat och kritiserat fenomen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Den rÄdande finanskrisen har gjort att arbetslösheten i Sverige spÄs stiga under de kommande Ären. DÄ en stor del av Sveriges befolkning arbetar inom den svenska industrin anses det orovÀckande att det just Àr denna sektor som nu drabbats hÄrdast av finanskrisen. DÀrför har bÄde företag och arbetstagare börjat söka efter alternativa lösningar till uppsÀgningar för att undvika massarbetslöshet. En lönesÀnkning, i form utav en arbetstidsförkortning, Àr det alternativ som varit mest omdiskuterat. Syftet med denna uppsats Àr dÀrmed att undersöka huruvida lönesÀnkningar kan vara ett bra alternativ till uppsÀgningar.