Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka lÀkemedelsföretag för att sedan jÀmföra lÀkemedelsbranschen med stockholmsbörsen för att se hur lÀkemedelsbranschen pÄverkats av finanskrisen pÄ slutet av 2000-talet.Metod: Studien bygger pÄ en hypotesprövning och författarna har valt att anvÀnda en deduktiv ansats och en kvantitativ datainsamlingsmetod för att samla in data kring lÀkemedelsaktier.Teori: Studiens analyser bygger pÄ tvÄ teoretiska modeller. Den ena Àr CAPM (Capital Asset Pricing Model) som Àr en modell som anvÀnds för att rÀkna fram avkastningskravet för aktieÀgarna. Det andra Àr ett teorem (Modigliani-Millers) avseende kapitalstruktur och som behandlar marknadsvÀrdet pÄ ettbolag oberoende av finansieringsform eller distribution av utdelningar.Empiri: JÀmförelser mellan Stockholmsbörsens generalindex och de fem största lÀkemedelsbolagen visar pÄ att lÀkemedelsbolagen delvis följer börsens utveckling. Men över tid sÄ visar sig lÀkemedelsaktierna vara stabilare och ÄterhÀmtar sig snabbare Àn börsen som helhet.Slutsats: Till en början kan man se att finanskrisen har pÄverkat hela börsen inklusive lÀkemedelsbranschen. Dock visar en nÀrmare observation av hÀndelsen att lÀkemedelsaktierna ÄterhÀmtar sig betydligt fortare och att de totalt sett inte svÀnger lika mycket..

Hur pÄverkades bilförsÀljarnas motivation under finanskrisen 2008-2009 och hur försökte ledningen för företagen förbÀttra deras motivation? Hur förÀndrades de monetÀra belöningarna under denna period för bilförsÀljarna och hur pÄverkade det deras prestation? Hur förÀndrades bilhandlarnas möjlighet att ge belöningar under finanskrisen och vilka konsekvenser fick det för företaget?Syftet med förestÄende uppsats Àr att ge en bild av hur finanskrisen 2008-2009 drabbade bilhandelsbranschen nÀr det kom till möjligheten för motivationshöjande ÄtgÀrder för personalen. Vidare vill vi undersöka hur medarbetarnas motivation pÄverkades av den finansiella kris som drabbade branschen. Vi vill Àven undersöka hur försÀljningscheferna pÄ företagen arbetade med personalens motivation under perioden. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har vi valt att anvÀnda kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sÀljare och försÀljningschefer inom bilhandeln i Kalmar kommun.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Tidigare studier har visat pÄ att en finansiell kris leder till en minskad förekomst av earnings management som anses vara ett stort problemen i modern redovisning. Denna uppsats undersöker earnings managements förekomst bland svenska företag och hur den pÄverkas av en finansiell kris samt om det finns skillnader mellan olika branscher. Vi anvÀnder en modifierad variant av Jones modell för att mÀta de diskretionÀra periodiseringarna, som likstÀlls som earnings management, och jÀmför sedan förekomsten av earnings management före och under krisen samt mellan de fyra branscherna som studerats. Vi finner inte nÄgra skillnader i earnings managements förekomst innan och under finanskrisen men vi kan se att branschen SÀllanköp i större utstrÀckning Àn övriga studerade branscher bedriver earnings management. VÄr förklaring till detta Àr att övervakningen av företagens redovisning Àr generellt sett bra vilket minimerar möjligheten att bedriva earnings management men att det kan finnas brister för branschen SÀllanköp..

Bakgrund och problem: Den 15 september 2008 ansökte den amerikanska investmentbankenLehman Brothers om konkurs. Detta blev startskottet pÄ en av de största globala finansiella krisernai modern tid. Finanskrisen spred sig vÀrlden över och den svenska ekonomin pÄverkades kraftigt avden stora konjunkturnedgÄngen som följde. Under finanskrisen prÀglades företagens situation av enosÀkerhet i omvÀrlden. Ekonomistyrning Àr ett av de verktyg företagen kan anvÀnda för att hanteraoro i omvÀrlden.

Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under Ären 2006-2009, d.v.s. Ären före respektive under finanskrisen. En sÄdan förhÄllandevis ovanlig och omfattande hÀndelse som finanskrisen utgjorde ger tillfÀlle att undersöka om och i sÄ fall hur en genre pÄverkas under extraordinÀrt tryck för att besvara frÄgan hur en genre förhÄller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktÀriserar bankernas VD-ord under normala omstÀndigheter. DÀrefter jÀmförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förÀndringar som sker inom genren.Det framgÄr av denna studie att förvÀntan pÄ VD att framstÀlla sig och banken i enlighet med den s.k.

Vi har i den hÀr rapporten valt att undersöka hur svenska smÄ och medelstora företag som exporterar till Baltikum har pÄverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrÄn ett resursbaserat synsÀtt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat pÄ företagen samt i vilken utstrÀckning de omvÀrderat potentialen pÄ de baltiska marknaderna. Vidare Àmnar vi ge rekommendationer gÀllande vilken resursbas som i störst utstrÀckning kan hantera en omvÀrldsförÀndring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie dÀr vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen.Den teoretiska referensram vi tagit utgÄngspunkt i Àr Barneys resursbaserade synsÀtt samt vÀlkÀnda internationaliseringsteorier sÄ som; Inkrementell process, NÀtverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mÄn Born Global. Vidare belyser vi teorier gÀllande prestation utifrÄn objektiva och subjektiva mÄtt. DÀrefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vÄr analys.I analysen förenas vÄr teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gÀllande vilken resursbas vÄra fyra företag besitter utifrÄn vÄr definition utav resurser i syntesen.

Bakgrund: NÀr den globala finanskrisen intrÀffade, uppstod det en osÀkerhet kring vÀrderingen av förvaltningsfastigheter. Följden blev att fastighetspriserna dÀmpades samtidigt som rÀntorna sÀnktes, detta följer inte teorin.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur börsnoterade fastighetsbolags redovisning av förvaltningsfastigheter har pÄverkats av den globala finanskrisen.Metod: Vi anvÀnde den kvalitativa metoden dÄ vi gjorde en nÀrmare undersökning av de börsnoterade fastighetsbolagens Ärsredovisningar för att fÄ en bÀttre inblick i företagen.Referensramen: I referensramen presenteras IASB:s regelverk IAS samt innebörden av förvaltningsfastigheter och dess marknad, detta för att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse om vÀrdering av förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde. Empiri: Empirin Àr insamlad genom de utvalda fastighetsbolagens Ärsredovisningar, dess aktiekurs frÄn Stockholmsbörsen (OMX) samt STIBOR rÀntan frÄn Riksbanken. Slutsats: Slutsatsen Àr att finanskrisen har haft en inverkan pÄ fastighetsbolagens vÀrdering av förvaltningsfastigheterna, men vÀrderingen har inte följt aktiekursen..

De senaste Ärens kraftiga prisökningar pÄ den svenska bostadsmarknaden har fÄtt stor uppmÀrksamhet, bÄde i Sverige och utomlands, eftersom utvecklingen Àr ganska unik i vÀstvÀrlden. Med bakgrund av tidigare studier av bostadsmarknader Àmnar denna studie undersöka vilka faktorer som styr prisutvecklingen i Sverige. Resultaten av ekonometriska tester visar att flera faktorer har pÄverkat prisutvecklingen de senaste 30 Ären. Demografi, disponibel inkomst samt brukarkostnad Àr de fundamentala faktorer som frÀmst pÄverkar bostadspriser i Sverige dÀr framför allt den exceptionellt lÄga rÀntan under och efter finanskrisen drivit prisutvecklingen..

Risker och risktagande Àr en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit mÄnga vad gÀller om banker pÄ ett effektivt sÀtt arbetar för att minimera riskerna. AllmÀnheten Àr beroende av banker samtidigt som bankerna Àr lika beroende av sina kunder. DÀrför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förÀndrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen Àr att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna pÄ nÄgra av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat sex personer frÄn tre olika kontor och pÄ olika positioner inom banken. DÄ vi ville fÄ respondenternas personliga Äsikter var det hÀr den metod som passade vÄr studie bÀst.

Syftet med studien var att undersöka vilken inverkan den senaste finanskrisen och de internationella ramverken har haft pÄ de svenska respektive danska bankernas bolÄnerÀntor. Studien efterstrÀvade Àven att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan olika typer av banker samt mellan de korta respektive de lÄnga bolÄnerÀntorna.Författarna valde att anvÀnda sig av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvÀgagÄngssÀtt. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med personer vid ett antal noga utvalda banker för att ge en sÄ bra och detaljerad bild som möjligt av problemomrÄdet. Respondenterna fick stort utrymme att föra sina egna diskussioner för att vidare mynna ut i vÀldefinierade resultat.Resultatet av denna studie visar att svenska och danska banker Àr positivt instÀllda till införandet av de nya bestÀmmelserna och tror att det kommer bidra till en stabilare marknad. Finanskrisen har lett till att bankernas finansieringskostnader har ökat liksom anvÀndandet av rÀnteswappar.

Risker och risktagande Àr en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit mÄnga vad gÀller om banker pÄ ett effektivt sÀtt arbetar för att minimera riskerna. AllmÀnheten Àr beroende av banker samtidigt som bankerna Àr lika beroende av sina kunder. DÀrför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förÀndrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen Àr att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna pÄ nÄgra av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat sex personer frÄn tre olika kontor och pÄ olika positioner inom banken. DÄ vi ville fÄ respondenternas personliga Äsikter var det hÀr den metod som passade vÄr studie bÀst.

Risker och risktagande Àr en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit mÄnga vad gÀller om banker pÄ ett effektivt sÀtt arbetar för att minimera riskerna. AllmÀnheten Àr beroende av banker samtidigt som bankerna Àr lika beroende av sina kunder. DÀrför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förÀndrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen Àr att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna pÄ nÄgra av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat sex personer frÄn tre olika kontor och pÄ olika positioner inom banken. DÄ vi ville fÄ respondenternas personliga Äsikter var det hÀr den metod som passade vÄr studie bÀst.

Olofström som ligger i södra Sverige Àr en ort som Àr beroende av bilindustrin vilket gör att orten drabbats hÄrt av finanskrisen. MÄnga invÄnare har förlorat sina arbeten och arbetslösheten har mer Àn fördubblats pÄ ett Är. Detaljhandeln pÄ orten har ocksÄ pÄverkats nÀr de drabbade invÄnarna med stor sannolikhet har dragit ner pÄ sin konsumtion och det Àr dÀrför intressant att studera om detaljhandelsföretagen har hanterat finanskrisen pÄ olika sÀtt. För att ta reda pÄ om det Àr nÄgra skillnader delades en enkÀt ut till alla detaljhandelsföretag pÄ orten och svarsfrekvensen var mycket hög. Teorin i uppsatsen baseras pÄ krishantering, strategi och marknadsföring. Avsnittet om krishantering utgÄr ifrÄn det faktum att det finns olika faser i en kris som ett företag mÄste ta sig igenom och vilken fas företaget befinner sig i beror pÄ vilka ÄtgÀrder som har vidtagits.