Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen Àr IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssÀtt uppmÀrksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning Àger rum. Studien omfattar 1260 observationer i form av rÀkenskapsÄr, som strÀcker sig mellan Ären 2006 till 2013. VÄrt empiriska material Àr inhÀmtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat pÄ de olika Ären. Nedskrivningskostnaden för goodwill Àr manuellt insamlat frÄn de företag dÀr goodwill som tillgÄngspost minskat frÄn Är t-1 till Är t. FrÄn vÄrt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahÄller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha Àgt rum.

Följande arbete undersöker den abnormala avvikelsen pÄ olika företags aktiekurser i samband med respektive VD avgÄngar. Undersökningen utförs med syfte att hitta möjliga mönster för VD avgÄngars pÄverkan pÄ aktiekurser, dÀr dagen för ett pressmeddelande angÄende en VD avgÄng nÀmns som hÀndelsedagen. Den normala avvikelsen utgörs av standardavvikelsen mellan aktiekurs utvecklingen för varje bolag och ett generellt branschindex under ett tio dagars hÀndelsefönster. Den abnormala avvikelsen framförs i att forma av skillnaden mellan den normala avvikelsen och standard avvikelsen för samma variabler under hÀndelsedagen. Undersökningen delar upp de observerade företagen i tvÄ kategorier i avgrÀnsnings syfte, dessa tvÄ typer framförs som Typ av AvgÄng samt bransch.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.

Syftet med denna studie Àr att diskutera de etiskt och miljömÀssigt prÀglade kÀrnvÀrdena vid skapandet av sÄvÀl nya som etablerade varumÀrken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumÀrket i samband med den rÄdande lÄgkonjunkturen (2008-2009). Ur ett kommunikativt sÄvÀl som ur ett samhÀlleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fÄtt ökad fokus pÄ varumÀrken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumÀrke, eller uppehÄlla sin tidigare status, Àr en utmaning för företaget. Dagens samhÀllsintresse Àr riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lÄgkonjunktur.

Sverige har under senare Är lidit av en högre arbetslöshet och problemet tillskrivs ofta finanskrisen och dess effekter pÄ arbetsmarknaden. Denna uppsats syftar till att studera Finland respektive Sverige för att undersöka hur arbetslösheten i Sverige pÄverkats givet ett intrÀde i EU:s valutasamarbete i samband med folkomröstningen 2003. Arbetslöshetens utveckling studeras under tidsperioden 1993-2013. Vidare studeras arbetslöshetens underliggande faktorer och de skillnader som ett intrÀde i unionen skulle inneburit för ekonomin. UtifrÄn teori, tidigare forskning och en analys framkommer att de huvudsakliga faktorer som pÄverkat arbetslösheten Àr sysselsÀttningsgrad och arbetskraft, tillvÀxt och produktivitet, inflation, vÀxelkurs och statsskuld.

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har pÄverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lÄgkonjunkturen. Att utreda vilken pÄverkan andra externa och interna faktorer har pÄ budgetens roll, genom att analysera de specifika förhÄllanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgÄtt frÄn en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte pÄverkat budgeten som planeringsverktyg.

Under de senaste decennierna har revisionsmarknadsstrukturen genomgÄtt stora förÀndringar till följd av de samgÄenden och skandaler som Àgt rum. Antalet stora revisionsbyrÄer har minskat och de kvarvarande dominerar alltmer sÄvÀl nationellt som internationellt. Efter finanskrisen som bröt ut Är 2008 har Europeiska kommissionen publicerat en grönbok om revisionspolitik. I denna lyfts bland annat marknadskoncentrationen upp som ett problem. I samband med detta har vi genomfört en studie med följande problemformulering: Hur upplever revisorer pÄ svenska medelstora revisionsbyrÄer den svenska marknaden för börsbolagsrevision? Studien fokuserar pÄ fyra omrÄden, dessa Àr: historisk bakgrund, den svenska marknaden för börsbolagsrevision, intrÀdesbarriÀrer och ÄtgÀrder.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Den globala finanskrisen har lÀmnat spÄr inom den finansiella industrin och svenskaekonomin. Effekten var sÄ stor att den pÄverkade hela samhÀllet. Bankernas bonusar Àr kÀndasom en av orsakerna till krisen som har vÀckt enorm uppmÀrksamhet och har skapat debatt imedia och regering dÀr bonusutbetalningarna blivit kritiserade. Bonus eller rörlig ersÀttninganvÀnds för att uppnÄ ett bÀttre resultat, men hur kan de betalas ut trots förluster? DettavÀckte vÄrt intresse och vi har genom denna uppsats försökt att undersöka samt fÄ enförstÄelse för motivet bakom bankernas bonussystem.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har pÄverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lÄgkonjunkturen. Att utreda vilken pÄverkan andra externa och interna faktorer har pÄ budgetens roll, genom att analysera de specifika förhÄllanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgÄtt frÄn en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte pÄverkat budgeten som planeringsverktyg. DÀremot har rollen som motivationsverktyg förstÀrkts i tvÄ av de undersökta företagen.

SammandragAtt organisationer lÀr Àr ofta en förutsÀttning för att nÄ goda resultat. Viktigt för lÀrandet Àr att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lÀrande organisation Àr detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rÄdande lÄgkonjunkturen har mÄnga organisationer varit tvungna till stora nedskÀrningar. Detta gÀller inte minst flygbolaget SAS.

Finanskrisen Är 2008 drabbade fordonsindustrin hÄrt. Scania var ett av företagen som tvingades skÀra ner pÄ kostnader för att svara för reducerad försÀljning. NÀr mÄnga andra företag valde att sÀga upp personal valde Scania att införa en fyradagarsarbetsvecka med 10 procent löneminskning för samtliga anstÀllda. Syftet med denna uppsats Àr att utreda varför Scanias ledning valde att finna alternativa tillvÀgagÄngssÀtt för att spara kostnader istÀllet för uppsÀgning av personal. Vi har Àmnat undersöka vilka omstÀndigheter som lÄg till grund för genomförandet av fyradagarsveckan samt vilka mÄlen med valt tillvÀgagÄngssÀtt var.

Syfte: Att undersöka vad som utmÀrker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.Genomförande: Empirin har insamlats med hjÀlp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frÄgor och tio respondenter frÄn tvÄ olika företag inom banksektorn. UtifrÄn empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.Slutsatser: UtifrÄn analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsÀttningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgÀnglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmÀrkande.