Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Mass communication today stands for a great number of information in the developed welfare state of Sweden. This was also the case during the social and economic financial crisis in 2008-2011. At this point, the majority of the population chose to turn to the newspapers to look for further information. This essay seeks, in a comparative and theoretical way, and with the help of two theories of nationalism, to understand how the Swedish culture and tradition can be ex­plained via newspapers, and in what way these portray nationalism. What it also sets out to in­vestigate further is what kind of impact it might exercise over the population in its position as one of the leading providers of information.

Syfte: Studiens syfte Àr att genomföra en undersökande studiegenom att jÀmföra sÄvÀl balans? som resultatrÀkning frÄn desvenska bankerna Handelsbanken och Swedbank ochimplementera siffror i en matris. JÀmförelsen kommergenomföras under en tidsserie mellan Ären 2009?2014, vilka ÀrÄren efter den globala finanskrisen.Metod: Den metod som anvÀnts kan liknas vid en hermeneutiskmetod. Metoden bygger pÄ en syn om förstÄelse och tolkningkopplat till kunskap.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Priserna för bostadsrÀtter i Stockholms lÀn har med undantag för finanskrisen 2008 stigit i en jÀmn takt. I oktober 2010 beslutade Finansinspektionen att införa ett nytt bolÄnetak med syfte att motverka en utveckling av osunda krediter, skydda konsumenterna och behÄlla förtroendet för kreditmarknaden.VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utreda huruvida bolÄnetaket haft nÄgon effekt pÄ marknaden för bostadsrÀtter. I denna uppsats avgrÀnsas de eventuella effekterna till de geografiska omrÄdena Huddinge, Stockholm (innanför tullarna) och TÀby kommun.Vi har valt att ta hÀnsyn till ett flertal vÀrdebildande variabler i syfte att bryta ut dessa och för att pÄ sÄ sÀtt kunna se bolÄnetaket som en enskild faktor. De variabler som valts ut Àr Marknaden, Utbudet, EfterfrÄgan, RÀntorna, Finansieringen och FörvÀntningar.Med bakgrund av vÄr frÄgestÀllning har vi inhÀmtat prisstatistik och utfört ett antal intervjuer med berörda personer. Dessa data har sedan legat till grund för vÄr slutsats.Vid en nÀrmare analys av insamlad data, har vi konstaterat att bolÄnetaket har haft effekt men att denna Àr av olika omfattning beroende pÄ geografiskt omrÄde..

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

Under lÄgkonjunkturer Àr det ofta ungdomar som drabbas hÄrdast pÄ arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger pÄ en nivÄ över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lÀgsta Äterfanns i NederlÀnderna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mÀtningar i mars 2012 vÀxt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för NederlÀnderna. Denna uppsats Àmnar att utifrÄn teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jÀmföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa tvÄ lÀnder.Genom en deskriptiv studie av de bÄda lÀndernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsÄtgÀrder finner vi stora skillnader mellan lÀnderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet Àr mer Àn fem gÄnger sÄ stor som NederlÀndernas. Vi fann skillnader mellan de bÄda lÀndernas utbildningssystem och vilka ÄtgÀrdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att lÀnderna drabbats olika svÄrt av den senaste recessionen..

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, pÄverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan pÄverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes pÄ 59 svenska publika aktiebolag dÀr samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mÀter hur företag klarat sig under krisÄret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgÄngar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgÄngar) och rörelsekapitalhantering Àr alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Denna uppsats sammanstÀller de finanspolitiska ÄtgÀrderna som genomförs i Portugal, Irland,Grekland och Spanien. Baserat pÄ tidigare forskning diskuteras hur finanspolitiken bör utformas för att ge en sÄ liten negativ effekt som möjligt pÄ ekonomisk tillvÀxt.I den aktuella situationen har Portugal, Irland, Grekland och Spanien gemensam valuta vilket medför att lÀnderna inte kan anvÀnda penningpolitiken för att pÄverka ekonomin och lÀnderna kan inte heller förlita sig pÄ att förÀndringar av vÀxelkursen kan dÀmpa en eventuell negativ effekt pÄ BNP.Dessutom diskuteras skuldutvecklingen i samtliga lÀnder under olika förutsÀttningar, och beroende pÄ hur Ätstramningarna faller ut, för att se hur statsskulden pÄverkas.Uppsatsen kommer fram till att de finanspolitiska Ätstramningarna troligtvis inte kommer att leda till expansiva effekter. Om Ätstramningarna inte Àr tillrÀckliga för att skapa en hÄllbar utveckling av statsskulden, till exempel pÄ grund av att de negativa effekterna pÄ BNP blir större Àn vÀntat, finns egentligen bara tvÄ alternativ. Antingen tvingas lÀnderna förhandla med lÄngivarna om nedskrivning av skulderna eller sÄ fÄr lÀnderna lÀmna eurosamarbetet..

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

De senaste Ärens oro i vÀrldsekonomin har medfört en Ätstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skÀrpningar av regelverk, som Basel III, stÀlls nu högre krav pÄ bankernas kapitaltÀckning. Fastighetsbolagen mÀrker av den förÀndrade situationen och vittnar om att den tidigare nÀstan obegrÀnsade kapitaltillgÄngen nu inte lÀngre existerar. Det har blivit dyrare att lÄna pengar frÄn bankerna och dÀrför börjar allt fler söka efter alternativ.I Sverige Àr banksektorn stark gÀllande finansiering och marknaden Àr dominerad av ett fÄtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utlÀndska banker aktiva pÄ den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna.

Finanskrisen som utbröt i slutet av sommaren Är 2008 har orsakat kris för mÄnga företag. Bilindustrin som redan hade en överkapacitet drabbades hÄrt dÄ nybilsförsÀljningen sjönk drastiskt. Plastalkoncernen som var en stor underleverantörerna till den europeiska bilindustrin blev försatta i konkurs den 5 mars Är 2009.Syftet med uppsatsen var att förstÄ vad som hÀnder i ett tillverkningsföretag som gÄr i konkurs och som sedan nybildas. Uppsatsen Àr skriven ur Plastals fabrik i Simrishamn perspektiv. Undersökningen har genomförts pÄ plats pÄ Plastals fabrik i Simrishamn dÀr bÄde operativ och ledande personal har intervjuats.Slutsatsen av den hÀr uppsatsen Àr att en konkurs berör alla företagets intressenter.

Den i dagslÀget mycket komplicerade IAS 39 som bland annat berör sÀkringsredovisninghade en del till den stora finanskrisen enligt vissa. Oavsett bakgrund sÄ har utveckling av enny redovisningsstandard för att ersÀtta och förenkla sÀkringsredovisning pÄskyndats. Ettförsta utkast av förslag till förÀndring för redovisning av sÀkringar presenterades i december2010. IASB som leder arbetet har redan kritiserats, sÄ hur tar anvÀndarna ? företagen emotförÀndringsförslagen? Genom att ta del av företagens skriftliga Äsikter Àr studiens syfte attundersöka attityderna till förslagen i exposure draft IFRS 9 Fas III SÀkringsredovisning.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr datainsamlingen bestÄr av comment letters i vilka företag harskrivit sina kommentarer och uttryckt sina attityder i olika frÄgor om förÀndringsförslagenstÀllda i exposure draft specifikt skrivna angÄende IFRS 9 Fas III SÀkringsredovisning.