Syftet med studien Àr att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II pÄverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella lÀget. TillvÀgagÄngssÀttet för problemstÀllningen Àr deduktiv och en kvalitativ metod anvÀnds. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och dÀrefter förklaras begreppet kapitaltÀckning och vad som dÀri ingÄr. I empirin sammanstÀlls hur respondenterna ser pÄ riskhantering och regelverket Basel II samt deras Äsikter om det finansiella lÀget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning dÄ reglerna för bedömningen har stramats Ät hÄrdare Àn tidigare. DÀrmed sÀnker bankerna betydligt sina risker vid utlÄning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fÄtt tillÄtelse att anvÀnda sig av intern riskklassificeringsmetod.

BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION: Finanskrisen 2008 har för mÄnga privatpersoner och företag kommit som en överraskning och dÄ kan man stÀlla sig frÄgan om bankernas upplysningar om kreditexponering och kreditrisker har framkommit. IASB har agerat för att förbÀttra IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, och de har föreslagit ökade upplysningskrav för denna. Under normala omstÀndigheter skulle IASB ha utgett förÀndringarna efter en tid av allmÀn överlÀggning. Men pÄ grund av finanskrisen blev denna process pÄskyndad. IFRS 7 skall tillÀmpas av företag frÄn och med den 1 januari 2007.

Studien Àr en empirisk undersökning dÀr syftet har varit att skapa en förstÄelse över hur det Àr att vara chef i en uppsÀgningsprocess som beror pÄ arbetsbrist. FrÄgestÀllningen som har legat till grund för att uppnÄ syftet har varit: Hur upplever chefer uppsÀgningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestÄtt av mellanchefer med upplevelser frÄn olika uppsÀgningsprocesser under finanskrisen Är 2008. Med hjÀlp av Mintzbergs (1973) teori om en chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsÀgningssamtal har resultatet analyserats.

Följande uppsats undersöker hur svensk utbetalningspolitik har utvecklats under Ă„ren 1992-2012. Urvalet bestĂ„r av de företag som under vĂ„ren 2014 var noterade pĂ„ Stockholmsbörsens ?Large?, ?Mid? eller ?Small Cap? lista. Återköpens andel av den totala utbetalningsandelen visar sig inte vara lika hög som andra internationella studier har visat. Det Ă€r istĂ€llet utdelningarna som utgör merparten av de totala utbetalningarna.

Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, tvÄ vanliga sÀtt att erhÄlla externt kapital Àr genom banklÄn och riskkapital. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, Är 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förÀndringar i finansieringsbeslut. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr ett hermeneutiskt synsÀtt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med tvÄ nystartade aktiebolag, tre banker samt tvÄ riskkapitalbolag.DÄ vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklÄn och riskkapital Àven har goda möjligheter att finansieras genom andra externa kÀllor, sÄsom statlig finansiering. Att beviljas banklÄn eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver.

Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.

Recently there have been a lot of talk a about the financial crisis and recession. This is understandable since the crisis, which initially was limited to the U.S. now has spread its concern globally in form of bankruptcies, less investment and lots of people have lost here jobs. The purpose of this thesis is to examine how the financial crisis have affected the construction industry relating to market and personnel, but also examine what measures the construction companies have taken. The examination was carried out by information received from the majority of construction-related websites which then was followed up with interviews in the various construction sectors.

Syftet med uppsatsen, att fastslĂ„ konsumentkreditlagens Ă€ndamĂ„l, analysera detta Ă€ndamĂ„l samt undersöka de rĂ€ttsekonomiska effekterna lagen fĂ„r har uppnĂ„tts genom en rĂ€ttsekonomisk analys samt genom studier av förarbeten, lag och doktrin. Formellt sett har lagstiftningen syftat till att stĂ€rka konsumentskyddet samt att lagharmonisera mot EG-rĂ€tten. Ur ett rĂ€ttsekonomiskt perspektiv hade lagen som Ă€ndamĂ„l att bromsa överskuldsĂ€ttningen, definiera, skydda samt upprĂ€tthĂ„lla rĂ„digheter/rĂ€ttigheter, stoppa finanskrisen och fĂ„ fart pĂ„ samhĂ€llsekonomin. Konsumentskyddet innefattade skydd av följande rĂ„digheter: avtalsrĂ€tten, marknadsrĂ€tten, obligationsrĂ€tten. Även nĂ€ringsidkarna skyddades genom marknadsrĂ€ttsliga och nĂ€ringsrĂ€ttsliga regleringar.

Uppsatsen behandlar hur verksamhetsstyrning pÄ Nordeakontor kan ha pÄverkats av lÄgkonjunkturen 2009. För att studera detta har vi valt att göra en fallstudie pÄ tvÄ av Nordeaskontor i Uppsala. Vi har besökt ett privat- och ett företagskontor för att se hur de kan ha pÄverkats av finanskrisen 2008 och den efterföljande lÄgkonjunkturen. För att fÄ en bÀttre helhetsbild har vi valt att utföra intervjuer av medarbetare pÄ olika nivÄer pÄ kontoren.Teoretiska ansatsen grundar sig pÄ hur konjunkturer i allmÀnhet pÄverkar och förÀndrar företagens verksamhetsstyrning samt hur dessa förÀndringsprocesser sker. Enligt teorin, bör företagens verksamhetsstyrning anpassa sig till sin omgivning för att kunna utforma strategier och mÄl, samt att den bör förÀndras utifrÄn konjunkturlÀget.

Bakgrund: Sedan Är 2008 har vÀrlden befunnit sig i ekonomisk kris. Denna kris har drabbat sÄvÀl svenska som utlÀndska banker runt om i vÀrlden, men i olika grad. Bankerna och deras arbete anses ha haft stor del i den rÄdande finanskrisen, vilket skapar frÄgor om hur de regleringar som finns fungerar och pÄverkar bankerna i den meningen de Àr avsedda att pÄverka bankerna och hur bankens arbete med kreditrisker ser ut.Problemformulering: BÄde Swedbank och Svenska Handelsbanken har drabbats av finanskrisen men Swedbank pekas ut som den största förloraren av dessa tvÄ banker. Ser man till respektive banks prestation pÄ den svenska marknaden Àr det dock Swedbank som visar de bÀttre siffrorna vad gÀller kreditförlust i relation till bankens utlÄning och har gjort sÄ sedan 2008. Vi fann det intressant att jÀmföra hur dessa tvÄ banker arbetar med sin kreditgivningsprocess, sÀrskilt dÄ fördelning av kreditförluster skiljer sig Ät och dÄ bÄda bankerna anser sig hÄlla en lÄg riskprofil.

Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna. Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder. Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som behandling inom snar framtid.

Studien ska undersöka avskaffandet av revisionsplikten och hur revisorer anser att denna reglering samspelar med rÄdande finansiella kris. Med ett induktivt angreppssÀtt gör vi en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer och en analys av den offentliga debatten. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av fenomenologi och Grundad teori. UtgÄngspunkten i vÄrt teoretiska perspektiv Àr tvÄ studier, den av Puxty et al om de reglerande krafterna och den utförd av Jönsson som behandlar framvÀxten av regleringar. Studierna Àr vidareutvecklingar av bland annat den institutionella teori som Streecks & Schmitters utvecklat.

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vÄrd och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgÄngspunkt i vÄrdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. UtifrÄn detta perspektiv fokuserar uppsatsen pÄ betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkÀtundersökning som genomfördes i ett privat vÄrdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkÀtundersökningen och nyttan med densamma utifrÄn den lÄga svarsfrekvensen.

The purpose of this paper is to examine and analyze past development of mutual funds in large and small mutual fund companies and see if there are any differences between these two segments. Limitations on the number of funds have been made by choosing Nordic mutual fund companies that invest in emerging markets over an 11-year period. The study is made on 66 mutual funds managed by 13 mutual fund companies in which the segment of small fund companies includes seven fund companies with assets under management less than 100 billion SEK and the segment of large mutual fund companies includes six fund companies with assets under management more than 400 billion SEK. In the comparison of the segments the Sharpe ratio has been used to calculate the risk-adjusted return. The study shows small differences of the risk-adjusted return between the segments.

Under lÄgkonjunkturer Àr det ofta ungdomar som drabbas hÄrdast pÄ arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger pÄ en nivÄ över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lÀgsta Äterfanns i NederlÀnderna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mÀtningar i mars 2012 vÀxt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för NederlÀnderna. Denna uppsats Àmnar att utifrÄn teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jÀmföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa tvÄ lÀnder.Genom en deskriptiv studie av de bÄda lÀndernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsÄtgÀrder finner vi stora skillnader mellan lÀnderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet Àr mer Àn fem gÄnger sÄ stor som NederlÀndernas. Vi fann skillnader mellan de bÄda lÀndernas utbildningssystem och vilka ÄtgÀrdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att lÀnderna drabbats olika svÄrt av den senaste recessionen..