Syfte: Studiens syfte är att genomföra en undersökande studiegenom att jämföra såväl balans? som resultaträkning från desvenska bankerna Handelsbanken och Swedbank ochimplementera siffror i en matris. Jämförelsen kommergenomföras under en tidsserie mellan åren 2009?2014, vilka äråren efter den globala finanskrisen.Metod: Den metod som använts kan liknas vid en hermeneutiskmetod. Metoden bygger på en syn om förståelse och tolkningkopplat till kunskap.

I den här kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framställs i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under åren 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte främst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrågade experter hade. Vi använde oss av teorier om framing och språkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter.Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, påverkas i olika grad av  hur händelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar väljer att skriva om arbetslöshetsfrågan under olika svenska ekonomiska kriser.

Bakgrund: Rörliga ersättningar och så kallade bonusar har varit väldigt debatterat i Sverige sedan finanskrisen 2008 och åsikten huruvida de de är av positivt karaktär eller inte är delad. Bonus har blivit vanligare och vanligare i Sverige under den senaste tiden samtidigt som företagsledarens lön växt i snabbare takt än den genomsnittlige inkomsttagaren. Den finns en hel del forskning gjord inom området men många visar olika resultat och kommer fram till skilda slutsatser. Problemet är att det är svårt att jämföra bonusar mellan varandra. Dessutom finns det ett metodproblem eftersom det finns många andra faktorer förutom bonussystemet som spelar in på företagets framgång som kan vara svåra att bortse ifrån i en studie.Problem: Frågan om ett incitamentsprogram fyller sin funktion finns att hitta i litteraturen i corporate governance och därför är forskningsfrågan: Hur relaterar SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare till litteraturen i corporate governance?Syfte: Syftet med studien är att i en jämförelse med litteraturen och utformningen av SEB:s incitamentsprogram analysera skillnader och undersöka vad de kan betyda ur ett effektivitetsperspektiv.

I uppsatsen utreds vilka former av äganderättsförbehåll som finns i Sverige respektive i Tyskland samt vad som kännetecknar dessa. Vidare undersöker författaren om de olika formerna av förbehåll blir obligationsrättsligt respektive sakrättsligt giltiga när saken, som omfattas därav, exporteras från Sverige till Tyskland respektive från Tyskland till Sverige..

Syftet med detta arbete är att fördjupa våra kunskaper om terrorism samt att ge läsaren en inblick i ämnet och få lite kunskap om hotbilden i Sverige samt vad Sverige har för resurser att möte terrorism. Första delen av arbetet försöker vi definiera vad terrorism är, beskriva olika organisationer redogöra för Sveriges definition av ordet terrorism. Därefter försöker vi förklara olika typer av terrorism som nationell, internationell, vänster, höger, stats, och religiös terrorism. Nästa del av arbetet handlar om Sverige, där vi berör terroristdåd som utförts i Sverige samt hotbilden i Sverige nu och i framtiden. Därefter berör vi Sveriges beredskap och de olika myndigheter som är ansvariga i Sverige för arbetet mot terrorism.

Priserna för bostadsrätter i Stockholms län har med undantag för finanskrisen 2008 stigit i en jämn takt. I oktober 2010 beslutade Finansinspektionen att införa ett nytt bolånetak med syfte att motverka en utveckling av osunda krediter, skydda konsumenterna och behålla förtroendet för kreditmarknaden.Vårt syfte med denna uppsats är att utreda huruvida bolånetaket haft någon effekt på marknaden för bostadsrätter. I denna uppsats avgränsas de eventuella effekterna till de geografiska områdena Huddinge, Stockholm (innanför tullarna) och Täby kommun.Vi har valt att ta hänsyn till ett flertal värdebildande variabler i syfte att bryta ut dessa och för att på så sätt kunna se bolånetaket som en enskild faktor. De variabler som valts ut är Marknaden, Utbudet, Efterfrågan, Räntorna, Finansieringen och Förväntningar.Med bakgrund av vår frågeställning har vi inhämtat prisstatistik och utfört ett antal intervjuer med berörda personer. Dessa data har sedan legat till grund för vår slutsats.Vid en närmare analys av insamlad data, har vi konstaterat att bolånetaket har haft effekt men att denna är av olika omfattning beroende på geografiskt område..

I denna uppsats görs en beskrivning av hur vapenexporten i Sverige utvecklats. Uppsatsen redogör för den policyförändring som skett i Sverige där en allt mer positiv inställning till exporten blivit ett faktum. Under 1990 och 2000-talet har en annan säkerhetspolitisk inriktning tagits i Sverige som påverkat vår export av vapen. Man har valt att gå ifrån den tidigare neutralitetspolitiken där Sverige värnade om alliansfrihet för att i stället göra Sverige ömsesidigt beroende av andra länder. Detta beror på att det idag ställs andra säkerhetspolitiska utmaningar för nationalstaterna som kräver samarbete för att lösas på effektivt sätt.

Kinas ekonomi blir allt starkare och i takt med det förbättras också den kinesiska levnadsstandarden. Förbättringarna innebär att fler kineser har råd att resa utomlands och antalet kinesiska turister som reser utomlands ökar för varje år. 2003 var Kina den fjärde största nationen i världen för utrikesresor. World Tourism Organisation uppskattar att år 2020 kommer 100 miljoner kineser att resa utomlands. Sverige är än så länge en liten destination för kineser men det finns ett ökat intresse för de skandinaviska länderna.

Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder.Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen..

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, påverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan påverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes på 59 svenska publika aktiebolag där samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mäter hur företag klarat sig under krisåret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgångar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgångar) och rörelsekapitalhantering är alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

För första gången någonsin arrangerar Sverige år 2005 ett möte för länder som ingår i Nato och Partnerskap för fred, PFF. Med utgångspunkt i detta fokuserar uppsatsen på hur Sveriges nuvarande relation till Nato kan förstås, och på möjligheterna för Sverige att stå neutral i händelse av krig.Studien utgår från utrikesminister Laila Freivalds officiella retorik om säkerhetspolitik under år 2004 och 2005. Totalt analyseras fem tal med hjälp av tre teorier. Dessa behandlar Sverige som liten stat, Nato:s nya roll och den förändrade hotbilden samt utvecklingen av den svenska säkerhetspolitiken.Resultatet visar att Freivalds i sin retorik bortser från att Sverige är ett litet land med begränsat inflytande i den internationella politiken. Hon målar upp en komplicerad och global hotbild som indirekt riktas mot Sverige, och ger en uppfattning av att Sverige är i behov av säkerhetspolitiskt samarbete.

Syftet med arbetet är att beskriva och jämföra teknikämnet i Sverige och England. Syftet har varit att ta reda på varför teknik blev ett obligatoriskt ämne i de båda länderna, hur teknikämnets bakgrund ser ut, samt hur teknikämnet ser ut idag i de båda ländernas kursplan. Orsakerna till att teknikämnet blev obligatoriskt var ungefär samma i Sverige och England, men olika skäl var olika viktiga. I Sverige var det huvudsakliga skälet att öka den tekniska allmänbildningen. I England var det viktigast att öka teknikämnets status.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför Sverige bör ingå skatteavtal med afrikanska utvecklingsländer. Sverige är medlem i OECD och har en lång tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade länder. Afrikanska utvecklingsländer däremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnät och har andra förutsättningar än Sverige på den globala marknaden. Frågan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-länder ska belysas genom dessa två vitt skilda perspektiv och utgångspunkter. Jag ifrågasätter även vilka incitament afrikanska stater har för att ingå skatteavtal med Sverige.

Denna uppsats sammanställer de finanspolitiska åtgärderna som genomförs i Portugal, Irland,Grekland och Spanien. Baserat på tidigare forskning diskuteras hur finanspolitiken bör utformas för att ge en så liten negativ effekt som möjligt på ekonomisk tillväxt.I den aktuella situationen har Portugal, Irland, Grekland och Spanien gemensam valuta vilket medför att länderna inte kan använda penningpolitiken för att påverka ekonomin och länderna kan inte heller förlita sig på att förändringar av växelkursen kan dämpa en eventuell negativ effekt på BNP.Dessutom diskuteras skuldutvecklingen i samtliga länder under olika förutsättningar, och beroende på hur åtstramningarna faller ut, för att se hur statsskulden påverkas.Uppsatsen kommer fram till att de finanspolitiska åtstramningarna troligtvis inte kommer att leda till expansiva effekter. Om åtstramningarna inte är tillräckliga för att skapa en hållbar utveckling av statsskulden, till exempel på grund av att de negativa effekterna på BNP blir större än väntat, finns egentligen bara två alternativ. Antingen tvingas länderna förhandla med långivarna om nedskrivning av skulderna eller så får länderna lämna eurosamarbetet..

Syfte:Att klarlägga de grundläggande förutsättningarna för en ökad värdepapperisering i Sverige. Metod:Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med experter inom området. Där har vi skaffat oss grundläggande kunskaper och fångat deras åsikter om förutsättningarna för värdepapperisering i Sverige. Sekundär data är framtagen för att utveckla referensramar kring centrala begrepp. Slutsats:Resultatet av empirin och teorin visar att förutsättningarna finns i Sverige.