Bakgrund: Inom de närmaste 5 åren planerar var fjärde småföretagare att dra sig tillbaka, detta innebär ungefär 60 000 företag eller 180 000 företag om även egenföretagarna räknas med. Detta beror på att 40-talisterna är en stor demografisk åldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sålt av sina bolag i samma utsträckning. Vad som händer med dessa bolag är osäkert, en del har en färdig plan för generationsskiftet andra är mer osäkra på vad som kommer att ske, omkring 10 procent av småföretagen väntas läggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur ägarskiftet kommer att ske. För att belysa läget ännu mer så säger sig 42 procent av landets småföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 år (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istället för att starta eget.

Kommunerna har i allt större utsträckning börjat placera i aktier. Anledningen är att de ser en möjlighet i att förbättra avkastningen på sitt kapital i en jämförelse med bankränta eller statsobligationer. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med utvalda kommuner ta reda på hur placerandet går till och vem som är inblandad i detta (även på vilket sätt). Det centrala med uppsatsen är att belysa vilka etiska aspekter som kan ses samt vad man bör tänka på i kommunerna då man tar beslut om att placera i aktier. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för ämnet.

Allt fler företag blir globala och har internationella kunder. För att öka sina chanser att få Finansiering noterar många svenska företag sig på utländska marknadsplatser. Den snabba förändringen av de internationella finansiella marknaderna har medfört en utbredd användning av ett flertal finansiella instrument. Europaparlamentet har godkänt en förordning om tillämpning av IAS, som trädde i kraft i början av juni månad 2002. Förordningen kräver att alla börsnoterade europeiska företag senast 2005 ska upprätta koncernredovisning enligt IAS.

Studien tar sin utgångspunkt i teorin om mental accounting. Vi behandlar för det första kategoriseringen av tillgångar och utgifter i olika konton i det mentala bokföringssystemet. Konkret undersöks huruvida någon skillnad i vilka inkomster eller tillgångar som används till olika typer av utgifter kan påvisas. Kontona som vid operationaliseringen valdes för att beskriva Finansieringen av ett köp var ?regelbunden inkomst?, ?plötslig inkomst?, ?sparade pengar? och ?avbetalning?.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillåtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefär 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplåtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lämnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt några enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle få möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bättre ekonomi skulle ge bättre sportsliga resultat.

Från mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksräntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att många av de svenska småspararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter än enbart bankkonton. Warranter har här varit ett billigt men riskfyllt alternativ på börsen. En warrant är väldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anställd av emittenten) används för att kontinuerligt ställa köp och säljkurser för en warrant. Detta innebär att prissättningen sker subjektivt, vilket leder oss till vår problemformulering som lyder:Är det möjligt att urskilja olika prissättningsstrategier hos emittenterna när det gäller den implicita volatiliteten?Med tanke på detta problem har vi valt att utgå från en kvantitativ studie och valt att se det från småspararnas perspektiv.

I takt med att den offentliga välfärden fått snävare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fått en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett på såväl europeisk som nationell nivå och uppmärksammats av både EU och den svenska regeringen. Från EU: s sida har olika åtgärder tagits för att stärka den sociala ekonomin ställning. Den svenska regeringen har också tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen träffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som är verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker på det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

Bakgrund: Inom de närmaste 5 åren planerar var fjärde småföretagare att dra sig tillbaka, detta innebär ungefär 60 000 företag eller 180 000 företag om även egenföretagarna räknas med. Detta beror på att 40-talisterna är en stor demografisk åldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sålt av sina bolag i samma utsträckning. Vad som händer med dessa bolag är osäkert, en del har en färdig plan för generationsskiftet andra är mer osäkra på vad som kommer att ske, omkring 10 procent av småföretagen väntas läggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur ägarskiftet kommer att ske. För att belysa läget ännu mer så säger sig 42 procent av landets småföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 år (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istället för att starta eget.

I ett samhälle där ständig förändring sker, låter sig inte Sverige vara oberört. Den svenska associationsrätten är inget undantag, då det främst angående det svenska privata aktiebolaget sker utredningar med ett specifikt mål: förenkling. En av utredningarna handlar om huruvida en sänkning av aktiekapitalkravet, från 100 000 SEK till 50 000, 20 000 eller 1 SEK, för svenska privata aktiebolag är lämplig. Utredningen som pågår kommer att presenteras i sin helhet den 31 mars 2009. Om utredningen visar att en sänkning av aktiekapitalkravet är lämplig kan det få många konsekvenser, både för interna och externa intressenter.

Vi har fått i uppdrag att undersöka bakomliggande orsaker till varför korttidssjukfrånvaron är högre på en av företagets avdelningar. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att se vilka bakomliggande faktorer som kan finnas till korttidssjukfrånvaron. Vi vill besvara om faktorer i arbetsmiljö, karriärvägar, organisationens innehåll och arbetets innehåll kan påverka till en högre korttidssjukfrånvaro. Vi undersöker även om kön och vilken befattning arbetstagarna har kan spela in.  Vår uppdragsgivare, som är en svensk pappersindustri, har genom deras hälsobokslut 2013 uppmärksammat en högre korttidssjukfrånvaro på en av deras avdelningar. Vi inleder uppsatsen med att beskriva korttidssjukfrånvaro från journalskriven sjukskrivningsdata.

SammanfattningBakgrund: Finansinspektionen införde i oktober 2010 det såkallade bolånetaket. Den nya regleringen innebar att bostaden inte får belånas till mer än 85 procent av marknadsvärdet, vilket bidrar till en kontantinsats om 15 procent i samband med bostadsköpet. Detta ställer högre krav på konsumenterna och vissa kundsegment fick stora problem och uteslöts från marknaden i samband med införandet. Kort därefter började alternativa Finansieringssätt uppstå och det skapades diskussioner kring om bolånetakets införande verkligen haft den önskade effekten.Syftet: Studiens syfte är att analysera vilka effekter bolånetaket tillgivit bostads- och Finansieringsmarknaden, samt vilken syn på den framtida bostads- och Finansieringsmarknaden som föreligger. Vidare syftar studien till att förklara de alternativa Finansieringssätt som uppkommit samt vilka kundsegment som påverkats i störst mån och på vilket sätt.Metod: Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod, i form av intervjuer, som kopplats till relevant statistik, vilket utgör den kvantitativa metoden.

Det här arbetet är en litteraturstudie som behandlar vissa övergripande lagar och regler för byggande av häststall. Det grundar sig på ett specifikt fall, och en allmän redogörelse för vad som gäller framgår i litteraturstudien. Hästnäringen i Sverige växer varje år och allt fler vill arbeta med sitt intresse. När det ska byggas ett nytt stall och ridhus är det svårt att veta vilka lagar och regler som gäller, och hur det ska finansieras. Miljökrav främst gällande gödselhantering måste uppfyllas. Kraven beror på antal djurenheter och vilket geografiskt område företaget befinner sig i. Bestämmelser kring djurskydd varierar också med antalet hästar som vistas på gården.

Uppsatsen behandlar malariaproblematiken i Tanzania. Den syftar främst till att kartlägga de insatser som gjorts för att förhindra framfarten av malariarelaterad mortalitet hos barn under 5 år. Vitala aspekter i kampen mot sjukdomen är en effektiv distribution av myggnät behandlande med insektsdödande gifter till gravida kvinnor och spädbarn vilka löper störst risk att drabbas av sjukdomen på grund av nedsatt immunförsvar.De ekonomiska implikationerna av malaria är dramatiska och drabbar det enskilda hushållet hårt, framförallt genom dess dramatiska reducerande av individens humankapital.I Tanzania kom dylika insatser i gång ordentligt först i början av 2000-talet. Brist Finansiering för malariakontrollprogram tillsammans med utbildnings och informationsrelaterade implenteringsproblem har lett till att man ännu inte kunnat skönja några direkta positiva resultat i termer av sjunkande mortalitets siffror.En kontinuerlig ökning av likvida medel, dramatiska ökningar av förekomst av nät i Tanzaniska hem samt en bättre generell kännedom om sjukdomen och vad man som hushåll kan göra för att minimera riskerna har lett till förhoppningar om att resultat snart kommer tydliggöras. Från regeringshåll har en effektivare hälsorelaterad policyutformning tillsammans med tydliga strategiprogram för kontrollerandet av sjukdomen, speciellt i avseende på effektivt utnyttjande av biståndsmedel, ytterligare bidragit till att malariaproblematiken i landet verkar vara på väg att stagnera och avta..

Syftet med uppsatsen är att se vad som förändrats i bankernas krav på utlåning vid fastighetsköp sedan nischbanker trätt in på marknaden. Med hjälp av två fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Försäkring, Nordea, Värmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fått svara fritt på de ställda frågorna. De fem bankerna som undersökts står för sammanlagt 80 % av bolånemarknaden. Som utgångspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan nischbankernas inträde på marknaden har bankerna fått sänka sina krav på grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fått höja sin belåningsgrad på lån till fastigheter samt att de i vissa fall fått sänka sina krav när det gäller säkerhet för lånet.

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern Finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser.