SammanfattningDen första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 då företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt välmående företag. Då det uppdagades att Enrons revisionsbyrå Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.Skandalerna har bidragit till att allmänheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggår några förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affärstransaktioner. Allmänheten förväntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affärer och blir därför besvikna på revisionsprofessionen då en revisionsskandal uppstår. För att minska detta förväntningsgap behöver allmänhetens förväntningar på en revisors ansvar realiseras och alltså minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.Det här är ett kvalitativt arbete där materialet kommer ifrån lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar från Stockholms tingsrätt samt utlåtanden från Revisorsnämnden.

Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit många under årens gång. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens främsta användningsområde var då planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare åren har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrågasatts.

Transporter och dess påverkan är ett miljöproblem eftersom transporter bland annat bidrar till ökad försurning, övergödning och växthuseffekten. Ett antal politiska mål har antagits som indirekt eller direkt syftar till att minska den miljöpåverkan som transporter medför. Transporter regleras både i speciallagstiftningar och i den övergripande miljöbalken. Transporter är inte tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men enligt förarbeten kan transporter till och från en anläggning eventuellt tas med vid en tillståndsprövning av en miljöfarlig verksamhet. Genom att studier av miljöbalken och förarbeten erhålls ingen klarhet gällande detta.

I dagens samhälle råder hård konkurrens mellan företag på många marknader. För att klara denna konkurrens måste företaget ha klara och specifika mål. Om företag ska lyckas att uppnå dessa mål måste de beakta individerna i företaget. Det är ledningens uppgift att få de anställda att arbeta mot målen och ett styrmedel som går ut på att nå företagets mål genom de anställdas gärningar är belöningssystem. Belöningssystem är tänkta att skapa motivation och öka effektiviteten hos de anställda, blir de anställda mer produktiva är det lättare för företaget att nå de uppsatta målen.

För att åstadkomma ett optimalt utnyttjande av fastigheterna, utifrån verksamhetens lokal och servicebehov behövs en lokalförsörjningsstrategi. Med lokalförsörjningsstrategin vill man uppnå flexibilitet så att lokalerna snabbt kan anpassas i takt med att verksamhetens behov förändras, samt eliminera lokalernas begränsningar som påverkar lokalerna på ett negativt vis och tillfredställa företagets behov av att öka eller minska fastighetsytorna 1). En av nycklarna till framgång i framtiden kommer att vara företagets möjlighet att utveckla en teknologisk strategi och arkitektur som stödjer företagets kärnverksamhet 2).Idag tillämpas det olika styrmedel för att kunna nå ett så effektivt utnyttjande av vårdlokalerna som möjligt. Ett av dessa verktyg är nyckeltal, vilket är ett värde eller mått som ligger till grund för att ge information och för att underlätta jämförande analyser. Nyckeltal har många användningsområden och används bland annat för att uppmärksamma och driva något väsentligt, sammanfatta information, ge indikationer om var utvecklingen har gått och är på väg och används även som hjälpredskap för mätning av resultat 3).

Det gamla pensionssystemet (ATP) gjorde det möjligt för individer som levde och arbetade i Sverige mellan 1920 och 1960 kunde få en hygglig pension, när det pensionerades efter 1960. Av olika anledningar kan man numera inte garantera att det gamla systemet kommer att fungera i längden. Anledningen till detta beror framför allt på att det gamla systemet är inte finansiellt stabilt, inte har någon bra koppling till det samhällsekonomiska utvecklingen samt det försäkringsmässiga innehållet är svagt. Det gamla systemet tar inte häller hänsyn till att livslängden i Sverige har ökat och förväntas fortsätta öka. Förutom detta, vid tillväxt i ekominin förvandlas det gamla systemet successivt till ett nytt system utan koppling till tidigare inkomster.

Kommuner är organisationer som tidigare kritiserats för dess bristande effektivitet och kraven på effektivisering och rationalisering har ökat, vilket bland annat medfört satsningar på förnyelse av verksamhetens ledning, organisation och styrning. Styrning i kommuner har som funktion att stödja organisationens möjlighet att förverkliga politiska mål och strategier inom befintliga ekonomiska ramar. För att detta skall kunna uppnås krävs någon form av styrmedel eller styrmodeller. Användning av styrmodeller i offentliga organisationer har dock påvisat svårigheter då en kommunal organisation består av politiker och tjänstemän vilka i grunden har skilda föreställningar om vad som är viktigt med verksamheten. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för hur politiker och tjänstemäns skilda föreställningar, om vad som är viktigt med verksamheten, påverkar användandet av det balanserade styrkortet i Luleå kommun.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

The Swedish road transport sector relies almost completely on fossil fuels. In 2007, as much as 96 percent of the total sales of fuels was made up of petrol and diesel, while at the same time the share of total emissions of greenhouse gases in Sweden that came from road transports amounted to close to 30 per cent. Sweden is by no means worse off than any other European country in these respects. In order to address the questions of high oil dependence and CO2 emissions the European Commission has proposed a reinforcement of the legislative framework, with a 10 percent minimum for the market share of biofuels in 2020. Furthermore, the proposed target is binding for the member states, unlike the current voluntary target of 5.75 percent by 2010. More than doubling the usage of biofuels in only a bit more than a decade will most likely not be possible without policy interventions.

Bakgrund och problemdiskussion: Under de närmsta åren förväntas e-handeln växa kraftigt och ta ytterligare andelar från den traditionella handeln. Fysiska butiker blir tvingade att etablera sin verksamhet på nätet för att kunna möta den ökade konkurrensen och det nya sättet att konsumera. Att kunna integrera e-strategin med strategin för den övriga verksamheten blir avgörande för om e-handelssatsningen blir en framgång eller inte. Den bristande kunskapen och osäkerheten kring den digitala marknaden är dock stor hos många företag som har en lång historia med att driva sin verksamhet genom fysiska butiker. Denna studie ämnar besvara problemformuleringen: Hur utformar företag inom modeinriktad detaljhandel sin strategi då de inför e-handel som ett komplement till traditionell butikshandel och hur följs e-handelssatsningen upp?Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera hur företag inom den modeinriktade detaljhandeln utformar sin strategi och styr sin verksamhet för att möta trenden med e-handel.Metod: Studien antar en kvalitativ och deskriptiv karaktär för att ge en mer heltäckande bild av det studerade området.

Den svenska telekommarknaden präglas av en oligopolsituation, där de fyra största företagen utgör 97,5 procent av marknaden, och den främsta konkurrensen sker om befintliga kunder. TeliaSonera är marknadens största företag och de saluför de två operatörerna Telia och Halebop, medan Tele2 är det näst största företaget och de saluför operatörerna Tele2 och Comviq. Inom den svenska telekombranschen har operatörerna förhållandevis liknande tjänsteerbjudanden och det är därför viktigt att skapa sig ett starkt varumärke som differentierar sig ur mängden samt bidrar till att skapa synergieffekter för företag som har två varumärken. Ett varumärke kan användas för att skapa värde för både konsumenten och företaget samt etablera en relation mellan dessa parter. Det värde som företaget skapar med varumärket benämns som brand equity, vilket kan ses ur ett kundvärdebaserat respektive finansiellt perspektiv.

Trots epitetet ?ett av världens mest jämställda länder?, lagar om förbud mot diskriminering p.g.a. könstillhörighet och styrmedel i skolan som betonar vikten av att all utbildning genomsyras av jämställdhet, visar forskning av läromedel förekomsten av könsstereotyper och en överrepresentation av män jämfört med kvinnor i innehållet.I bakgrund av detta och med uppfattningen om en brist av läromedelsgranskning framförallt av läroböcker för moderna språk, syftar föreliggande uppsats till att undersöka representationen av kvinnor och män på bilder i fem läroböcker konstruerade för första årets studier i franska på högstadiet. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys där syftet är att undersöka hur kvinnor och män framställs på bilderna i materialet. Uppsatsens frågeställningar fokuserar på mäns och kvinnors representation gällande synlighet, yrken och färger samt på hur resultatet kan tolkas ur ett genusperspektiv.

Överallt står att läsa om vår miljö, om hunger och svält. Diskussionerna är många kring hur vi ska ?rädda världen?. Olika miljöorganisationer har genom åren drivit på de globala bolagen att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Detta har varit en drivande faktor till att företagen sakta började minska sin miljöbelastning.

För att få mjölkproduktionen mer hållbar och göra den till en naturlig del i samhället samt att integrera den med miljön i största möjliga utsträckning har en projektgrupp på Wageningen Universitet i Nederländerna fått i uppdrag att göra en lösning som innefattar detta. Detta genom att se produktionen från olika synvinklar och inte använda traditionell filosofi när det gäller stallbyggnader för mjölkkor samt genom att se på alla inblandades faktiska behov. Projektgruppen har studerat kons, lantbrukarens, miljöns och även allmänhetens behov och utefter det skapat prototyper på mjölkgårdar för att göra produktionen mer hållbar.Projektet har döpts till Cow Power, som till svenska kan översättas som Kraften från kon. För att få bättre insikt i projektet kontaktade vi universitetet som bjöd in oss med varm hand. Redogörelsen av projektet grundar sig främst på det material som sammanställts av projektgruppen samt personliga samtal vi hade med de som var involverade i projektet vid vårt besök på Wageningen Universitet.

Dagens samhälle är väldigt geografiskt utspritt, där bilen har en stor betydelse för människors höga tillgänglighet till olika utbudspunkter. Ekonomiska styrmedel har en tendens att minska den fria tillgången, framförallt för personer med begränsad möjlighet att öka sina transportkostnader. Särskilt är det människor med lägre inkomst som anses bli den grupp som får dra ner på sitt resande med bil. Ett alternativt transportmedel är kollektivtrafiken, men transportmedlet anses ha brister, där man kan få svårigheter att få ihop vardagslivet, både tids- och rumsligt. Svårigheten med att få ihop vardagslivet på detta sätt, tvingas människor dra ner på sitt deltagande i samhället.Uppsatsens syfte är att undersöka om och hur införandet av trängselskatten i Göteborg, som inte föregicks av testperiod eller folkomröstning, har påverkat människor med olika inkomstnivåer, både deras inställning till skatten och resvanor.