Uppsatsen handlar om hur växande småföretag förvaltar och utvecklar sitt Intellektuella kapital. Intresset för att studera intellektuellt kapital väcktes i slutet av 1980-talet i samband med att företag började se kunskap som en värdeskapande faktor. Intellektuellt kapital är samlingsnamnet för de värden som företag inte kan bokföra som finansiellt kapital och innefattar begreppen struktur-, human- och kundkapital. I småföretag är hanteringen av det intellektuella kapitalet av extra vikt då rätt hantering kan minska beroendet av nyckelpersoner och öka tillväxten. Detta har vi undersökt genom en fallstudie av ett före detta gasellföretag inom restaurangbranschen vars tillväxt under de senaste åren stagnerat.

Bakgrund och problem: Under finanskrisen har bonusutbetalningar diskuterats och kritiserats flitigt. De senaste åren har flera fall där det förekommit bokföringsbrott uppmärksammats och de mest omtalade är WorldCom och Enron. Under 2009 har många börsnoterade svenska bolag tvingats sänka ersättningarna till sina verkställande direktörer samtidigt som andra visat en ökad bonusutbetalning jämfört med föregående år. Bonusutbetalningar är kontantutbetalade ersättningar och klassificeras som kortsiktiga incitamentsprogram. De baseras på variabler mätt över ett år eller kortare period.

Abstract: Syfte:Är att se vad det finansiella systemet betyder för den ekonomiska tillväxten och varför det var skillnad mellan de jämförda länderna, Canada, Japan och Sverige under Golden Age perioden 1950-73. Har studerat BNP-tal, kapitaltillgång, kreditgivning och ekonomisk politik, samt storleken på befolkningen och des's ökning, för att på detta sätt bättre belysa BNP-talet's storlek i sig och förstå bakomliggande faktorer till skillnaderna i statistiken. Metod: Uppsatsen har gjort's genom statistiska analyser (kvantitativ metod) från Penn World Table gällande BNP-talet och kapitaltillgång, samtidigt har jag gjort en fördjupning i form av en litteraturstudie (kvalitativ metod) som jämfört det finansiella systemet, och där fram för allt kreditgivningen och den ekonomiska politiken har jämfört's mellan länderna. Resultat: Att enbart gå in och titta på BNP-talet under en period har sina begränsningar på grund av olika effekter. Till exempel var i tillväxtcykeln landet befinner sig i.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat på den svenska finansmarknaden. I studien ingår även att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen även till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förändras till följd av dagens finanskris.Metod: Jag har i denna undersökning valt att använda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre område har studerats för att mer djupgående undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden använts för att gripa an till mina forskningsfrågor.Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskådlig redogörelse gör jag även för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprättas och tillhandahålls i samhället.Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant från Finansinspektionen och de två övriga med representanter från de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken.Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhållit är att en förändring av regelverket gällande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen.

Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som användes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades från den privata sektorn var målstyrning. En modifikation av målstyrning är den balanserade styrningen som bygger på det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det balanserade styrkortet är en mix av finansiella och icke finansiella mått sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affärsprocess- samt lärande och tillväxtperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om förankringen av verksamhetsmål bland lärare och pedagoger i kommunala skolor skiljer sig åt beroende på kommunens styrmodell.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att ta reda på huruvida ett förvärv är ett lönsamt strategiskt beslut för företag eller ej. Företagsförvärv förekommer frekvent idag och det finns många studier i ämnet som lyfter fram mängden av misslyckade förvärv. Detta gjorde oss intresserade av hur det egentligen ser ut finansiellt för företag efter de gjort förvärv och om detta beslut gett företaget en högre lönsamhet. Vi försökte därför ta reda på om det finns något generellt utvecklingsmönster av lönsamheten efter företagsförvärv. För att komma fram till en slutsats gjordes en sammanställning av tidigare forskning kring lönsamhetsutveckling vid företagsförvärv.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillräckligt med finansiella medel jämfört det antal svenska filmer som produceras varje år. När finansieringen är otillräcklig kan det vara av största vikt att förstå och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping är ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lägre kostnad än marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i så fall vilka som använder verktyget och varför.

Fallstudien baseras på ett samarbete med Ericsson Operating Expenses Financial Control och syftar till att belysa förväntningar, förväntningsgap och bakomliggande osäkerheter i samband med ett förändrat arbetssätt. OPEX Financial Control är en supportverksamhet som tillhandahåller tjänster vad gäller uppföljning av omkostnader till ett antal affärsenheter och övriga verksamheter inom Ericsson. I ett under hösten 2005 pågående pilotprojekt prövas ett nytt arbetssätt som innebär att linjecheferna tar ett ökat finansiellt ansvar för sin egen omkostnadsuppföljning. Detta medför att ett nytt verktyg och nya rutiner prövas. Studien utgår ifrån intervjuer med fem controllers, varav fyra representerar enheten OPEX Financial Control, samt fem linjechefer.

SammanfattningTitel: Motivation och belöningssystem ? Veckopendlare inom den svenska byggbranschenFörfattare: Robin Hillström, Olle Johansson, Peter LarssonProgram: Civilekonomprogrammets controllerfördjupningExaminator: Karin JonnergårdHandledare: Anders JerrelingInstitution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Bakgrund och problem: Antalet långvariga veckopendlare har mer än fördubblats mellan åren 1975 och 2005, deras beteende att veckopendla kan påverkas av flertalet faktorer och behöver kompenseras finansiellt eller av en inre belöning. Belöningssystem är ett styrverktyg och har ökat i betydelse och det råder motstridigheter kring belöningssystemets olika funktioner. Det råder även motstridigheter av vad som kan förklara mänskligt beteende.Syfte: Syftet är att besvara frågeställningen genom att beskriva och förklara vilka faktorer som motiverar anställda som veckopendlar inom byggbranschen i Sverige. Vi vill även belysa hur arbetsgivare motiverar sina anställda genom att identifiera hur de befintliga belöningssystemen ser ut.Metod: Vi har valt en empiridriven, kvalitativ forskningsstrategi.

Världen står idag inför många miljömässiga utmaningar och kapitalbehovet för attmildra effekterna av klimatförändringarna är stort. För att möta det stora kapitalbehovetmåste de globala finansmarknaderna involveras. Gröna obligationer är ett nyttfinansiellt instrument vars likvid är ämnad att gå till finansieringen av projekt sombidrar till en minskad klimatpåverkan. Finansieringsformen har växt i popularitet blandsvenska organisationer sedan introduktionen på den svenska marknaden trots att dessaffärsnytta för den utförande enheten inte är övertygande. Syftet med uppsatsen ärdärför att undersöka drivkrafterna bakom emitteringen av gröna obligationer samt omdessa drivkrafter är tillräckligt starka för att öka investeringarna i klimatrelateradeprojekt och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.Baserat på uppsatsens syfte användes en kvalitativ metod vid genomfördet av denempiriska datainsamlingen utifrån emittenternas perspektiv.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning,FE3073, VT 2009Författare:Patricia Zell, Susanne Kalenius och Julia SvenssonHandledare:Elin FunckFöretagets kontaktpersoner:Ritha Edvardsson och Tineke van der Hoek-KarlssonTitel:Utformning av Balanserat Styrkort ? En fallstudie på TrehörnaBakgrund och problem:Balanserat styrkort har uppkommit som ett svar på kritiken mot dentraditionella ekonomistyrningen vilken endast beskriver historiska händelser. Modellen består av enuppsättning mått som ger en snabb överblick över verksamheten och de arbetas fram ur företagetsstrategi och vision. Resultatet som arbetas fram kan ses dels ur ett finansiellt perspektiv och dels uricke-finansiella perspektiv såsom kund-, process- och lärandeperspektiv. Trehörna ger uttryck för ettökat informationsbehov inom verksamheten, då den är indelad i tretton olika enheter vilka alla haren enhetschef och skilda inriktningar på det dagliga arbetet.

I Sverige pågår just nu en harmonisering till IASB:s redovisningsstandarder, IAS, vilka från och med den 1 januari 2005 skall tillämpas av de börsnoterade företagen. En av dessa standarder, IAS19 ?Employee Benefits?, har översatts av redovisningsrådet och fått namnet RR 29 ?Ersättning till anställda?. Denna skall gälla under en övergångsperiod och fungera som en förberedelse inför den slutliga övergången. Vi har i detta arbete analyserat hur den nya rekommendationen kommer att påverka företagen redovisningsmässigt och finansiellt.

Syftet med min uppsats är att utreda om EU:s reglering, som är avsedd att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut, uppfyller sitt syfte. Kreditvärderingsinstituten är privatägda organisationer som avger oberoende yttranden om kreditkvaliteten hos en enhet, en skuld, finansiell förpliktelse eller hos ett finansiellt instrument. Kreditvärderingsinstitutens handlande anses ha varit en av orsakerna till att finanskrisen 2007-2008 blev världsomfattande. I och med finanskrisen blev det uppmärksammat att kreditvärderingsinstituten vidtagit handlingar som grundades i intressekonflikter och felaktigheter och de blev hårt kritiserade. Sedan finanskrisen har därför omfattande reglering för att motverka just intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut införts i EU-rätten, dessförinnan var kreditvärderingsinstituten i princip oreglerade inom EU.

För att få mjölkproduktionen mer hållbar och göra den till en naturlig del i samhället samt att integrera den med miljön i största möjliga utsträckning har en projektgrupp på Wageningen Universitet i Nederländerna fått i uppdrag att göra en lösning som innefattar detta. Detta genom att se produktionen från olika synvinklar och inte använda traditionell filosofi när det gäller stallbyggnader för mjölkkor samt genom att se på alla inblandades faktiska behov. Projektgruppen har studerat kons, lantbrukarens, miljöns och även allmänhetens behov och utefter det skapat prototyper på mjölkgårdar för att göra produktionen mer hållbar.Projektet har döpts till Cow Power, som till svenska kan översättas som Kraften från kon. För att få bättre insikt i projektet kontaktade vi universitetet som bjöd in oss med varm hand. Redogörelsen av projektet grundar sig främst på det material som sammanställts av projektgruppen samt personliga samtal vi hade med de som var involverade i projektet vid vårt besök på Wageningen Universitet.

Problemställning: En verksamhetsstyrning med fokus på de ickefinasiella styrmedel börjar framhävas som allt viktigare faktorer för ett företags långsiktiga framgång. Vårt främsta mål är att belysa de mest särskiljande drag och problem med verksamhetsstyrningen på ett hotellföretag. Detta gör vi då det finns mycket skrivet om styrmedel i allmänhet och, utifrån vårt intresse för branschen, har vi därefter valt att utföra undersökningen på ett hotell.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera särdrag och särskiljande problem med verksamhetsstyrningen inom ett hotell.Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi utgått från litteratur som handlar om verksamhetsstyrning. Särskilt stor vikt, med tanke på syftet, har lagts på litteratur som behandlar servicebranschen. Därefter har vi utfört kvalitativa undersökningar i form av intervjuer med de anställda på Quality Hotel Konserthuset.