Uppsatsen granskar om det finns specifika narrativa mo?nster fo?r hur antagonister do?r i samtida amerikansk film med den klassiska bera?ttarstilen eller den s.k. postklassiska bera?ttarstilen (dvs. Hollywoodfilm).

Huruvida fo?retag la?cker information eller om marknaden pa? annat vis kan fo?rutspa? kvartalsrapporters inverkan pa? aktiepriset a?r studiens syfte att underso?ka. Detta a?r av intresse fo?r aktiea?gare da? det finns stora vinstmo?jligheter i att ha tillga?ng till informationen eller att kunna fo?rutspa? den i fo?rva?g. Tio stycken svenska storfo?retags aktier, under tio a?rs tid, har anva?nts fo?r att finna dessa mo?nster.

2010 utkom The International Integrated Reporting Council med en ny typ av redovisningsramverk vars syfte är att föra samman de nuvarande separerade finansiella ? och icke finansiella rapporterna. Den här typen av redovisning ses som en process där alla i ett företag är med och deltar och där både den finansiella informationen och informationen från de icke ? finansiella rapporterna är integrerade i verksamheten. En icke ? finansiell rapport, en hållbarhetsredovisning beskriver den ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan som ett företag har och ska också ses som en process i företaget som varken börjar eller slutar med publiceringen.

Svensk kod för bolagsstyrning (koden) togs i bruk den första juli år 2005. Kodens syfte är att stärka tillförlitligheten i företagens finansiella rapportering genom att ställa krav på företagens interna kontroll. På lång sikt skall koden även bidra till ett ökat förtroende för det svenska näringslivet och attrahera utländskt riskkapital. Koden riktar sig i ett inledande skede till bolag noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt de största bolagen på O-listan och betonar att det är styrelsen som ansvarar för bolagets interna kontroll. Syftet med uppsatsen är att belysa hur koden kan förväntas förändra och förbättra företagens interna kontroll.

Syftet med denna studie är att undersöka hur utvalda företagsspecifika finansiella nyckeltal förhåller sig till ratingbetygen på valda företag. Undersökning omfattar 25 nordiska företag som är noterade på OMX. Kraven för de utvalda företagen är främst att de har blivit ratade av de amerikanska företagen Standard & Poor?s eller Moody?s, som tillsammans är marknadsledande inom kreditvärderingsbranschen. Till grund för studien ligger en undersökning genomförd på den amerikanska marknaden av Ogden et al.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Dagens ERP-system ger företagen möjligheten att effektivisera och kostnadsreducera sina processer genom en mängd olika funktioner. Företag sätter idag stor tillit till sina ERP-system. Transaktionerna inom och mellan de olika systemen består av en mängd data som kräver övervakning och kontroll för att reducera riskerna med felaktigheter i den finansiella rapporteringen. En typ av verktyg för detta är automatiserade kontroller, vilka kan vara antingen av förebyggande eller upptäckande karaktär. Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur tre stora, svenska tillverkningsföretag använder sig av automatiska kontroller i sina ERP-system samt att jämföra hur deras syn liknar eller skiljer sig från revisionsbyråerna som dagligen arbetar med att utvärdera tillförlitligheten i den finansiella informationen.

Syftet med denna rapport var att studera hur mindre företag går tillväga vid köp av den finansiella tjänsten försäkringar och vilka faktorer som har betydelse vid ett sådant köp. Vårt mål var att undersöka företagens köpbeslutsprocess, köpbeslutsgrupp och valkriterier. För att undersöka detta gjordes en fallstudie hos ett företag i transporbranschen. Vi fann att detta företag hade ett stort behov av försäkringar i sin verksamhet. Vårt resultat visar att företag som köper försäkringar sätter obefogad tilltro till leverantören vilket leder till att leverantören får mycket stort inflytande i företaget.

Syftet med studien är att undersöka hur sambandet mellan företags CSR-prestanda och finansiella prestanda ser ut på den svenska aktiemarknaden under åren 2006 till 2008. Under senare år har CSR getts allt större utrymme i den allmänna debatten och kan därför förväntas ha fått utökad betydelse även ur ett finansiellt perspektiv. Trots att det genom åren har genomförts många empiriska studier som har undersökt sambandet mellan företags CSR- prestanda och dess finansiella prestanda är det ännu inte klarlagt hur detta samband ser ut. Studiens teoretiska utgångspunkt är att företags marknadsvärdering även reflekterar icke-finansiell information, däribland information om företagens CSR-prestanda. Undersökningen genomförs i form av en regressionsstudie där sambandet mellan CSR-prestanda och marknadsvärdering respektive lönsamhet söks.

Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket leder till att olika intressenter drabbas hårt till följd av konkursen. Därmed har konkursprognostiseringsmodeller utvecklats för att ge en tidig varning till intressenterna om företags framtida finansiella kris.  I Sverige använder kreditinstituten sig av sina egna modeller för att förutspå konkurser, dessa modeller är inte publicerade för allmänheten. I och med detta är vi intresserade att tillämpa utländska modeller på den svenska marknaden.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka fyra internationella prognostiseringsmodeller för att analysera hur tillämpbara de är på den svenska marknaden.Metod: Undersökningen har baserats på en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Urvalet grundades på de företag som inlett konkurs år 2012 samt en kontrollgrupp bestående av friska företag.

I det här arbetet har multipel linjär regression tillämpats för att analysera hur olika finansiella signaler påverkar marknadsjusterad avkastning. Analysen baserades på en observerad datamängd hämtad ur årsredovisningar och aktiekurser från åren 2006-2010. De finansiella signalernas undersöktes mot aktiers framtida marknasjusterade avkastning och mot fjolårets marknadsjusterade avkastning. De finansiella faktorer och marknadsfaktorer som undersökts i arbetet var F_SCORE, Book-to-Market-ratio, affärsår, marknadsvärde samt verksamhetsområde.OLS-regressioner har tillämpats för att analysera modellerna, vilka därefter successivt har reducerats med hjälp av BIC-test. För att undersöka OLS-skattningarnas noggrannhet har även Bootstrap-metoden tillämpats.

Bakgrund och problem: 2014 kom ett förbud mot progressiv avskrivning i Kregelverkenoch därmed försvann möjligheten för bostadsrättsföreningar att tillämpaavskrivningsmetoden. Det har tidigare varit vanligt inom bostadsrätts branschen attanvända sig av progressiv avskrivning på fastigheten. Då förbudet kom fanns rädslanom kraftigt ökande boendekostnader till följd av den högre kostnaden för avskrivningar.Mål med uppsatsen: Uppsatsen undersöker effekterna på de finansiella rapporterna ioch med förbudet mot progressiv avskrivning i K-regelverken och därmedbostadsrättsföreningar.Metod: Uppsatsen byggs kring en kvalitativ metod där grunden är intervjuer gjordamed representanter från bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag, revisionsfirma ochbyggbolag. För att komplettera intervjuerna har även tidningsartiklar om debattenstuderats samt litteratur hur bostadsrättsföreningar drivs.Slutsats: Uppsatsens resultat tyder på att den finansiella rapporteringen ibostadsrättsföreningar behöver bli tydligare, framför allt i förvaltningsberättelsen. Därbehöver föreningar utveckla och förklara verksamhetsåret på ett sätt som gör detbegripligt för intressenter.

This study is set out to examine if there is any kind of influence between the EU and Swedish gender policy. More specific the Swedish efforts within the gender policy area, especially in the area of social policy and employment, during the Swedish presidency in the Council of Ministers 2001. And also to examine the impact of Europeanization in Swedish gender policy. We have decided to delimit our study to care of elderly and children when it comes to the area of social policy. We are using a descriptive, examining qualitative method.

Hedgefonder har blivit en allt viktigare investeringskälla i egenskap av en möjlig positiv avkastning vid fallande finansiella marknader. Dock exponeras investerare i allmänhet och småsparare i synnerhet mot högre risker än en motsvarande placering i traditionella fonder; detta mot bakgrund av strukturella betingelser, ett brett spektrum av finansiella instrument och en hög belåningsgrad. Emellertid har brakförluster i fonder som LTCM, Maricopa, Manhattan och Beacon Hill skapat turbulens på de finansiella marknaderna. Följaktligen vill investerare ha större insyn i hedgefonders verksamhet. Den här uppsatsen undersöker om en informationsrelation mellan hedgefondförvaltare och investerare ger upphov till en konflikt.

Abstract: Syfte:Är att se vad det finansiella systemet betyder för den ekonomiska tillväxten och varför det var skillnad mellan de jämförda länderna, Canada, Japan och Sverige under Golden Age perioden 1950-73. Har studerat BNP-tal, kapitaltillgång, kreditgivning och ekonomisk politik, samt storleken på befolkningen och des's ökning, för att på detta sätt bättre belysa BNP-talet's storlek i sig och förstå bakomliggande faktorer till skillnaderna i statistiken. Metod: Uppsatsen har gjort's genom statistiska analyser (kvantitativ metod) från Penn World Table gällande BNP-talet och kapitaltillgång, samtidigt har jag gjort en fördjupning i form av en litteraturstudie (kvalitativ metod) som jämfört det finansiella systemet, och där fram för allt kreditgivningen och den ekonomiska politiken har jämfört's mellan länderna. Resultat: Att enbart gå in och titta på BNP-talet under en period har sina begränsningar på grund av olika effekter. Till exempel var i tillväxtcykeln landet befinner sig i.