Sök:

Sökresultat:

1638 Uppsatser om Finansiella rćdgivare - Sida 31 av 110

Redovisning av effekter av Ă€ndrade valutakurser i koncerner ? Är den jĂ€mförbar?

Bolagens kommunikation till aktieÀgarna och övriga intressenter sker till största del via Ärsredovisningen. DÀrför Àr det viktigt att informationen redovisas pÄ ett likartat sÀtt av bolagen sÄ att intressenterna lÀtt kan jÀmföra deras finansiella stÀllning. IASB:s förestÀllningsram lyfter fram jÀmförbarhet som en av de viktigaste kvalitativa egenskaperna i redovisningen. Det innebÀr att jÀmförbarhet Àr en förutsÀttning för att informationen som ges i de finansiella rapporterna skall vara anvÀndbar för anvÀndarna. De allra flesta svenska bolagen bedriver pÄ nÄgot sÀtt handel över Sveriges grÀnser och dÀrmed exponeras de mot valutarisker av olika grad.

Rika byggare leka bÀst

Att genom studier pÄ byggbranschen i Sverige lÀmna ett bidrag till den idag aktuella debatten kring kvartalskapitalism pÄ börsen. En kvalitativ studie genomförd pÄ tre fallföretag inom byggbranschen. Vi finner inget stöd för att företagen i vÄr studies investeringar har nÄgon pÄverkan pÄ utdelningsnivÄer. Orsaken till detta tycks bero pÄ att den finansiella stÀllningen under Ären i studien varit god nog att möjliggöra bÄdadera..

Motivation och yrkesval : Vad driver studenter att vilja arbeta som managementkonsult?

Vad som motiverar olika grupper har lÀnge diskuteras och har varit en viktig del i hur företag Àr strukturerade och hur de arbetar. Arbetsuppgifter och arbetsformer Àr förÀnderliga och pÄ senare tid har rollen som konsult vuxit fram som en frekvent förekommande och Àven attraktiv arbetsform. Ett av de mest attraktiva yrkena för studenter Àr yrket som managementkonsult, vilket Àr ett varierande men pÄfrestande yrke med relativt lÄg finansiell ersÀttning per nedlagd tid. Denna attraktion sÀger till viss del emot vad erkÀnda motivationsteorier menar motiverar dessa personer och dÀrmed studenters val av yrke. Uppfattningar om Generation Y, personer födda mellan 1979-1994, menar att finansiella belöningar Àr viktigt för denna grupp.

Hedgemöjligheter och riskmÀtning : för LantmÀnnen Agroetanol

Examensarbetet studerar möjligheterna att anvÀnda en statisk cross hedge för att prissÀkra etanol. Situationen som analyseras Àr hÀmtad frÄn LantmÀnnen Agroetanol. Agroetanol Àr Sveriges största producent av etanol och driver den första anlÀggning i Sverige dÀr vete omvandlas till etanol. AnlÀggningen Àr Sveriges största och byggs för nÀrvarande ut sÄ att kapaciteten kommer under Är 2008 kommer att öka med 300 procent. Priset pÄ spannmÄl har stigit dramatiskt under Är 2007 samtidigt som etanolpriset har sjunkit nÄgot.

Vad styr styrelser? : En studie av styrelsers pÄverkan pÄ varandra och deras anvÀndning av legitima förlagor.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har pÄ senare tid fÄtt en ökad betydelse i den bolagsrÀttsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning sÄ ska företag pÄ reglerade marknader avlÀgga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin Ärsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. HÀr har företagen möjlighet att stÀrka sina aktieÀgares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad Àr det som styr hur företagen vÀljer att framstÀlla och presentera denna information? Enligt institutionell teori sÄ finns det faktorer i ett företags omgivning som pÄverkar organisationens medlemmars agerande och ett sÄdant tryck Àr att styrelseledamöter pÄverkas av styrelseledamöter i andra företag.

IASB och internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla sÀrskilda standarder som Àr lÀmpliga att anvÀndas av smÄ och medelstora företag dÄ de tar fram sina finansiella rapporter. UtgÄngspunkterna i undersökningen Àr att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och mÄlen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Syftet Àr vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Metod: För att uppnÄ syftet har en dokumentundersökning genomförts dÀr empirin i första hand bestÄr av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag.

Har bolagiseringen av idrottsföreningar gett önskad effekt? : En fallstudie om idrottsaktiebolag ger bÀttre finansiella nyckeltal samt bÀttre sportsligt resultat

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillĂ„tet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefĂ€r 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplĂ„tit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lĂ€mnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt nĂ„gra enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle fĂ„ möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bĂ€ttre ekonomi skulle ge bĂ€ttre sportsliga resultat.

PrestationsmÄtt inom svensk kollektivtrafik

Bakgrund: PrestationsmÀtning Àr en viktig del av ekonomistyrning och mÀtningarna ser olika ut beroende pÄ organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmÀtning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning pÄ offentlig styrning, dÀr resurshushÄllning och effektivitet fÄtt ett tydligare fokus.PrestationsmÀtning har tidigare frÀmst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrÀdelsevis ur en företagskontext. Att Àven utföra icke-finansiell prestationsmÀtning, och att dÄ ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sÀtt att fÄ organisationer mer framgÄngsrika.

IAS 17 - Leasing : - En kvantitativ studie av attityder och efterfrÄgan till följd av standardförÀndringen

I slutet pÄ andra kvartalet under 2011 planeras införandet av en ny redovisningsstandard för leasing. Syftet med den nya standarden Àr att skapa mer transparenta finansiella rapporter som bÀttre ska reflektera den aktivitet som uppstÄr nÀr företaget ingÄr i ett leasingavtal. Denna standard innebÀr att alla leasingavtal ska kapitaliseras, och medför att uppdelningen mellan operationella och finansiella leasingavtal försvinner. I dagslÀget Àr majoriteten av alla leasingavtal operationella, och innebÀr att tillgÄngen inte redovisas i företagets balansrÀkning. Detta innebÀr avsevÀrda förÀndringar pÄ företagens finansiella rapporter.

Luckor i insiderlagstiftningen

Uppfinningsrikedomen har alltid varit stor hos dem som pÄ ett omoraliskt och ohederligt sÀtt vill tjÀna pengar pÄ insiderinformation. Genom EU:s marknadsmissbruksdirektiv 2003/6/EG har vÄr insiderlagstiftning genomgÄtt en stor förÀndring som har utmynnat i tvÄ lagar, lag (2000:1087) om anmÀlningsskyldighet för vissa innehav av Finansiella instrument (AnmL) och lag (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med Finansiella instrument (MmL) vilka ersatte den tidigare insiderlagstiftningen den 1 juli 2005.En vÀl fungerande vÀrdepappersmarknad och allmÀnhetens förtroende för denna, Àr en förutsÀttning för en god ekonomisk tillvÀxt och vÀlstÄnd i vÄrt land. Marknadsmissbruk skadar allvarligt Finansmarknadens integritet och allmÀnhetens förtroende för vÀrdepappersmarknaden och det Àr av stor betydelse att lagstiftningen stoppar sÄdant missbruk.Mitt syfte med detta examensarbete har varit att efter att studerat och analyserat den gamla och nya insiderlagstiftningen samt utfört intervjuer med nyckelpersoner inom vÀrdepappersmarknaden, komma fram till en slutsats, vilken Àr att dagens insiderlagstiftning generellt sett Àr mycket genombearbetad och effektiv. Dock kvarstÄr nÄgra mindre luckor som redovisas under rubriken ?Analys och Slutsatser? för att insiderlagstiftningen skall bli komplett.Vad som enligt min mening utgör den största faran för att den nya insiderlagstiftningen inte skall vara tillrÀcklig, Àr inte lagarnas utformning, utan hur dessa kommer att tolkas i framtiden utav domstolarna.

Skapar balanserad styrning en högre grad av förankring av verksamhetsmÄl? En jÀmförande enkÀtstudie bland lÀrare och pedagoger i kommunala skolor i Norrbotten

Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som anvÀndes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades frÄn den privata sektorn var mÄlstyrning. En modifikation av mÄlstyrning Àr den balanserade styrningen som bygger pÄ det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det balanserade styrkortet Àr en mix av finansiella och icke finansiella mÄtt sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affÀrsprocess- samt lÀrande och tillvÀxtperspektiv. Syftet med studien Àr att kartlÀgga om förankringen av verksamhetsmÄl bland lÀrare och pedagoger i kommunala skolor skiljer sig Ät beroende pÄ kommunens styrmodell.

Hur redovisas effektivitet i ideella föreningar? : -En fallstudie av ett trossamfund

Syftet Àr att beskriva hur en svensk ideell förening mÀter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har pÄ verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad frÄn företag inte har ett vinstdrivande syfte sÄ kan sÄledes inte effektivitet mÀtas pÄ samma sÀtt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att fÄ en inblick i hur en ideell förening mÀter effektivitet och redovisar den.Denna uppsats utförs genom en fallstudie av bÄde kvalitativ och kvantitativ karraktÀr. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkÀtundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att fÄ en djupare inblick i Àmnet.Vad som skiljer ideella föreningar frÄn vinstdrivande organisationer Àr att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels pÄ frivillig basis.

AktieÀgarvÀrde : Svenska familjeföretags uppfattningar om vÀrdebaserad styrning

Bakgrund:                      I takt med att företagen mer och mer har börjat fokusera pÄ aktieÀgarvÀrde och Àgarstyrning har nya normativa ekonomistyrningsfunktioner som vÀrdebaserad styrning vuxit fram. DÀrmed Àr det intressant att undersöka hur svenska familjeföretag av olika karaktÀrer upplever denna trend och huruvida det överensstÀmmer med ett aktieÀgarorienterat synsÀtt. Syfte:                                 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och kartlÀgga vilken uppfattning svenska noterade och onoterade familjeföretag har pÄ vÀrdebaserad styrning och dess överensstÀmmelse med ett aktieÀgarorienterat synsÀtt. Vidare syftar uppsatsen att beskriva och förklara huruvida sÄdana verksamheter upplever att vÀrdebaserad styrning kan anvÀndas som ett styrningsverktyg för att definiera och sÀkerstÀlla aktieÀgarvÀrde.Metod:Jag har genomfört sex stycken intervjustudier med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig huvudsakligen pÄ data frÄn bÄde personliga intervjuer och telefonintervjuer men Àven sekundÀr data frÄn hemsidor, Ärsredovisningar och bekrÀftade teorier.Slutsatser:                        Studiens noterade och onoterade familjeföretag upplever att deras vÀrdeskapande processer stÀmmer vÀl överens med ett aktieÀgarorienterat synsÀtt. De pÄvisar alla att bÄde finansiella och icke-finansiella mÄlsÀttningar symboliserar verksamheternas aktieÀgarvÀrde vilket överensstÀmmer med varje familjs grundlÀggande vÀrderingar och intressen för respektive verksamhet.

Köper studenten köprekommendationen? : En studie om aktierekommendationer

Bakgrund: Aktierekommendationer Àr vanligt förekommande i finansiell media samtidigt som teorier sÀger att man inte systematiskt kan över- eller undervÀrdera en aktie. Trots detta visar studier att finansmarknaden influeras av aktierekommendationer dÄ handeln ökar efter en annonsering, vilket innebÀr att de finansiella kunskaperna en student har lÀrt sig under sin utbildning inte pÄverkar lika starkt nÀr den sedan vÀljer att följa en aktierekommendation.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar ekonomistudenters uppfattning av aktierekommendationer och hur stor pÄverkan valet av utbildningslinje har för hur studenten bedömer aktierekommendationer.Referensram: Referensramen kommer ge en förförstÄelse samt behandla de teorier som Àr vÀsentliga för att utreda studien. Referensramen innefattar prisbildning, EMH, behavioural finance, risk, kulturella influenser, utbildningens influenser och skolornas bakgrund.Metod: För att bÀst kunna besvara och undersöka syftet genomförs studien som en förklarande surveyundersökning med en kvantitativ ansats. Undersökningen utförs genom en elektronisk enkÀt som skickas ut till studenter.Empiri: Det empiriska materialet bestÄr av enkÀtsvar frÄn studenter frÄn fyra olika ekonomiska utbildningslinjer som bearbetats med stistiska metoder.Slutsats: Valet av utbildningslinje pÄverkar studentens uppfattning om aktierekommendationer. De faktorer som pÄverkar Àr tron pÄ den effektiva marknadshypotesen, studentens finansiella intresse, kön, riskbenÀgenhet, teoretisk kunskap samt kultur.

Likviditetsrisker i fokus ?en studie om de svenska storbankerna och Basel III

Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio Ären vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgÄngsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefÀr 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nÀmnda i bÄdemyndigheternas uttalanden och bankernas Ärsredovisningar. TillgÄngen till finansiering var sÄgott som obegrÀnsad och regleringarna fÄ. Under finanskrisen fick mÄnga banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart ocksÄ ett nyttregelverk sÄ kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur de svenska storbankernas vÀxandebalansomslutningar har pÄverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->