Vi har genomfört en studie avseende marknadsföring av finansiella tjänster för 40-talister. Vårt syfte har varit att finna nyckelfaktorer som bör ligga till grund för utformandet av marknadsföringsstrategier. Vi har utgått från en abduktiv ansats och använt oss av en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Sex intervjuer har genomförts med finansiella experter samt marknadsföringsexperter. Med hjälp av teorier kopplade till konsument beteende, tjänster samt relationsmarknadsföring har vi kommit fram till följande nyckelfaktorer.

SammanfattningMiFID, direktiv om marknader för finansiella instrument är ett nytt europeiskt regelverk för den finansiella sektorn som träder i kraft den 1: a november 2007. Direktivet syftar till att förstärka konkurrenskraften för den finansiella sektorn, förbättra konsumentskyddet samt inkludera hela utbudet av finansiella tjänster och produkter. Då MiFID: s införlivande i svenska lag försenades fick de svenska värdepappersföretagen under 2007 en relativt kort tidsperiod på sig att anpassa sina verksamheter till de nya bestämmelserna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter tre svenska värdepappersföretag erfarit vid arbetet med att anpassa deras verksamheter till de nya bestämmelserna i MiFID. Vi har studerat direktivet och jämfört med nuvarande regleringar samt genomfört fyra intervjuer, varav tre med svenska värdepappersföretag av varierande storlek.

Marknader har i alla tider varit en viktig mötesplats, där folk bland annat skött hushållens inköp. Under 1900-talet suddades marknadens ursprungsroll ut, eftersom flera substitut uppkom, främst snabbköpen. Syftet med studien var att undersöka vilken roll en marknad spelar i dagens samhälle och om man kan se på marknader som Event marketing. Syftet var också att öka förståelsen för vad Noramarken betyder för Nora kommuns varumärke. I uppsatsen används en kvalitativ undersökningsmetod och problem frågorna har angripits genom ett deduktivt angreppssätt.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera hur finansiella och icke finansiella företag påverkas av införandet av IAS 39 vad beträffar värdering av derivat till verkligt värde, säkringsredovisning samt hur detta påverkar organisationen i övrigt. Slutsatsen är att framförallt säkringsstrategierna blivit påverkade men även arbetsbelastning vad gäller att maknadsvärdera derivat samt all tilläggsinformation som enligt IAS 39 krävs i årsredovisningen. Hos de flesta företag har organisationen berörts och man har behövt utveckla nya systemlösningar för att kunna hantera framförallt säkringarna..

Relationen mellan publik media och kapitalmarknader är ett område som studerats under en lång period. Åsikter har väckts om att massmedia är en viktig faktor vid förståelsen av Finansiella marknader då media har förmågan att ge upphov till irrationella reaktioner. Utifrån detta har en kritik mot massmedia växt fram som menar att media inte förmedlar viktig information. En del studier visar emellertid att en lättare åtkomst till ny information leder till att priser på Finansiella marknader kan justeras mer effektivt.Syftet med denna studie är att förklara hur den historiska mediabevakningen som föregår en aktierekommendation påverkar hela aktiemarknadens aktörer genom att studera den överavkastning som föregår och efterföljer rekommendationen ifråga. Undersökningen har baserats på rekommendationer gällande svenska aktier som är börsnoterade på Large-, Mid- och Small-Cap listorna på Nasdaq OMX Nordic Stockholm under en period som sträcker sig över två år.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..

För att förklara varför småföretagare fattar de finansiella beslut de gör, har vi antagit ett processuellt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie på fyra småföretag där ägaren även är företagsledare. Detta för att vi förväntade oss att beslutsprocessen i dessa företag till stor del kretsar kring denna person. Genom att utgå från teorier rörande beslutsprocesser, risk, osäkerhet, lärande och kapitalstruktur belyser vi vilka överväganden och faktorer som påverkar de finansiella besluten i småföretag. Uppsatsen visar att beslutsprocess och beslut är beroende av de som medverkar i beslutsprocessen.

?Högfrekvenshandel har de senaste åren växt till att bli en betydande kraft på de Finansiella marknaderna och således även fått mycket medial uppmärksamhet. Den här medieuppmärksamheten intensifierades den 6:e maj 2010 då "Flash-krashen" inträffade på Dow Jones indexet i New York och påverkade marknader över hela världen.Vår avsikt med den här kandidatuppsatsen är att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angående ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer på marknaden.Våra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig så stora negativa effekter som media målar upp, och att den forskning som gjorts på ämnet indikerar att handeln främst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad volatilitet.Uppsatsen behandlar även dagens regleringssituation och analyserar de förslag på åtgärder som har lagts fram på EU-nivå. Vår analys visar att många av de förslag som diskuteras är direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet? en situation som kantas av oklara roller gällande tillsyn och övervakning..

Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och värdera kundernas bidrag till företagen. De frågor vi söker svar på är: Av vilka beståndsdelar är företagets verkliga värde sammansatt? Vilka intäkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets värde? Hur kan man synliggöra och värdera de icke-finansiella intäkterna i syfte att på bästa sätt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning om vilken effekt som övergången från miljöbonus till elcertifikat orsakar på deras finansiella risk. Syftet med denna uppsats är att bland vindkraftens elproducenter undersöka vilka effekter som kreeras av den finansiella riskens förändring när miljöbonus successivt försvinner och ersätts av ett elcertifikatsystem. Uppsatsens syfte undersöktes genom att intervjua 30 respondenter via telefon. Vindkraftsproducenternas uppfattning är att övergången från miljöbonus till ett elcertifikatsystem orsakar en ökad finansiell risk vilket beror på två faktorer som påverkar den kortsiktiga och den långsiktiga finansiella risken. Dessa faktorer är informationsbrist om elcertifikatmarknadens utbuds- och efterfrågekurva samt volymvariationer i elproduktionen.

Hedgefonder har blivit en allt viktigare investeringskälla i egenskap av en möjlig positiv avkastning vid fallande Finansiella marknader. Dock exponeras investerare i allmänhet och småsparare i synnerhet mot högre risker än en motsvarande placering i traditionella fonder; detta mot bakgrund av strukturella betingelser, ett brett spektrum av finansiella instrument och en hög belåningsgrad. Emellertid har brakförluster i fonder som LTCM, Maricopa, Manhattan och Beacon Hill skapat turbulens på de Finansiella marknaderna. Följaktligen vill investerare ha större insyn i hedgefonders verksamhet. Den här uppsatsen undersöker om en informationsrelation mellan hedgefondförvaltare och investerare ger upphov till en konflikt.

Studiens syfte är att, på den amerikanska marknaden, undersöka vilka publika finansiella nyckeltal som påverkar ett företags långsiktiga kreditbetyg. Studien ämnar även, i samma kontext, utreda hur nyckeltalen förhåller sig till varandra. Den teoretiska referensramen består av tidigare forskning och som metod har en multipel linjär regressionsmodell använts. Empirin är baserad på företag på amerikanska S&P 500. Slutsatsen är att det med 8 finansiella nyckeltal är möjligt att förklara ca 65 % av ett kreditbetyg..

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presente-ras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckel-tal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 ? 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen.

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presenteras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckeltal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 ? 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen.

Denna uppsats undersöker de operativa och finansiella konsekvenserna hos skadeförsäkringsbolag efter förvärv genom en fallstudie av Codan A/S:s förvärv av Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag (publ) och Sampo Oyj:s förvärv av If Skadeförsäkring Holding AB (publ). Genom att utreda målbolagens operativa och finansiella ställning före och efter transaktionerna och jämföra deras utveckling med ett jämförelsebolag och branschen i övrigt företas sedan en analys avseende de konsekvenser transaktionerna haft..