Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, 2011Författare:Rasmus Wallgren & Pär Ericson Handledare: Christopher Von Koch Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Titel: En studie i rationalitet Bakgrund och problem: Den senaste finansiella krisen ledde till ökad granskning och kritik mot Efficient Market Hypothesis och tron på rationella förväntningar och effektiva marknader. Behavioral finance uppkom som ett försök att förklara varför de traditionella synsätten inte alltid tycks förklara marknadsaktörers beteende och ifrågasätter synsättet om att marknadens aktörer agerar rationellt. Vår studie bidrar med en jämförelse mellan privatpersoner och fondförvaltare i deras rationalitet. Detta är intressant eftersom många privatpersoner väljer att spara i fonder och ställer därmed sina besparingar till fondförvaltarnas förfogande. Syfte: Att undersöka huruvida det finns skillnader mellan privata aktiesparare och fondförvaltare i deras rationalitet vid beslutsfattande.

BakgrundDetaljisterna på den svenska livsmedelsmarknaden har bland annat genom koncentration fått ökad makt gentemot leverantörer. Då de tre största detaljisterna står för 87 % av marknaden är det av betydelse för leverantörerna att få sälja till dessa detaljister. Detaljisterna säljer inte bara leverantörernas produkter utan även egna märkesvaror. Detta leder till att leverantörens kund, detaljisten, även är deras konkurrent.GenomförandeVi har genomfört en kvalitativ studie för att undersöka hur leverantörerna kan konkurrera med de egna märkesvarorna. Vår empiri är grundad på intervjuer med åtta leverantörer och två detaljister.

Uppsatsens syfte är att utreda hur IFRS påverkar redovisningen av goodwill, samt de konsekvenser den nya redovisningen kan tänkas ge upphov till vid företagsvärderingar. Metoden är deduktiv, och empirin består av en dokumentstudie av aktuella redovisningsstandarder samt nyckeltal som används vid företagsvärdering. För att besvara hur redovisningen sker, fokuserar uppsatsen på de aktörer som är involverade i processen att alstra finansiell information. Därför behandlar uppsatsens teoretiska del ämnen som incitament, trovärdighet, objektivitet, ämnen som spelar in i processen vid faktaetablering. Den empiriska delen visar på en ökad subjektiv del i redovisningen av goodwill, och mot bakgrund av uppsatsens teoretiska resonemang, resulterar uppsatsen i att objektiviteten minskar, och därmed trovärdigheten, i finansiella rapporter.

Bakgrund och problemdiskussion: Användandet av finansiella instrument harutvecklats dramatiskt under de senaste åren och som ett svar på detta har utökadeupplysningskrav tagits fram. IFRS 7, som ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1januari 2007 eller senare, för med sig krav på nya specifika upplysningar relaterade tillfinansiella instrument vilket för företagen innebär både svårigheter och kostnader. Med dettasom grund är det av intresse att undersöka vad som har hänt i årsredovisningarna efter attstandarden infördes.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka i vilken utsträckning införandet av IFRS 7 har letttill en förändring i lämnade upplysningar om finansiella instrument av bolag noterade påOMX Nordic Exchange Stockholm. Ett ytterligare syfte är att undersöka huruvida lämnadeupplysningar påverkas av faktorer som inbegriper företagets storlek, i detta fall börsvärde, ochanlitad revisionsbyrå.Avgränsningar: Undersökningen syftar endast till att se i vilken omfattning upplysningarlämnas i årsredovisningarna. Således görs inga bedömningar gällande huruvida företagen hargjort rätt och inga omdömen om kvaliteten på upplysningarna ges.Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod som omfattade 122 företag.Undersökningen är uppbyggd kring en kodningsnyckel i vilken information om företagenslämnade upplysningar samlades in för att sedan kunna summeras.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som är attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie på yngre medarbetare inom affärsområdet Rikskund på Niscayah AB, som är ett av de ledande säkerhetsföretagen på den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie där vi talat med tio yngre medarbetare på företaget samt deras affärsområdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssätt och ser vad som är motiverande utifrån fyra hörnstenar; omgivningens påverkan, individens behov, individens rättviseperception samt individens förväntningar. Vi kombinerar tidigare teorier från erkända forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien är att yngre medarbetare främst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgång. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriärmöjligheter är viktigare än finansiella, men finansiella måste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

This study is based on an ongoing debate regarding the Stockholm Stock Exchange, which centers around the possible abolition of quarterly reports. The purpose of this paper is to contribute to this debate by examining how the relationship between financial reports and stock price correlates. The study's methodological approach is based on the Capital Market Research frame-work in which an ERC model and an extended model are used to measure the relationship. Three hypotheses were formed to categorize the direction of the study, these categorizations treats the differences in impact between quarterly and annual reports on stock price, as well as differences in impact as a casual effect of company size and seasonal sensitivity. The results of the study show that quarterly reports have a stronger impact on the share price than annual reports.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som är attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie på yngre medarbetare inom affärsområdet Rikskund på Niscayah AB, som är ett av de ledande säkerhetsföretagen på den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie där vi talat med tio yngre medarbetare på företaget samt deras affärsområdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssätt och ser vad som är motiverande utifrån fyra hörnstenar; omgivningens påverkan, individens behov, individens rättviseperception samt individens förväntningar. Vi kombinerar tidigare teorier från erkända forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien är att yngre medarbetare främst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgång. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriärmöjligheter är viktigare än finansiella, men finansiella måste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Uppsatsen behandlar nyheten om att TeliaSonera avtalat med Cukurova Group om ett förvärv av aktier i Turkcell. Ett förvärv som skulle innebära att TeliaSonera gavs aktiemajoritet i företaget. Det huvudsakliga syftet är att analysera hur nyheten om förvärvet har påverkat TeliaSoneras företagsvärde genom att studera marknadens reaktion vid offentliggörandet av händelsen. Ett delsyfte är att utifrån en studie av den närmaste konkurrentens aktieförändring bedöma motivet till förvärvet. En vanlig hypotes för Finansiella marknader är att de är effektiva av semistark form, vilket innebär att en aktiekurs reflekterar all offentlig information.

Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen.

Syfte: Syftet är att undersöka vad noterade företag anser om Övervakningspanelens roll och arbete samt dess funktion att kontrollera att tillämplig redovisningslagstiftning och god redovisningssed efterföljs i de finansiella rapporterna. Utifrån detta ska vi undersöka om Övervakningspanelens arbete anses vara legitimt. Metod: Vi har genomfört en explorativ kvantitativ enkätundersökning samt en intervju av kvalitativ karaktär. Teoretiska perspektiv: Vi har studerat litteratur som framförallt behandlar legitimitetsteori, men även rättssociologisk teori. Empiri: Uppsatsens empiri består av erhållna enkätsvar från företag som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt svar från vår intervju med Övervakningspanelen.

ForskningsfrågaÄr det möjligt att skapa riskjusterad överavkastning med hjälp av nyckeltal inom industribranschen på den Nordiska aktiemarknaden?SyfteGår det att generera en riskjusterad överavkastning genom att använda en investeringsstrategi baserad på något eller några av nyckeltalen P/S, P/E, P/B, EV/EBITDA samt med en egen modell innehållandes de tre förstnämnda nyckeltalen. Detta undersöker vi genom att samla in data och utföra statistiska tester där vi ställer portföljer med låga värden på nyckeltalen mot portföljer med höga värden på nyckeltalen.TeoriTeorin inom området är uppdelat i två läger, de som påstår att marknaden är effektiv som t.ex. Fama och de som påstår att marknaden är ineffektiv som t.ex. Haugen.

Den traditionella ekonomistyrningen har kritiserats för att ge ett bristfälligt beslutsunderlag med schablonmässiga kostnadsfördelningar. ?Activity Based Costing? - ABC har lösningen som åtgärdar bristerna med en alltför aggregerad information. Stark kritik har även riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning och alltfler företag har därför börjat komplettera den finansiella redovisningen med nyckeltal som grundas på andra än rent ekonomiska värden. De immateriella tillgångarnas betydelse har i allt större grad accepterats.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angåendekulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförandeskiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ettstörre fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlättabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av enbolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i storutsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet.Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse förtvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Aktiebolag ska enligt lag upprätta finansiella rapporter enligt rådande redovisningsstandards, vilka sedan ska granskas av en revisor. Revisorn avger sedan ett yttrande om företagets finansiella ställning, där ett företags förmåga att fortleva som en going concern, med normalt en tidshorisont på tolv månader framåt i tiden, ska tas i beaktande. Om revisorn bedömer ett företags förmåga att fortleva som en going concern som osäker, ska det återges i revisionsberättelsen. Tidigare studier har påvisat att en majoritet av de företag som tilldelas en Going Concern-varning, tenderar att avvika från att upphöra sin existens och således, fortleva. Anledningen till att företag som tilldelas en GC-varning inte upphör sin existens, har vidare förklarats av att det föreligger låg kvalitet i revisorernas granskningar.

I dagsläget baseras värdering av svenska företag oftast på siffror och traditionella nyckeltal, trots att dessa till största delen baseras på historiska fakta. De flesta företagsledare hävdar dock att personalen är deras viktigaste och även den mest betydelsefulla tillgång för att stärka konkurrenskraften på några års sikt. Det blir allt mer en naturlig övergång från att tidigare fokusera enbart på de finansiella nyckeltalen till att inrikta sig mot företagens mjuka tillgångar, de icke-finansiella. Syftet med våran uppsats är att undersöka om och hur Balanserade Styrkort kan användas som ett verktyg för att presentera icke-finansiell information i årsredovisningen. Framtiden är osäker och att det pågår en ständig och snabb utveckling i samhället som ingen kan förutse.