Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men också hot för företag. Västvärldens företag kan lägga produktionen i delar av världen där kostnaden för att tillverka en vara är lägre än i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhållanden uppstå såsom kränkningar av mänskliga rättigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill säga de kräver information utöver den finansiella i företagens rapporter.Hållbarhetsredovisning är en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehålla information om företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. I jämförelse med den finansiella redovisningen existerar det ännu inga standarder för denna form av rapportering.

Problem: Leder en hög andel räntebärande skulder i förhållande till eget kapital till en hög lönsamhet och finns det över huvud taget någon koppling mellan dessa?Lönsamheten eller räntabilitet på eget kapital kan störas av den finansiella risken och rörelserisken. Hur gör företagen för att ta reda på storleken på dessa risker för att kunna skydda sig mot dem?Hur pass stora risker bör ett företag ta?Syfte: Det första syftet med denna uppsats är att analysera hur sambandet ser ut mellan andelen räntebärande skulder i förhållande till eget kapital och lönsamhet från år 1999 till och med 2009 och det andra syftet med denna uppsats är att ta reda på om det är den finansiella risken eller rörelserisken som är den största risken under samma period.Metod: Denna uppsats är en totalundersökning av koncerner med företag på Nasdaq OMX large cap. Nödvändig data har hämtas från Affärsdata och därefter lagts in i ett Excel-dokument för att beräkna nyckeltal och samband..

Vi utför en fallstudie där vi studerar 108 annonseringstillfällen av nyemissioner under åren 1993-2001 på företag listade på Stockholmsbörsen. Vi undersöker om det föreligger någon överavkastning kring annonseringsdagen. Den effekt vi eventuellt observerar används sedan som den beroende variabeln i regressionsmodeller där vi försöker ta fram förklarande variabler. Vi utför kompletterande test såsom t-test och stabilitetstest för att öka reliabiliteten av resultaten..

Det kan finnas flera orsaker till krisen som den globala finansmarknaden upplever idag. Orsaker som nämnts är bristfällig riskhantering och alltför komplexa finansiella instrument. Vissa anser att redovisningen spelar en betydande roll i finanskrisen. De menar att det saknas transparens i redovisningen, vilket bland annat gör att det inte går att utläsa vilken risk ett företag är exponerat för. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan redovisning och den aktuella finanskrisen.

Med anledning av den finansiella kris som råder och den påverkan den haft på börs- och räntekurser världen över ansåg vi det intressant och samtidigt relevant att undersöka hur försäkringsbolag påverkas av denna situation. Vi valde försäkringsbolag då de hanterar både sina egna och sina kunders risker samt förvaltar stora portföljer. Den nuvarande ekonomiska situationen var bakgrunden till att studien genomfördes. Uppsatsen syftade till att undersöka om, och i så fall hur, försäkringsbolag anpassar och förändrar sin riskhanteringsprocess och organisation under den finansiella kris som råder. En kvalitativ metod tillämpades, där intervjuer med tre inom Sverige väletablerade försäkringsbolag genomfördes.

I takt med förändringar såsom ökad globalisering och teknologisk utveckling har begrepp som riskhantering vuxit fram som en vital del av företags långsiktiga strategi. En del av ett företags riskhantering bör innehålla en plan som anger hur den operativa verksamheten kan fortgå när en kris inträffar. Detta kallas för kontinuitetshantering, vilket är desamma som hantering av operativa risker. I en rapport från 2005 fastslog Finansinspektionen att det fanns generella brister i kontinuitetshanteringen inom den svenska finanssektorn då kvalitén och omfattningen på företags kontinuitetsplaner varierade kraftigt.Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att analysera hur svenska finansiella företag hanterar de risker som uppkommer i den dagliga verksamheten och om detta görs på ett tillfredställande sätt, givet Finansinspektionens rekommendationer och brittisk standard för kontinuitetshantering. Studien ämnade också undersöka vilka faktorer som driver företagens kontinuitetshanteringsarbete och identifiera förbättringsmöjligheter.Det teoretiska ramverket utgjordes av Finansinspektionens vägledande dokument för kontinuitetshantering samt den brittiska standarden BS25999.Vi valde att undersöka hur väl finansiella företag hanterar operativa risker samt om de följer de riktlinjer som finns, genom en så kallad mognadsmodell.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angåendekulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförandeskiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ettstörre fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlättabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av enbolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i storutsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet.Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse förtvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Skuldsättningsgraden ökar värdet på ett företags aktier genom skatteskölden, samtidigt som den ökar sannolikheten för finansiella problem och dess kostnader. För att uppnå en optimal kapitalstruktur måste skatteskölden balanseras mot de potentiella kostnaderna för finansiella problem. Det finns ingen matematiskt formel som förklarar hur denna optimering bör ske, det finns dock fyra viktiga faktorer som ledningen på ett företag bör ta hänsyn till när de bestämmer skuldsättningsgraden ?företagets lönsamhet, storlek, tillgångsstruktur och affärsrisk.Syftet med denna studie är att testa vilka oberoende variabler som påverkar skuldsättningsgraden hos de största svenska börsnoterade företagen och genom detta kunna dra slutsatser om huruvida de tillämpar en optimal kapitalstruktur enligt Trade off teorin.Korrelation-samt den multipla regressionsanalysen visar att det inte finns något samband mellan skuldsättningsgraden och de oberoende variablerna. Vi kan därmed dra slutsatsen att företagen i populationen inte har en optimal kapitalstruktur..

Att bedriva internationell verksamhet är ett omtalat fenomen då vi idag handlar mer med andra delar av världen, lär oss fler nya språk och reser längre bort än förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillväxten av företag och det ses som en ofrånkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till värdefulla erfarenheter och användbart lärande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket sträcker sig utanför den egna nationens gränser. De senaste decennierna har inneburit att världen dramatiskt har förändrats och därigenom även det ekonomiska samhället. Den globala marknaden har ändrat synen på landsgränser och geografiska avstånd vilket har lett till att världen numera är mer integrerad.

Att bedriva internationell verksamhet är ett omtalat fenomen då vi idag handlar mer med andra delar av världen, lär oss fler nya språk och reser längre bort än förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillväxten av företag och det ses som en ofrånkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till värdefulla erfarenheter och användbart lärande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket sträcker sig utanför den egna nationens gränser. De senaste decennierna har inneburit att världen dramatiskt har förändrats och därigenom även det ekonomiska samhället. Den globala marknaden har ändrat synen på landsgränser och geografiska avstånd vilket har lett till att världen numera är mer integrerad.

Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förändring kring omprövningen av materiella anläggningstillgångars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvärde. Förändringen medförde ett krav på årlig omprövning till skillnad från tidigare, då omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte några ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket är principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen är materiella anläggningstillgångar sammankopplade med gruvans livslängd eftersom de är beroende av brytningen i gruvan. Materiella anläggningstillgångar utgör även mer än 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir därför av betydelse inom denna bransch.

Life science sysselsätter i Uppsala 4500 personer varav 60% arbetar på de fyra största företagen. Branschen är forskningsintensiv och producerar bland annat läkemedel och produkter till läkemedelsbolag och akademiska institutioner. Produkterna är nischade och företagen måste ofta vara globala redan från start. Denna studie undersöker med hjälp av teorier om internationalisering tre fallföretag inom life science från Uppsala. Genom intervjuer och årsrapporter dras slutsatsen att fallföretagen främst har internationaliserat sin försäljning med olika strategier för att penetrera internationella marknader.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angåendekulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförandeskiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ettstörre fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlättabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av enbolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i storutsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet.Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse förtvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Banker är mer sårbara än vanliga företag då banker är nära sammankopplade med varandra. Att skapa finansiell stabilitet finns i statens, bankernas och allmänhetens intresse. Det finansiella systemet är komplext vilket innebär att många aktörer interagerar med varandra på många olika sätt. Problem i en bank kan lätt spridas till andra banker och en förtroendekris kan leda till att finansiärer tar tillbaka sina insättningar. Att finansieringen hos en bank stryps är ett av de största hoten mot ett fungerande betalningsväsende.Baselreglerna är ett internationellt regelverk för tillsyn av banker med det främsta syftet att uppnå finansiell stablitet.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som är attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie på yngre medarbetare inom affärsområdet Rikskund på Niscayah AB, som är ett av de ledande säkerhetsföretagen på den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie där vi talat med tio yngre medarbetare på företaget samt deras affärsområdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssätt och ser vad som är motiverande utifrån fyra hörnstenar; omgivningens påverkan, individens behov, individens rättviseperception samt individens förväntningar. Vi kombinerar tidigare teorier från erkända forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien är att yngre medarbetare främst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgång. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriärmöjligheter är viktigare än finansiella, men finansiella måste finnas med för att skapa en grundtrygghet.