Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera hur finansiella och icke finansiella företag påverkas av införandet av IAS 39 vad beträffar värdering av derivat till verkligt värde, säkringsredovisning samt hur detta påverkar organisationen i övrigt. Slutsatsen är att framförallt säkringsstrategierna blivit påverkade men även arbetsbelastning vad gäller att maknadsvärdera derivat samt all tilläggsinformation som enligt IAS 39 krävs i årsredovisningen. Hos de flesta företag har organisationen berörts och man har behövt utveckla nya systemlösningar för att kunna hantera framförallt säkringarna..

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..

För att förklara varför småföretagare fattar de finansiella beslut de gör, har vi antagit ett processuellt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie på fyra småföretag där ägaren även är företagsledare. Detta för att vi förväntade oss att beslutsprocessen i dessa företag till stor del kretsar kring denna person. Genom att utgå från teorier rörande beslutsprocesser, risk, osäkerhet, lärande och kapitalstruktur belyser vi vilka överväganden och faktorer som påverkar de finansiella besluten i småföretag. Uppsatsen visar att beslutsprocess och beslut är beroende av de som medverkar i beslutsprocessen.

Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och värdera kundernas bidrag till företagen. De frågor vi söker svar på är: Av vilka beståndsdelar är företagets verkliga värde sammansatt? Vilka intäkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets värde? Hur kan man synliggöra och värdera de icke-finansiella intäkterna i syfte att på bästa sätt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning om vilken effekt som övergången från miljöbonus till elcertifikat orsakar på deras finansiella risk. Syftet med denna uppsats är att bland vindkraftens elproducenter undersöka vilka effekter som kreeras av den finansiella riskens förändring när miljöbonus successivt försvinner och ersätts av ett elcertifikatsystem. Uppsatsens syfte undersöktes genom att intervjua 30 respondenter via telefon. Vindkraftsproducenternas uppfattning är att övergången från miljöbonus till ett elcertifikatsystem orsakar en ökad finansiell risk vilket beror på två faktorer som påverkar den kortsiktiga och den långsiktiga finansiella risken. Dessa faktorer är informationsbrist om elcertifikatmarknadens utbuds- och efterfrågekurva samt volymvariationer i elproduktionen.

Studiens syfte är att, på den amerikanska marknaden, undersöka vilka publika finansiella nyckeltal som påverkar ett företags långsiktiga kreditbetyg. Studien ämnar även, i samma kontext, utreda hur nyckeltalen förhåller sig till varandra. Den teoretiska referensramen består av tidigare forskning och som metod har en multipel linjär regressionsmodell använts. Empirin är baserad på företag på amerikanska S&P 500. Slutsatsen är att det med 8 finansiella nyckeltal är möjligt att förklara ca 65 % av ett kreditbetyg..

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presente-ras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckel-tal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 ? 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen.

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presenteras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckeltal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 ? 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen.

Denna uppsats undersöker de operativa och finansiella konsekvenserna hos skadeförsäkringsbolag efter förvärv genom en fallstudie av Codan A/S:s förvärv av Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag (publ) och Sampo Oyj:s förvärv av If Skadeförsäkring Holding AB (publ). Genom att utreda målbolagens operativa och finansiella ställning före och efter transaktionerna och jämföra deras utveckling med ett jämförelsebolag och branschen i övrigt företas sedan en analys avseende de konsekvenser transaktionerna haft..

Detaljhandeln är en bransch i ständig utveckling och konkurrensen blir allt hårdare. För att en butik ska överleva krävs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bästa är viktigt och det gäller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid är förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen använder sig av mål och prestationsmått, främst av finansiell karaktär, och icke-finansiella mål och mått kommer i skymundan. Inom detaljhandeln är dock icke-finansiella mål och mått, såsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

Syftet är att beskriva och analysera styrning med budget och finansiella nyckeltal i ett energiföretag samt hur denna styrning kompletteras med icke-finansiella nyckeltal. Vår uppsats är en fallstudie på ett företag, Sydkraft Gas AB. Vi har använt en kvalitativ ansats. Vi har dragit slutsatserna, utifrån vår genomförda fallstudie, att strategin ligger till grund för budgeten och de icke-finansiella nyckeltalen. Den decentraliserade organisationen har bidragit till att budgeten har kommit att bli det huvudsakliga styrmedlet.

Fram till mitten av 1990-talet har leasingavtal bokförts utan hänsyn till uppdelning i finansiella och operationella avtal. Avtalen har i parternas bokföring redovisats enligt samma principer som hyresavtal. Numera skall ett leasingavtal klassificeras antingen som ett finansiellt eller som ett operationellt leasingavtal enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 6 (juni, 1995). Rekommendationen (RR 6) skall tillämpas för bokslut med räkenskapsår som påbörjas fr.o.m. den 1 januari 1997, men kan vara svår att tolka i olika avseenden.

Bakgrund: Den finansiella marknaden och dess tjänster har blivit alltmer komplexa under åren. Utbudet av olika produkter som exempelvis olika typer av fonder och aktier har blivit allt större. Det finns idag många olika handelsplattformar för aktier och fonder. Samtidigt som utbudet av komplexa produkter ökar, läggs mer ansvar på individen i exempelvis hantering av premiepension. Det förutsätter att konsumenten är väl informerad och tar rätt beslut.

Denna uppsats presenterar en fallstudie av enbostadsrättsförenings finansiella rapporter och belyser intressenters behov avmonetär information. Detta i syfte att undersöka om den i Sverige bortglömdametoden Kameral redovisning möjligen ger mer informativa finansiella rapporter medhänsyn till intressenternas informationsbehov. Resultatet av studien visar att Kameralredovisning för Administrationer kan vara ett lämpligt komplement och ersättakassaflödesanalyser då den underlättar betalningskontroll, budgetkontroll ochmonetär hantering. Kameral redovisning för Företag ger samma information som Kommersiellredovisning och redovisar dessutom ett modifierat integrerat kassaflöde för attockså här underlätta betalningskontroll, budgetkontroll och monetär hantering. Dennametod hindras idag av redovisningsregleringar för att ersätta Kommersiellredovisning men kan användas för löpande redovisning.

Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och värdera kundernas bidrag till företagen. De frågor vi söker svar på är: Av vilka beståndsdelar är företagets verkliga värde sammansatt? Vilka intäkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets värde? Hur kan man synliggöra och värdera de icke-finansiella intäkterna i syfte att på bästa sätt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.